”Vi behöver prata om TTIP”

När Graham går och lägger sig en kväll i London 1897 blir det första snarkningen på en 200-årig tupplur. När han väl vaknar upp, år 2100, är det till ett samhälle där stora företag har all kontroll över människan. Demokratin är sedan länge avskaffad.

HG Wells klassiska roman från 1910, “When The Sleeper Awakes”, skildrar en dystopisk framtid där företagsdiktaturen är ett faktum. Temat går igen även i Alduos Huxleys “Du sköna nya värld” från 1931 och George Orwells “1984” från 1949.

Riktigt så illa blir sannolikt inte världen om USA och EU bestämmer sig för att klubba igenom handelsavtalet TTIP, Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar. Men förslaget är inte utan sina farhågor och risker.

TTIP lanserades officiellt i ett tal som Barack Obama höll inför den amerikanska nationen år 2013. Förespråkarna menar att det skulle innebära ökad tillväxt med över två procent av BNP, något som enligt kritikerna är ett kraftigt uppskruvat luftslott.

Just nu pågår förhandlingarna för fullt mellan representanter för EU-kommissionen och den amerikanska regeringen. Detaljerna ska hamras ut innan handelsdrömmen kan bli verklighet. Exakt vad det liggande förslaget innehåller är omöjligt att veta: förhandlingarna sker bakom lyckta dörrar i Bryssel.

TTIP består i grova drag av av tre delar, där en handlar om handel. I dag omfattas runt fyra procent av handeln mellan EU och USA av handelshinder, exempelvis tullar. Att det vore klokt att riva dessa är det få som bråkar om. Vad som är desto mer kontroversiellt är avsnitten om ISDS, en branschdomstol där företag ges juridisk rätt att stämma stater, och skrivelser om att utjämna regleringar mellan USA och EU.

Just ISDS finns redan i dag och används i handelsavtal mellan länder. Den svenska energijätten Vattenfall har exempelvis stämt Tyskland för att de vill lägga om sin energipolitik och fasa ut kärnkraften. Och det holländska försäkringsbolaget Achmea har stämt Slovakien för att landet vill begränsa vinstuttag inom välfärden.

Exemplen ekar illavarslande.

Stora delar av partigrupperna till vänster i europaparlamentet är kritiska till TTIP i sin nuvarande utformning. Aktivister och nätverk i både EU och USA organiserar demonstrationer för att väcka uppmärksamhet om riskerna med avtalet. Fler och fler inser att det skulle föra med sig stora konsekvenser för demokratins sätt att fungera.

Med största sannolikhet vaknar vi inte upp till en företagsdiktatur om TTIP i sin nuvarande, okända form klubbas igenom. Men farliga förändringar börjar ofta med små steg. I sin stramaste tolkning skulle fackliga rättigheter kunna tolkas som ett handelshinder, och Sverige därmed kunna stämmas av amerikanska företag. Eller kollektivavtalen som ett brott mot frihandel. Exakt hur det blir vet vi inte — och det är själva poängen.

De potentiellt dramatiska förändringar som TTIP skulle kunna föra med sig förtjänar en process där där den svenska riksdagen debatterar förslaget och medborgare och organisationer kan påverka utfallet. Att makthavare kohandlar i det fördolda — och riskerar urholka demokratin — är både ovärdigt och farligt. Det är bäst att vi inte sover medan det händer.

Daniel Mathisen