Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

28 juni, 2015

Skrivet av Linus Gränsmark

Debatt
”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Linus Gränsmark
Linus Gränsmark

Det var med stor förvåning jag tog emot nyheten. Nyheten att Länsstyrelsens planerar inrätta ett så kallat Natura 2000-område på främst norra Gotland. Det var ett besked där man med klar överrepresentation föreslår Natura 2000-status just i de områden som det varit mest debatt kring de senaste åren. Områden som har en tudelad uppmärksamhet från två olika riksintressen. Industrinäringen och naturintressena.

Om skribenten

Linus Gränsmark är distriktschef på LO- distriktet Gotland.
Han har tidigare jobbat som båtbyggare på Nimbusfabriken i Visby och varit klubbordförande för IF Metall på företaget.
Var avdelningsordförande för IF Metall på Gotland fram till våren 2014.

Läs också:
”Kalkbrotten är en kortsiktig lösning”
Dagens Arbete i Almedalen

I måndags ledde Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal i Almedalen med  Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård och IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Helle Kleins blogg: Dialog mellan facket och miljörörelsen

Här finns programmet för hela  Almedalsveckan.

Områdena är i dag inbegripna i en väldigt lång domstolsprocess som nu är inne på sluttampen för att snart avgöras. Det är en domstolsprocess som slitit hårt på gotlänningarna då den kommit att handla om för eller emot stenindustri på Gotland. Eller ett kalkbrott till, eller inte, beroende på hur man ser på saken.

Det är också känt att en del av industriföretagen har lidit hårt ekonomiskt av den utdragna processen och det gör också att Länsstyrelsens agerande förtjänar ett extra frågetecken. Är det deras uppdrag att även värna landsbygd och arbetstillfällen, eller ska de ha enbart vetenskapliga fakta som bevekelsegrund för sina beslut?

Jag har varit involverad i den här debatten sedan 2012 nu, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön. Tvärtom, så uttryckte hon vid en offentlig näringslivsfrukost som var arrangerad av Region Gotland att storskalig industri är på väg att försvinna och att det är småföretag och besöksnäring som ska värnas. En något cynisk och tråkig värdering som jag tyvärr har hört förr av både representanter från besöksnäring och tjänstemän inom Region Gotland.

Jag vägrar att finna mig i den verklighetsbeskrivningen. All företagsamhet, stor som liten, är värd att värnas. Stora företag genererar jobb åt mindre och behöver mer infrastruktur som även det ger arbetstillfällen. Detta borde en Landshövding veta och jobba för. Det tycker jag inte att Gotlands nuvarande Landshövding gör. Tvärtom, för att återgå till hennes egen utsago kring uppdragsbeskrivningen så värjer hon sig kraftigt mot att hon skulle ha något annat ansvar än den rent vetenskapliga. Man kan fråga sig varför hon då öppnar munnen i frågan överhuvudtaget när hon bara har att skicka in sin vetenskapliga undersökning och sen kryssa för rutan, jobb utfört.

Den vetenskapliga undersökningen som Länsstyrelsen utfört inför Natura 2000-områdenas införande är ganska spännande i sig. På två månader har några personer gjort en vetenskaplig utredning av dessa områden, som inte ens efterfrågats av uppdragsgivaren, genom att titta i artdatabanken , länsarkivet och citat- ”springa” över de aktuella områdena. Ingen vet riktigt hur vetenskapligt gjord denna undersökning egentligen är, eller om man ska ta den på allvar.

Mig veterligen är det bara myndigheten SGU och företaget Nordkalk som utfört några mätningar eller vetenskapliga undersökningar i området. Deras uppgifter har genom åren kategoriskt bortförklarats av naturintressen och Länsstyrelse som inte tillräckliga, felaktiga eller bara att de behöver kompletteras.

Jag måste ställa mig följande frågor. Varför offentliggör man planerna på Natura 2000-områden i sista minuten? Varför berättar man inte direkt att man fått uppdraget av Naturvårdsverket istället för att vänta nästan ett år? Vad tror Landshövdingen att konsekvenserna kommer att bli om stenindustrin får läggas ner på Gotland? Kan det vara så att det även kommer att drabba svensk exportmarknad och inte bara vara en prestigefråga lokalt?

Frågorna är många men det finns en röd tråd rakt igenom hela processen som understöds av Länsstyrelsen. Att förhala, försvåra och sabotera den juridiska processen har varit huvudtemat för de människor som likt maskrosor ploppat upp och tyckt en massa, kommit med påståenden som allt för ofta tagits för sanningar.

Påståenden som heller aldrig dementerats av Länsstyrelsen, som har en så viktig uppgift på Gotland, eller av Landshövdingen själv. Det är den tystnaden kontra den högljudda kritiken mot stenindustrin som gör att jag undrar vad Gotlands Landshövding håller på med. Hela frågan är alldeles för komplex och viktig för att man ska kunna göra exkluderingar av det slaget.

Jag känner inte att vår Landshövding jobbar för hela Gotland. Det måste till någon form av samexistens, åtminstone som en utgångspunkt, mellan de olika riksintressena, industrinäringen och naturen – och det är jag övertygad om är möjligt. Men jag tycker att Landshövdingen har en del kvar att göra för att visa gotlänningarna att hon är allas – och inte bara maskrosornas.

Linus Gränsmark

Här är en videolänk från måndagens samtal

Bakgrund:
Hösten 2012 publicerade vi ett reportage om klyftan mellan industrinäringen och naturintressena på norra Gotland.

 Foto: KARL MELANDER

Striden om kalkbrottet

En kommentar till “Linus Gränsmark: Var är planen för att värna industrin?

  • Linus!
    Varför springer en Lo gubbe som du och lobbar för industrinäringen?, tror säkert att Nordkalk kan klara av det själva.

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

Vi rationaliseras bort – men får ingen del av kakan

”Är alternativet arbetslöshet blir det självklart att vi kommer slåss för det kortsiktiga. På kort sikt hade säkert samhället runt Ojnareskogen gynnats av ny industri. Men när kalken tagit slut, vattnet förstörts och jobben försvunnit, vad skulle ha hänt då?”

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

Kalkbrytningen i Bästeträskområdet ger relativt få arbetstillfällen och under en begränsad tid. I stället bör området pekas ut till Natura 2000 omgående. Gotland bör också få ett sysselsättningspaket inom bland annat turism, som är en växande – och hållbar– näringsgren, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.