Industriarbetarnas tidning

Vägarna in i fabriken

14 september, 2015

Känner du någon som är sugen på industrijobb?
I framtiden kommer utbildade att vara heta på arbetsmarknaden. DA reder ut gymnasievalen som leder till industrin.

TIPS

Du kan välja att läsa in grundläggande högskolebehörighet på alla yrkesprogram. För en
del högskoleutbildningar kan särskild behörighet behövas.
Kolla vad som gäller för den högskoleutbildning du vill läsa.

vagen-inIndustritekniska yrkesprogrammet

Det industritekniska programmet är ett av totalt tolv nationella yrkesprogram. Här läser du färre teoretiska kurser och får i stället fördjupa dig i ämnen som rör industrin.
Du har dessutom minst 15 veckors praktik på en eller flera arbetsplatser.
Programmet leder till en yrkesexamen och du kan börja jobba direkt efter utbildningen.
Du får oftast ingen automatiskt grundläggande högskolebehörighet. Men det finns möjlighet att läsa in den parallellt med utbildningen.

+ Ger möjlighet till jobb som CNC-operatör, tryckare, svetsare och
underhållsmekaniker.

Teknikprogrammet

Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och innehåller mer teori än ett yrkesprogram. Utbildningen innehåller mycket teknik, fysik, kemi och matematik.
När utbildningen är färdig har du grundläggande högskolebehörighet och kan studera vidare.

Däremot får du ingen yrkesexamen. Om du vill kan du läsa ett fjärde år på teknikprogrammet. Fjärde året innehåller praktik och ger dig titeln gymnasieingenjör vilket kan öka möjligheterna att få jobb efter gymnasiet.

+ Ger bra möjlighet att studera vidare på högskola.

Gymnasial lärlingsutbildning

En gymnasial lärlingsutbildning är ett val inom yrkesprogrammen. Här läser du samma ämnen som på industritekniska programmet men har längre praktik. Minst hälften av lärlingsutbildningen äger rum på arbetsplatser där du får prova på och lära dig yrket.
Efter avslutad utbildning har du en yrkesexamen. Även på en lärlingsutbildning finns möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet.

+ Bra kontakt med arbetsplatser.

Företagens egna gymnasier

SKF, Volvo, ABB, Astra Zeneca och Scania är några industriföretag som i dag har egna gymnasier. Utbudet av program skiljer sig åt mellan olika skolor, men industritekniska programmet och teknikprogrammet finns hos flera.

Praktikperioder och sommarjobb inom företagen är vanligt och flera av företagen erbjuder även praktik utomlands. Det kan skilja en del mellan vad skolorna erbjuder, kolla upp vad som finns på den du är intresserad av.

+ Flera skolor erbjuder sommarjobb på företaget.

Teknikcollege

På Teknikcollege väljer du bland gymnasiets olika tekniska program. Exempelvis ett industritekniskt eller teknikprogrammet.

Teknikcollege fungerar som en certifiering för gymnasieutbildningar och skolan jobbar tillsammans med regionala företag och kommuner. Företagen som deltar är med och kan påverka utbildningen. Tanken är att du ska få lära dig sådant som du har nytta av på arbetsmarknaden.

Utöver det kan företagen även anordna studiebesök, hålla i föreläsningar eller erbjuda praktik och sommarjobb. Kontakten med företagen ger dig även bra vägar till jobb.

+ Utbildning som är relevant på arbetsmarknaden.

”Viktigt att samarbeta med näringslivet”

”I gymnasieåldern förändras mycket. Man får ny kunskap och nya intryck hela tiden och det kan vara svårt att tänka långt fram. Det viktigaste är att behålla motivationen att plugga hela vägen. För att klara det kan man sätta upp korta delmål, det behöver inte vara ett yrke eller något som ligger tre–fyra år framåt, utan kanske ett mål under det kommande halvåret.

Det är ingen större skillnad på en skola som drivs av ett företag och en kommunal skola, de har samma läroplan och samma krav.
Jag tror det är viktigt att skolorna har ett samarbete med arbetslivet. Här i Södertälje finns Mälardalens tekniska gymnasium, det är Scania och Astra Zeneca som står bakom skolan. Där gör eleverna precis samma saker som Scania gör i sin fabrik som ligger hundra meter bort. Det skapar sammanhang och gör det lätt att förstå syftet med utbildningen.”

Marie-Louise Biörck, studie- och yrkesvägledare på Blombacka-skolan i Södertälje.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. ”Vi tycker regeringens förslag är bra”, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

Bojen som räddar framtiden

Bojen som räddar framtiden

Sverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Jag ville få in foten i industrin”

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industri­arbetare

Sökes: tusentals industri­arbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Ny lärlings­utbildning i höst

Ny lärlings­utbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.