Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Här är 31 miljoner skäl att handla mer”

30 juni, 2015

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.
Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Debatt/TTIP.
Det krävs öppenhet från EU-håll i den viktiga debatten om TTIP, skriver Cecilia Malmström i ett debattinlägg. ”Själv kommer jag att fortsätta debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.”

Om skribenten

Cecilila Malmström är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handel.

Dagens Arbete i Almedalen

På torsdag klockan 8 leder Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal om frihandel och TTIP med Cecilia Malmström och IF Metalls ordförande Anders Ferbe i Almedalen.

Vi européer har länge varit världsledande när det gäller att sälja varor över hela världen och ta hit nya produkter och idéer. Det är lätt att glömma att stapelvaror som tomater, potatis och choklad inte har sitt ursprung i Europa, och aldrig hade hittat hit om det inte vore för handel.

En ny rapport som EU-kommissionen lade fram häromveckan visar exakt hur viktig handeln är. Enligt rapporten har handelns bidrag till ekonomin och sysselsättningen i EU aldrig varit större än vad den är i dag. Handel skapar jobb, ger en skjuts till tillväxten och stärker vår konkurrenskraft. I det uppskruvade tonläge som ibland dominerar debatten om handelsavtal som TTIP – avtalet som EU just nu förhandlar om med USA – glöms detta alltför ofta bort. Det är synd.

Den färska rapporten visar att 31 miljoner jobb i EU är direkt beroende av vår export till övriga världen. Det innebär att var sjunde arbetstagare i EU har exporten att tacka för sin lön. Och ju mer vi exporterar desto fler jobb får vi – varje extra miljard euro ger i genomsnitt 14 000 jobb.

I Sverige är över 870 000 jobb beroende av vår export. Mer än 120 000 svenska jobb är beroende av exporten till USA. Dessa jobb är dessutom ofta bättre betalda än i andra sektorer.

Dessutom – tack vare Europas öppna marknad skapar ett EU-lands export arbetstillfällen för underleverantörer i andra EU-länder. Detta är särskilt tydligt när det gäller Tyskland, EU:s största exportland. Den tyska exporten till länder utanför EU bidrar till 1,3 miljoner jobb i andra EU-länder. Det motsvarar nästan 30 000 jobb i Sverige, 17 000 i Finland och 15 000 i Danmark.

Svenska och europeiska företag är också beroende av importerade varor från länder utanför EU. Det hjälper dem att behålla sin konkurrenskraft och trygga jobb. Genom sin import bidrar dessa företag också till cirka 19 miljoner arbetstillfällen utanför EU – en av anledningarna till att handel, genom tiderna, har hjälpt många länder att ta sig ur fattigdom.

Världen förändras och många länders ekonomier växer explosionsartat. De närmaste åren kommer 90 procent av världens ekonomiska tillväxt att hamna utanför Europa. Om vi i EU ska kunna behålla vår konkurrenskraft och skapa nya jobb måste vi anpassa vår politik till denna nya verklighet. I höst kommer jag presentera en strategi för EU:s handelspolitik de kommande åren. Just nu är vi mitt inne i diskussioner med konsumentorganisationer, fackförbund, näringslivsföreträdare och andra, för att staka ut vägen framåt.

Ett centralt mål för EU:s handelspolitik måste vara att se till att vår politik gynnar så många som möjligt, både i EU och i övriga världen. Vi måste se till att handelspolitiken driver på för skydd av såväl arbetstagares rättigheter som mänskliga rättigheter i stort, samt främjar en hållbar miljöutveckling. Vi måste se till att de verktyg som finns för att sätta tryck på länder utanför EU verkligen fungerar.

Vi måste dessutom säkerställa att europeiska företag faktiskt utnyttjar de möjligheter som skapas genom olika handelsavtal. Vårt frihandelsavtal med Sydkorea är ett bra exempel – sedan det trädde i kraft för tre år sedan har EU:s export till Sydkorea redan ökat med 35 procent. Inom vissa sektorer har exporten ökat ännu mer – EU:s bilexport till Sydkorea har nästan fördubblats. Men vi vet att det finns europeiska företag som ännu inte drar fördel av det här avtalet. Till exempel har svenska exportföretag, i över en tredjedel av sin försäljning till Sydkorea, ännu inte utnyttjat den rabatt på exporttullar som man har rätt till. Så vi måste nu se till att svenska och andra europeiska företag blir medvetna om de möjligheter som finns.

Vi måste fortsätta den livliga debatten om handelspolitik i allmänhet och TTIP och andra avtal i synnerhet, och för det krävs öppenhet och transparens från EU-håll. Själv kommer jag att fortsätta att avliva myter, och debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.

