Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

28 juni, 2015

Skrivet av Linus Gränsmark

Debatt
”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Linus Gränsmark
Linus Gränsmark

Det var med stor förvåning jag tog emot nyheten. Nyheten att Länsstyrelsens planerar inrätta ett så kallat Natura 2000-område på främst norra Gotland. Det var ett besked där man med klar överrepresentation föreslår Natura 2000-status just i de områden som det varit mest debatt kring de senaste åren. Områden som har en tudelad uppmärksamhet från två olika riksintressen. Industrinäringen och naturintressena.

Om skribenten

Linus Gränsmark är distriktschef på LO- distriktet Gotland.
Han har tidigare jobbat som båtbyggare på Nimbusfabriken i Visby och varit klubbordförande för IF Metall på företaget.
Var avdelningsordförande för IF Metall på Gotland fram till våren 2014.

Läs också:
”Kalkbrotten är en kortsiktig lösning”
Dagens Arbete i Almedalen

I måndags ledde Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal i Almedalen med  Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård och IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Helle Kleins blogg: Dialog mellan facket och miljörörelsen

Här finns programmet för hela  Almedalsveckan.

Områdena är i dag inbegripna i en väldigt lång domstolsprocess som nu är inne på sluttampen för att snart avgöras. Det är en domstolsprocess som slitit hårt på gotlänningarna då den kommit att handla om för eller emot stenindustri på Gotland. Eller ett kalkbrott till, eller inte, beroende på hur man ser på saken.

Det är också känt att en del av industriföretagen har lidit hårt ekonomiskt av den utdragna processen och det gör också att Länsstyrelsens agerande förtjänar ett extra frågetecken. Är det deras uppdrag att även värna landsbygd och arbetstillfällen, eller ska de ha enbart vetenskapliga fakta som bevekelsegrund för sina beslut?

Jag har varit involverad i den här debatten sedan 2012 nu, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön. Tvärtom, så uttryckte hon vid en offentlig näringslivsfrukost som var arrangerad av Region Gotland att storskalig industri är på väg att försvinna och att det är småföretag och besöksnäring som ska värnas. En något cynisk och tråkig värdering som jag tyvärr har hört förr av både representanter från besöksnäring och tjänstemän inom Region Gotland.

Jag vägrar att finna mig i den verklighetsbeskrivningen. All företagsamhet, stor som liten, är värd att värnas. Stora företag genererar jobb åt mindre och behöver mer infrastruktur som även det ger arbetstillfällen. Detta borde en Landshövding veta och jobba för. Det tycker jag inte att Gotlands nuvarande Landshövding gör. Tvärtom, för att återgå till hennes egen utsago kring uppdragsbeskrivningen så värjer hon sig kraftigt mot att hon skulle ha något annat ansvar än den rent vetenskapliga. Man kan fråga sig varför hon då öppnar munnen i frågan överhuvudtaget när hon bara har att skicka in sin vetenskapliga undersökning och sen kryssa för rutan, jobb utfört.

Den vetenskapliga undersökningen som Länsstyrelsen utfört inför Natura 2000-områdenas införande är ganska spännande i sig. På två månader har några personer gjort en vetenskaplig utredning av dessa områden, som inte ens efterfrågats av uppdragsgivaren, genom att titta i artdatabanken , länsarkivet och citat- ”springa” över de aktuella områdena. Ingen vet riktigt hur vetenskapligt gjord denna undersökning egentligen är, eller om man ska ta den på allvar.

Mig veterligen är det bara myndigheten SGU och företaget Nordkalk som utfört några mätningar eller vetenskapliga undersökningar i området. Deras uppgifter har genom åren kategoriskt bortförklarats av naturintressen och Länsstyrelse som inte tillräckliga, felaktiga eller bara att de behöver kompletteras.

