”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Handelsavtal TTIP

”Här är 31 miljoner skäl att handla mer”

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Debatt/TTIP.
Det krävs öppenhet från EU-håll i den viktiga debatten om TTIP, skriver Cecilia Malmström i ett debattinlägg. ”Själv kommer jag att fortsätta debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.”

Om skribenten

Cecilila Malmström är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handel.

Dagens Arbete i Almedalen

På torsdag klockan 8 leder Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal om frihandel och TTIP med Cecilia Malmström och IF Metalls ordförande Anders Ferbe i Almedalen.

Vi européer har länge varit världsledande när det gäller att sälja varor över hela världen och ta hit nya produkter och idéer. Det är lätt att glömma att stapelvaror som tomater, potatis och choklad inte har sitt ursprung i Europa, och aldrig hade hittat hit om det inte vore för handel.

En ny rapport som EU-kommissionen lade fram häromveckan visar exakt hur viktig handeln är. Enligt rapporten har handelns bidrag till ekonomin och sysselsättningen i EU aldrig varit större än vad den är i dag. Handel skapar jobb, ger en skjuts till tillväxten och stärker vår konkurrenskraft. I det uppskruvade tonläge som ibland dominerar debatten om handelsavtal som TTIP – avtalet som EU just nu förhandlar om med USA – glöms detta alltför ofta bort. Det är synd.

Den färska rapporten visar att 31 miljoner jobb i EU är direkt beroende av vår export till övriga världen. Det innebär att var sjunde arbetstagare i EU har exporten att tacka för sin lön. Och ju mer vi exporterar desto fler jobb får vi – varje extra miljard euro ger i genomsnitt 14 000 jobb.

I Sverige är över 870 000 jobb beroende av vår export. Mer än 120 000 svenska jobb är beroende av exporten till USA. Dessa jobb är dessutom ofta bättre betalda än i andra sektorer.

Dessutom – tack vare Europas öppna marknad skapar ett EU-lands export arbetstillfällen för underleverantörer i andra EU-länder. Detta är särskilt tydligt när det gäller Tyskland, EU:s största exportland. Den tyska exporten till länder utanför EU bidrar till 1,3 miljoner jobb i andra EU-länder. Det motsvarar nästan 30 000 jobb i Sverige, 17 000 i Finland och 15 000 i Danmark.

Svenska och europeiska företag är också beroende av importerade varor från länder utanför EU. Det hjälper dem att behålla sin konkurrenskraft och trygga jobb. Genom sin import bidrar dessa företag också till cirka 19 miljoner arbetstillfällen utanför EU – en av anledningarna till att handel, genom tiderna, har hjälpt många länder att ta sig ur fattigdom.

Världen förändras och många länders ekonomier växer explosionsartat. De närmaste åren kommer 90 procent av världens ekonomiska tillväxt att hamna utanför Europa. Om vi i EU ska kunna behålla vår konkurrenskraft och skapa nya jobb måste vi anpassa vår politik till denna nya verklighet. I höst kommer jag presentera en strategi för EU:s handelspolitik de kommande åren. Just nu är vi mitt inne i diskussioner med konsumentorganisationer, fackförbund, näringslivsföreträdare och andra, för att staka ut vägen framåt.

Ett centralt mål för EU:s handelspolitik måste vara att se till att vår politik gynnar så många som möjligt, både i EU och i övriga världen. Vi måste se till att handelspolitiken driver på för skydd av såväl arbetstagares rättigheter som mänskliga rättigheter i stort, samt främjar en hållbar miljöutveckling. Vi måste se till att de verktyg som finns för att sätta tryck på länder utanför EU verkligen fungerar.

Vi måste dessutom säkerställa att europeiska företag faktiskt utnyttjar de möjligheter som skapas genom olika handelsavtal. Vårt frihandelsavtal med Sydkorea är ett bra exempel – sedan det trädde i kraft för tre år sedan har EU:s export till Sydkorea redan ökat med 35 procent. Inom vissa sektorer har exporten ökat ännu mer – EU:s bilexport till Sydkorea har nästan fördubblats. Men vi vet att det finns europeiska företag som ännu inte drar fördel av det här avtalet. Till exempel har svenska exportföretag, i över en tredjedel av sin försäljning till Sydkorea, ännu inte utnyttjat den rabatt på exporttullar som man har rätt till. Så vi måste nu se till att svenska och andra europeiska företag blir medvetna om de möjligheter som finns.

Vi måste fortsätta den livliga debatten om handelspolitik i allmänhet och TTIP och andra avtal i synnerhet, och för det krävs öppenhet och transparens från EU-håll. Själv kommer jag att fortsätta att avliva myter, och debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.

