Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Tiden, inte Ericsson, svek Sverige som industrination”

19 mars, 2015

Skrivet av Per Grankvist

per-grankvist, nedlläggning ericsson
Per Grankvist

I ett samhälle måste alla göra rätt för sig. Det är ett givande och ett tagande som gäller både fysiska och juridiska personer.

Per Grankvist

Per Grankvist är journalist och en av Sveriges främsta experter på företagens ansvarstagande och näringslivets etik. Han är fristående kolumnist i Sydsvenskan och HD samt redaktör för analysbrevet CSR i Praktiken. Tidigare har han skrivit för bland andra SvD, DN, Axess och Veckans Affärer. Per har gett ut två kritikerrosade böcker: ”Engagemang – Batman, Putnam och jag” och ”CSR i praktiken”

Det är även den ståndpunkt som ger upphov till upprördhet vid nyheten om att någon svensk undvikit skatt med hjälp av Schweiziska banker. Detsamma gäller företag som väljer att flytta produktion utomlands.

Ericsson har aviserat att man tänker stänga fabriken i Katrineholm och minska produktionskapaciteten i Borås, Kumla och Stockholm vilket skulle innebära att bolaget nästan inte längre har någon produktion i Sverige. En hundraårig epok går mot sitt slut. Trots att Sverige bidragit till att skapa förutsättningar som gjort att Ericsson blivit ledande i sin bransch går en produktionsepok mot sitt slut. Är det ett svek mot Sverige som industrination, som IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallade det?

Det kan tyckas så, men i ett större perspektiv ser man att det snarare är utvecklingen som svikit Sverige än ett enskilt bolag. Sveriges tid som ledande industrination tog slut för flera decennier sedan.

När Ericsson grundades 1876 och under de kommande hundra åren var vi duktiga på produktion. Inte nog med att vi hittade på skiftnycklar, klippfyrar, kullager och telefonväxlar – vi kunde också serietillverka uppfinningarna med hög kvalitet. Vi skaffade oss välstånd och självförtroende genom att tillverka prylar. För regering efter regering var det en självklarhet att fortsätta satsa på industrin trots att den sakta förlorade i konkurrenskraft, av gammal vana och i tron att vi fortfarande var bäst.

Det var därför dåvarande regeringen valde att stödja Saab – av gammal vana och i tron att Sverige fortfarande var ledande. Svenska folket hade redan gjort sitt val och övergått till att köpa bilar som kunde tillverkas lika bra, men billigare i andra länder. Produktionen har inte flyttat ut av skatteskäl, men kostnadsskäl. Marknaden fungerar så: produktion flyttas alltid till den plats där den kan ske billigast, på gott och ont.

Att dra slutsatsen att företag därmed struntar i att vara goda samhällsaktörer, som Helle Klein gör i sin ledare Företagens samhällsansvar måste diskuteras, är alltså förhastat. Företag tar ekonomiskt ansvar, bland annat för att kunna avlöna dem som även i fortsättningen arbetar för Ericsson. De ska göra rätt för sig, men svenska företag kan aldrig ta ansvar för att Sverige ska fortsätta vara en industrination när våra konkurrensfördelar försvunnit. Den eran är över och tog slut långt innan Ericsson fattade sitt beslut.

Riktar vi istället blicken mot de verksamheter Ericsson behåller ser vi också vad Sverige är: en kunskapsnation. Vinsten kommer inte längre i huvudsak från tillverkning av nätutrustning, men från att övervaka näten åt andra. Alltså tjänst, inte produkt.

När Malmö förlorade stora delar av sin industri under 1980- och 1990-talet när den förlorat i konkurrenskraft hoppades många på att ny industriproduktion skulle ersätta den gamla. Klokt nog valde man att satsa på kunskap och innovation istället för att sörja den tid som flytt. Istället för att se nedläggningarna som ett svek mot Malmös förgångna omfamnade man det kommande.

I jämförelsen med det bohemiska, intellektuella Lund som sågs som hjärnan betraktades arbetarstaden Malmö som kroppen. Men tack vare förmågan att inse var utvecklingen var på väg har Malmö blivit en kreativ plats idag som räknas som den fjärde mest innovativa, i världen (!).

Tillgången på billiga lokaler där experimenterande kan göras utan alltför stora kostnader har spelat en större roll än de statliga stödpaket för industrin som trots allt också Malmö fick. Samma fenomen har tidigare skett i stadsdelen Brooklyn i New York, SoMa i San Francisco och Shoreditch i London, för att nämna några exempel. Det bidrog till att göra Berlin kreativt igen efter murens fall och i Landskrona hoppas man på samma resultat när den stora, omgjorda Fröfabriken nu omdanas till ett växthus för kreativa näringar.

Mot den fonden är det stora sveket inte att anpassa sig efter verkligheten utan att hålla kvar vid föreställningen om Sverige som en industrination, eller att kräva att företag ska hålla liv i verksamheter som tappat i konkurrenskraft. Det är inte längre produkter som gör Sverige konkurrenskraftigt, men våra kunskaper.

2 kommentarer till “Tiden, inte Ericsson, svek Sverige som industrination

  • Tiden och Ericsson svek Sverige som industrination. Alla känner till det faktum som dessutom varit känt sedan början av 80-talet, Sverige är ett ypperligt vänligt land om du står i begrepp att lägga ner produktion. De flesta andra länder har krav vid nedläggning som betyder kostnader åratal framöver. Tror att vid Ericssons nedläggning i Norrköping så stod också Spanien och Frankrike båda nya produktionsanläggningar, medan arbetskraften i Norrköping hade erfarenheter i generationer. Men eftersom det var billigast i Norrköping så fick det bli där, det är den cyniska Svenska modellen som någon kallar för TIDEN? Jag ber verkligen om ursäkt för faktafel, det var länge sedan det var aktuellt.

  • Intressant kommentar om Saab!
    Saabs problem är knappast inte kostnaderna utan decennier av underinvesteringar i nya produkter och ny teknik. Det är lite bekymmersamt för övrigt om Sverige inte ens skulle kunna konkurrera i en så sofistikerad bransch som biltillverkning. Den mest avancerade konsumentvaran som finns.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

Kontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Värna framtidens pappers­arbetare

Branschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

Sommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”Att stänga ute ett lovande alternativ kan inte vara lösningen”

”Att stänga ute ett lovande alternativ kan inte vara lösningen”

”Samhällsutmaningen och arbetskraftsbristen inom sågverksindustrin kräver fler, inte färre, lösningar”, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten som svar på GS förbundsordförande Per-Olof Sjöös inlägg om etableringsjobb.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?