”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

Varje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Handelsavtal TTIP

”Här är 31 miljoner skäl att handla mer”

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Debatt/TTIP.
Det krävs öppenhet från EU-håll i den viktiga debatten om TTIP, skriver Cecilia Malmström i ett debattinlägg. ”Själv kommer jag att fortsätta debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.”

Om skribenten

Cecilila Malmström är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handel.

Dagens Arbete i Almedalen

På torsdag klockan 8 leder Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal om frihandel och TTIP med Cecilia Malmström och IF Metalls ordförande Anders Ferbe i Almedalen.

Vi européer har länge varit världsledande när det gäller att sälja varor över hela världen och ta hit nya produkter och idéer. Det är lätt att glömma att stapelvaror som tomater, potatis och choklad inte har sitt ursprung i Europa, och aldrig hade hittat hit om det inte vore för handel.

En ny rapport som EU-kommissionen lade fram häromveckan visar exakt hur viktig handeln är. Enligt rapporten har handelns bidrag till ekonomin och sysselsättningen i EU aldrig varit större än vad den är i dag. Handel skapar jobb, ger en skjuts till tillväxten och stärker vår konkurrenskraft. I det uppskruvade tonläge som ibland dominerar debatten om handelsavtal som TTIP – avtalet som EU just nu förhandlar om med USA – glöms detta alltför ofta bort. Det är synd.

Den färska rapporten visar att 31 miljoner jobb i EU är direkt beroende av vår export till övriga världen. Det innebär att var sjunde arbetstagare i EU har exporten att tacka för sin lön. Och ju mer vi exporterar desto fler jobb får vi – varje extra miljard euro ger i genomsnitt 14 000 jobb.

I Sverige är över 870 000 jobb beroende av vår export. Mer än 120 000 svenska jobb är beroende av exporten till USA. Dessa jobb är dessutom ofta bättre betalda än i andra sektorer.

Dessutom – tack vare Europas öppna marknad skapar ett EU-lands export arbetstillfällen för underleverantörer i andra EU-länder. Detta är särskilt tydligt när det gäller Tyskland, EU:s största exportland. Den tyska exporten till länder utanför EU bidrar till 1,3 miljoner jobb i andra EU-länder. Det motsvarar nästan 30 000 jobb i Sverige, 17 000 i Finland och 15 000 i Danmark.

Svenska och europeiska företag är också beroende av importerade varor från länder utanför EU. Det hjälper dem att behålla sin konkurrenskraft och trygga jobb. Genom sin import bidrar dessa företag också till cirka 19 miljoner arbetstillfällen utanför EU – en av anledningarna till att handel, genom tiderna, har hjälpt många länder att ta sig ur fattigdom.

Världen förändras och många länders ekonomier växer explosionsartat. De närmaste åren kommer 90 procent av världens ekonomiska tillväxt att hamna utanför Europa. Om vi i EU ska kunna behålla vår konkurrenskraft och skapa nya jobb måste vi anpassa vår politik till denna nya verklighet. I höst kommer jag presentera en strategi för EU:s handelspolitik de kommande åren. Just nu är vi mitt inne i diskussioner med konsumentorganisationer, fackförbund, näringslivsföreträdare och andra, för att staka ut vägen framåt.

Ett centralt mål för EU:s handelspolitik måste vara att se till att vår politik gynnar så många som möjligt, både i EU och i övriga världen. Vi måste se till att handelspolitiken driver på för skydd av såväl arbetstagares rättigheter som mänskliga rättigheter i stort, samt främjar en hållbar miljöutveckling. Vi måste se till att de verktyg som finns för att sätta tryck på länder utanför EU verkligen fungerar.

Vi måste dessutom säkerställa att europeiska företag faktiskt utnyttjar de möjligheter som skapas genom olika handelsavtal. Vårt frihandelsavtal med Sydkorea är ett bra exempel – sedan det trädde i kraft för tre år sedan har EU:s export till Sydkorea redan ökat med 35 procent. Inom vissa sektorer har exporten ökat ännu mer – EU:s bilexport till Sydkorea har nästan fördubblats. Men vi vet att det finns europeiska företag som ännu inte drar fördel av det här avtalet. Till exempel har svenska exportföretag, i över en tredjedel av sin försäljning till Sydkorea, ännu inte utnyttjat den rabatt på exporttullar som man har rätt till. Så vi måste nu se till att svenska och andra europeiska företag blir medvetna om de möjligheter som finns.

Vi måste fortsätta den livliga debatten om handelspolitik i allmänhet och TTIP och andra avtal i synnerhet, och för det krävs öppenhet och transparens från EU-håll. Själv kommer jag att fortsätta att avliva myter, och debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.