Däremot vill vi genom TTIP riva onödiga handelshinder och gammalmodig byråkrati. Få bort de strafftullar som sätter käppar i hjulen för våra småföretag. Slopa gammalmodiga krav på att fabriker måste inspekteras två gånger. Och hitta de områden där vi kan godkänna varandras standarder, så att vi kan höja ribban globalt. Om EU och USA kan enas om att upprätthålla gemensamma standarder kring t ex produktsäkerhet – utan att på något sätt tumma på de regler som vi redan har på plats – då driver vi på utvecklingen och ser till att länder som Kina och Ryssland får anpassa sig till oss, inte tvärtom.

”Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika.”

Och på de områden där vi inte kommer att kunna enas med USA, där förhandlar vi inte över huvud taget. Produkter som inte uppfyller våra höga krav kommer helt enkelt inte in på den europeiska marknaden. TTIP kommer alltså inte ändra EU:s lagar om genmodifierade grödor eller hormonbehandlat kött, eller för den delen påverka områden som strejkrätt eller offentliga tjänster.

Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika. Ett område där vi fortfarande håller på att hitta en väg framåt i TTIP gäller investerarskydd. Dessa skiljedomsklausuler – ISDS kallade – är ett system som skapades på 50-talet. EU:s medlemsstater har redan 1400 sådana överenskommelser med olika delar av världen, Sverige 69.

När vi nu granskar ISDS inom ramen för TTIP så är det ett moderniserat och demokratiserat system som vi tar fram. Klart är att vi behöver någon form av investerarskydd för svenska och europeiska företag i USA – det finns ingen amerikansk lag som förbjuder diskriminering av utländska investerare. Vi håller därför just nu på att diskutera förslag om ett modernare, öppnare och mer rättssäkert system än dagens. Vi vill ha ett skiljedomstolssystem med självständiga domare, med tydlig möjlighet att överklaga, med öppenhet för förhandlingar och dokument – alltså mer likt hur en vanlig domstol fungerar.

Men oavsett försiktigheten kring dessa investerarskydd måste vår ambition vara fortsatt hög – vi vill ha ett bra, heltäckande TTIP-avtal som gör nytta för Europa, som skapar jobb, ökar valfriheten för konsumenter och stärker Europas ställning internationellt.

Med den nya handelspolitiska strategi som är på gång, och med de många handelsavtal som är under förhandling – inte minst med USA, men även med t ex Japan – kan vi se till att handeln hjälper EU när vi reser oss ur den ekonomiska krisen. Handel, när den bedrivs på rätt sätt, är en god kraft både för Sverige, Europa och världen.

5Kommentarer

Lars Forsberg:

Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssyste? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

Micke:

Nå?
Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden.
Precis som med andra länder utanför EU.

Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse.

Nu måste vi acceptera azofärgämnen i livsmedlen som vi tog bort av hälsoskäl men sedan tvingades acceptera import av i livsmedel från EU. EU bestämmer det.
Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Ronny:

Cecilia – varför tar du inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

Christian Toholjevic:

Kan man komma på något ännu bättre avtal som är bra för alla? Det kan man.

Tobias:

Det är bara ett spel för galleriet för ”vanligt” folk. Man försöker från politiskt håll manipulera och lura medborgaren i Sverige och även Sverige som land. Slå inte blå dunster i folks ögon.

Sedan håller jag med om följande:
1. Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssystem? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

2. varför tar man inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

3. Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden. Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse. Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna. Foto: Catharina Fyrberg

"Malmström måste ta kritiken på allvar"

Debatt/TTIP"Varför använder då Cecilia Malmström den här typen av otydliga siffror för att försöka bevisa vinsten med TTIP-avtalet? Jo, för att ett trovärdigt underlag för att avtalet skulle skapa jobb faktiskt saknas."

2

Skiftet: "Om det är så bra – varför så hemligt?"

Debatt/TTIP"Problemet med TTIP är att förslagen är blåkopior av storbolagslobbyns önskelistor på båda sidorna av Atlanten. Avtalet riskerar att bli lika dåligt för både USA och Europas folk", skriver företrädare för nätverket Skiftet.

"TTIP är bättre än nationalism"

Ledarkrönika"Aktivister som värnar om demokratin idag borde arbeta för att garantera att TTIP får en demokratiskt värdig utformning, inte säga nej till hela alltet", skriver Björn Werner i en ledarkrönika.

"Vi behöver prata om TTIP"

Krönika/Daniel Mathisen"Farliga förändringar börjar ofta med små steg. Exakt hur det blir vet vi inte — och det är själva poängen." Frilansjournalisten Daniel Mathisen skriver en gästkrönika om TTIP.

1

IF Metall: "Någon form av investeringsskydd måste till"

Frukostsamtal om TTIPSe hela frukostsamtalet där EU-kommissionär Cecilia Malmström, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe och Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein pratar om det omdiskuterade frihandelsavtalet TTIP.

Läs mer från Dagens Arbete:

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.