Däremot vill vi genom TTIP riva onödiga handelshinder och gammalmodig byråkrati. Få bort de strafftullar som sätter käppar i hjulen för våra småföretag. Slopa gammalmodiga krav på att fabriker måste inspekteras två gånger. Och hitta de områden där vi kan godkänna varandras standarder, så att vi kan höja ribban globalt. Om EU och USA kan enas om att upprätthålla gemensamma standarder kring t ex produktsäkerhet – utan att på något sätt tumma på de regler som vi redan har på plats – då driver vi på utvecklingen och ser till att länder som Kina och Ryssland får anpassa sig till oss, inte tvärtom.

”Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika.”

Och på de områden där vi inte kommer att kunna enas med USA, där förhandlar vi inte över huvud taget. Produkter som inte uppfyller våra höga krav kommer helt enkelt inte in på den europeiska marknaden. TTIP kommer alltså inte ändra EU:s lagar om genmodifierade grödor eller hormonbehandlat kött, eller för den delen påverka områden som strejkrätt eller offentliga tjänster.

Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika. Ett område där vi fortfarande håller på att hitta en väg framåt i TTIP gäller investerarskydd. Dessa skiljedomsklausuler – ISDS kallade – är ett system som skapades på 50-talet. EU:s medlemsstater har redan 1400 sådana överenskommelser med olika delar av världen, Sverige 69.

När vi nu granskar ISDS inom ramen för TTIP så är det ett moderniserat och demokratiserat system som vi tar fram. Klart är att vi behöver någon form av investerarskydd för svenska och europeiska företag i USA – det finns ingen amerikansk lag som förbjuder diskriminering av utländska investerare. Vi håller därför just nu på att diskutera förslag om ett modernare, öppnare och mer rättssäkert system än dagens. Vi vill ha ett skiljedomstolssystem med självständiga domare, med tydlig möjlighet att överklaga, med öppenhet för förhandlingar och dokument – alltså mer likt hur en vanlig domstol fungerar.

Men oavsett försiktigheten kring dessa investerarskydd måste vår ambition vara fortsatt hög – vi vill ha ett bra, heltäckande TTIP-avtal som gör nytta för Europa, som skapar jobb, ökar valfriheten för konsumenter och stärker Europas ställning internationellt.

Med den nya handelspolitiska strategi som är på gång, och med de många handelsavtal som är under förhandling – inte minst med USA, men även med t ex Japan – kan vi se till att handeln hjälper EU när vi reser oss ur den ekonomiska krisen. Handel, när den bedrivs på rätt sätt, är en god kraft både för Sverige, Europa och världen.

5 kommentarer till “Här är 31 miljoner skäl att handla mer

  • Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssyste? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

  • Nå?
    Vi handlar med USA redan idag.
    Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
    Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden.
    Precis som med andra länder utanför EU.

    Varför krångla till det?
    Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
    Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse.

    Nu måste vi acceptera azofärgämnen i livsmedlen som vi tog bort av hälsoskäl men sedan tvingades acceptera import av i livsmedel från EU. EU bestämmer det.
    Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

  • Det är bara ett spel för galleriet för ”vanligt” folk. Man försöker från politiskt håll manipulera och lura medborgaren i Sverige och även Sverige som land. Slå inte blå dunster i folks ögon.

    Sedan håller jag med om följande:
    1. Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssystem? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

    2. varför tar man inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

    3. Vi handlar med USA redan idag.
    Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
    Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden. Varför krångla till det?
    Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
    Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse. Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Malmström måste ta kritiken på allvar”

”Malmström måste ta kritiken på allvar”

”Varför använder då Cecilia Malmström den här typen av otydliga siffror för att försöka bevisa vinsten med TTIP-avtalet? Jo, för att ett trovärdigt underlag för att avtalet skulle skapa jobb faktiskt saknas.”

Skiftet: ”Om det är så bra – varför så hemligt?”

”Problemet med TTIP är att förslagen är blåkopior av storbolagslobbyns önskelistor på båda sidorna av Atlanten. Avtalet riskerar att bli lika dåligt för både USA och Europas folk”, skriver företrädare för nätverket Skiftet.

IF Metall: ”Någon form av investeringsskydd måste till”

Se hela frukostsamtalet där EU-kommissionär Cecilia Malmström, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe och Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein pratar om det omdiskuterade frihandelsavtalet TTIP.

”Vi behöver prata om TTIP”

”Vi behöver prata om TTIP”

”Farliga förändringar börjar ofta med små steg. Exakt hur det blir vet vi inte — och det är själva poängen.” Frilansjournalisten Daniel Mathisen skriver en gästkrönika om TTIP.

”TTIP är bättre än nationalism”

”TTIP är bättre än nationalism”

”Aktivister som värnar om demokratin idag borde arbeta för att garantera att TTIP får en demokratiskt värdig utformning, inte säga nej till hela alltet”, skriver Björn Werner i en ledarkrönika.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?