Däremot vill vi genom TTIP riva onödiga handelshinder och gammalmodig byråkrati. Få bort de strafftullar som sätter käppar i hjulen för våra småföretag. Slopa gammalmodiga krav på att fabriker måste inspekteras två gånger. Och hitta de områden där vi kan godkänna varandras standarder, så att vi kan höja ribban globalt. Om EU och USA kan enas om att upprätthålla gemensamma standarder kring t ex produktsäkerhet – utan att på något sätt tumma på de regler som vi redan har på plats – då driver vi på utvecklingen och ser till att länder som Kina och Ryssland får anpassa sig till oss, inte tvärtom.

”Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika.”

Och på de områden där vi inte kommer att kunna enas med USA, där förhandlar vi inte över huvud taget. Produkter som inte uppfyller våra höga krav kommer helt enkelt inte in på den europeiska marknaden. TTIP kommer alltså inte ändra EU:s lagar om genmodifierade grödor eller hormonbehandlat kött, eller för den delen påverka områden som strejkrätt eller offentliga tjänster.

Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika. Ett område där vi fortfarande håller på att hitta en väg framåt i TTIP gäller investerarskydd. Dessa skiljedomsklausuler – ISDS kallade – är ett system som skapades på 50-talet. EU:s medlemsstater har redan 1400 sådana överenskommelser med olika delar av världen, Sverige 69.

När vi nu granskar ISDS inom ramen för TTIP så är det ett moderniserat och demokratiserat system som vi tar fram. Klart är att vi behöver någon form av investerarskydd för svenska och europeiska företag i USA – det finns ingen amerikansk lag som förbjuder diskriminering av utländska investerare. Vi håller därför just nu på att diskutera förslag om ett modernare, öppnare och mer rättssäkert system än dagens. Vi vill ha ett skiljedomstolssystem med självständiga domare, med tydlig möjlighet att överklaga, med öppenhet för förhandlingar och dokument – alltså mer likt hur en vanlig domstol fungerar.

Men oavsett försiktigheten kring dessa investerarskydd måste vår ambition vara fortsatt hög – vi vill ha ett bra, heltäckande TTIP-avtal som gör nytta för Europa, som skapar jobb, ökar valfriheten för konsumenter och stärker Europas ställning internationellt.

Med den nya handelspolitiska strategi som är på gång, och med de många handelsavtal som är under förhandling – inte minst med USA, men även med t ex Japan – kan vi se till att handeln hjälper EU när vi reser oss ur den ekonomiska krisen. Handel, när den bedrivs på rätt sätt, är en god kraft både för Sverige, Europa och världen.

Läs mer: Debatt | Opinion

5Kommentarer

Lars Forsberg:

Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssyste? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

Micke:

Nå?
Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden.
Precis som med andra länder utanför EU.

Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse.

Nu måste vi acceptera azofärgämnen i livsmedlen som vi tog bort av hälsoskäl men sedan tvingades acceptera import av i livsmedel från EU. EU bestämmer det.
Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Ronny:

Cecilia – varför tar du inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

Christian Toholjevic:

Kan man komma på något ännu bättre avtal som är bra för alla? Det kan man.

Tobias:

Det är bara ett spel för galleriet för ”vanligt” folk. Man försöker från politiskt håll manipulera och lura medborgaren i Sverige och även Sverige som land. Slå inte blå dunster i folks ögon.

Sedan håller jag med om följande:
1. Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssystem? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

2. varför tar man inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

3. Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden. Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse. Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna. Foto: Catharina Fyrberg

"Malmström måste ta kritiken på allvar"

Debatt/TTIP"Varför använder då Cecilia Malmström den här typen av otydliga siffror för att försöka bevisa vinsten med TTIP-avtalet? Jo, för att ett trovärdigt underlag för att avtalet skulle skapa jobb faktiskt saknas."

2

Skiftet: "Om det är så bra – varför så hemligt?"

Debatt/TTIP"Problemet med TTIP är att förslagen är blåkopior av storbolagslobbyns önskelistor på båda sidorna av Atlanten. Avtalet riskerar att bli lika dåligt för både USA och Europas folk", skriver företrädare för nätverket Skiftet.

"TTIP är bättre än nationalism"

Ledarkrönika"Aktivister som värnar om demokratin idag borde arbeta för att garantera att TTIP får en demokratiskt värdig utformning, inte säga nej till hela alltet", skriver Björn Werner i en ledarkrönika.

"Vi behöver prata om TTIP"

Krönika/Daniel Mathisen"Farliga förändringar börjar ofta med små steg. Exakt hur det blir vet vi inte — och det är själva poängen." Frilansjournalisten Daniel Mathisen skriver en gästkrönika om TTIP.

1

IF Metall: "Någon form av investeringsskydd måste till"

Frukostsamtal om TTIPSe hela frukostsamtalet där EU-kommissionär Cecilia Malmström, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe och Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein pratar om det omdiskuterade frihandelsavtalet TTIP.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

LO-tappet

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.