Jag måste ställa mig följande frågor. Varför offentliggör man planerna på Natura 2000-områden i sista minuten? Varför berättar man inte direkt att man fått uppdraget av Naturvårdsverket istället för att vänta nästan ett år? Vad tror Landshövdingen att konsekvenserna kommer att bli om stenindustrin får läggas ner på Gotland? Kan det vara så att det även kommer att drabba svensk exportmarknad och inte bara vara en prestigefråga lokalt?

Frågorna är många men det finns en röd tråd rakt igenom hela processen som understöds av Länsstyrelsen. Att förhala, försvåra och sabotera den juridiska processen har varit huvudtemat för de människor som likt maskrosor ploppat upp och tyckt en massa, kommit med påståenden som allt för ofta tagits för sanningar.

Påståenden som heller aldrig dementerats av Länsstyrelsen, som har en så viktig uppgift på Gotland, eller av Landshövdingen själv. Det är den tystnaden kontra den högljudda kritiken mot stenindustrin som gör att jag undrar vad Gotlands Landshövding håller på med. Hela frågan är alldeles för komplex och viktig för att man ska kunna göra exkluderingar av det slaget.

Jag känner inte att vår Landshövding jobbar för hela Gotland. Det måste till någon form av samexistens, åtminstone som en utgångspunkt, mellan de olika riksintressena, industrinäringen och naturen – och det är jag övertygad om är möjligt. Men jag tycker att Landshövdingen har en del kvar att göra för att visa gotlänningarna att hon är allas – och inte bara maskrosornas.

Linus Gränsmark

Här är en videolänk från måndagens samtal

Bakgrund:
Hösten 2012 publicerade vi ett reportage om klyftan mellan industrinäringen och naturintressena på norra Gotland.

 Foto: KARL MELANDER

Striden om kalkbrottet

En kommentar till “Linus Gränsmark: Var är planen för att värna industrin?

  • Linus!
    Varför springer en Lo gubbe som du och lobbar för industrinäringen?, tror säkert att Nordkalk kan klara av det själva.

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Framtiden finns – än så länge

Framtiden finns – än så länge

Lyssna på vad framtidens riddare sitter och mumlar: Vi måste fortsätta att slåss, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Jag har inte känt mig så patriotisk sen senaste gången vi sjöng nationalsången inför någon match i fotbolls-VM, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

En plats att vara bara lagom i fred

En plats att vara bara lagom i fred

På Ingmar Bergmans stiftelse är det vördnadsfullt. Jag undrar hur det skulle vara om jag hade en, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Skyddsombuden och arbetsmiljöarbetet har fått en alltmer osynlig roll i kollektivavtalen, skriver Maria Steinberg, författare och
docent i arbetsmiljörätt.

Dags att tacka nej, direktörer!

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Nu är det upp till regering, riksbank och direktörer att göra sin del, så vi snabbt kan komma tillbaka till ett läge där vi kan få mer pengar i plånboken, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Det blev bästa möjliga avtal

Det blev bästa möjliga avtal

Reallöneökningar är vårt självklara mål. Med det här avtalet kan vi nå dit redan nästa år, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Där rötter aldrig brinner

Där rötter aldrig brinner

Se gruvarbetaren och poeten Wilma Saga Persson läsa sin nya dikt Där rötter aldrig brinner.

Bakom varje siffra finns en människa

Ortens stora arbetsgivare är bara en liten prick ett havt jordklot bort för de japanska ägarna. Men varje räntesteg och arbetslöshetssiffra är på riktigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Kristersson kan bromsa krisen om han vill

Kristersson kan bromsa krisen om han vill

Om regeringspartierna ska lägga en budget för att dämpa krisen borde det vara tid för höjda barnbidrag, hyresrätter till rimliga priser och trygga jobb, skriver journalisten Lina Stenberg.

Du kanske också vill läsa…

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

En plats att vara bara lagom i fred

På Ingmar Bergmans stiftelse är det vördnadsfullt. Jag undrar hur det skulle vara om jag hade en, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.