Industriarbetarnas tidning
10 november, 2015
Skrivet av Elinor Torp
Osynlig arbetsskada.Kroppen har läkt. Det är dags att gå till jobbet igen. Men kvar finns olyckan som en stickande spänning i hjärnan. Ett plötsligt ljud räcker för att kastas tillbaka. Posttraumatiskt stressyndrom kan drabba den som varit med om en nära-döden-upplevelse på jobbet.
Plåtslagaren och billackeraren Saad Fares var 36 år när han klämdes fast under en lastbil på jobbet.
Fram till olyckan var han en frisk arbetstagare. En och annan förkylning, lite ryggvärk, men inget allvarligt och aldrig några långa sjukskrivningar. Någon frånvaro på grund av psykiska besvär hade Saad Fares inte haft under sitt arbetsliv.
Men en augustidag 2011 förändrades allt. Arbetskamraten som räddade Saads liv minns olyckan i detalj:
– Naturligtvis påverkas man psykiskt av en sådan händelse! Det var ju jätteallvarligt. Saad blev påkörd på bröstet av en lastbil.
En specialist i klinisk psykologi, som träffade Saad Fares efter olyckan, skriver:
”Härmed intygas att Saad Fares har en posttraumatisk stresstörning (PTSD) som debuterade efter den arbetsplatsolycka han råkade ut för 2011.
Efter arbetsplatsolyckan har Saad fått problem med återupplevandesymptom (flashbacks, mardrömmar), hög grad av undvikande, konstant hög inre spänning med påföljande irritabilitet/aggressionsutbrott, koncentrations- och minnessvårigheter, allvarliga sömnstörningar samt negativa förändringar i tankemönster och sinnesstämning (hopplöshetskänslor, främlingskap inför sig själv och andra svårigheter att känna positiva känslor etc).”
Försäkringsbolaget gjorde en annan bedömning. Saad Fares värk i nacke och rygg hade med olyckan att göra, vilket gav honom rätt till en ersättning på 33 000 kronor. Saads psykiska besvär nämndes bara kort. Hans PTSD kunde inte ha med olyckan att göra, ansåg läkarna som på papper tagit del av hans fall.
– Jag orkar inte gråta mer. Jag skiter i försäkringsbolaget och deras pengar. Pengar ger inte hälsan tillbaka. Jag vill bara jobba, som förut, säger Saad Fares som nu är fyrtio år.
Fotnot: Ett större reportage om Saad Fares har publicerats i tidningen Arbetarskydd.
Posttraumatiskt stressyndrom kan uppstå efter en nära-döden-upplevelse på jobbet eller efter svår ihållande mobbning. Hjärnan förändras då precis som hos dem som upplevt krig.
Symtom: traumat återupplevs oftast i mardrömmar och påträngande minnesbilder, man får problem med sömnen, blir folkskygg, isolerar sig, är onormalt lättskrämd, lättirriterad, ständigt på sin vakt, överdrivet vaksamhet, man kan få omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och ibland minnesluckor.
Källa: 1177 Vårdguiden
Per Borgå, psykiater och specialist på PTSD:
Symtomen är så kraftiga att många tror de ska bli sinnessjuka. Men det är en ganska normal reaktion på abnorma företeelser. Har man varit hotad till livet ligger skräcken kvar. Minnena lever sitt eget liv. Viktigt att veta: Du håller inte på att bli tokig! Men arbetsplatsen och du själv får inte förneka vad som har hänt. Det är en del i läkningsprocessen. Man kan bli av med PTSD genom behandling och bearbetning i trygg miljö. Prognosen är god om det handlar om en enstaka händelse. Jag rekommenderar ofta ögonrörelsebehandling. Behandlaren rör sitt finger fram och tillbaka samtidigt som patienten pratar om traumat. Minnet måste integreras som ett normalt minne. Och läggas till historien. Det är själva behandlingsmålet.
Reza Emdad, psykoterapeut och hjärnforskare:
Hjärnan påverkas. PTSD leder till förändringar i stresshormonet kortisol som kan göra att hippocampus-strukturen i hjärnan blir skrynklig och orsakar inlärnings- och minnessvårigheter. Min egen hjärnavbildningsstudie och internationell forskning visar att PTSD-patienter skiljer sig strukturellt och funktionellt från friska individer. Men hjärnan har också en fantastisk förmåga att reparera sig. Hög kompetensnivå i samband med katastrofer i industrin har visat sig vara en förebyggande faktor. En utmaning för arbetsplatser är också oviljan hos drabbade individer att söka hjälp för psykiska problem. Detta kan bero på en ”machokultur” som ser på stress och psykiska problem som skam och svaghet. Man förnekar eller trycker ner känslorna.
Mattias af Malmborg, jurist på LO Rättsskydd:
PTSD kan ha ett lömskt förlopp. Man blir ofta deprimerad, känner sig låg och trött, utan att förstå varför. Det som kan dölja sig i botten, och som man måste vara vaksam på, är om man råkat ut för något traumatiskt. Du kan naturligtvis inte sparka i tån i en tröskel och hävda att du fått PTSD, men om du har drabbats av en nära-döden-upplevelse på jobbet, och börjar må dåligt psykiskt så ska du inte vara rädd för att söka hjälp. Och även anmäla den som arbetsskada till Försäkringskassan och AFA.
Våra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.
Psykosocial arbetsmiljö är ett växande problem i hela Europa och fortfarande finns det en ovilja att ta i frågan. Detta enligt en ny EU-rapport som också visar att tidspressen upplevs som värst – i Sverige.
Plötsligt har din sjukfrånvaro blivit en diskussionsfråga med din chef. Du skärper dig men orkar knappt gå ur sängen. Skam skam skam. ”Vaddå, är jag sjuk? Nä, jag är bara inte lika bra som andra.”
Den psykosociala hälsan har inte stått högt i kurs, varken hos fackföreningar, företagsledare eller Arbetsmiljöverket.
”Människor går på knäna – det är en tickande bomb”, säger ett av huvudskyddsombuden i DA:s enkät om den psykosociala arbetsmiljön.
Gå in i väggen, utbränd, utmattad. Kropp och själ hänger inte med. Kolla om du är i farozonen.
Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.
Konstant pliktkänsla och dåligt samvete? Vi har pratat med tre experter om att undvika stressens sista stadium: utmattningssyndrom.
För huvudskyddsombudet Janne Grundelius var det bra att berätta om sin diagnos. Men så behöver det inte vara för alla. Vi har pratat med tre experter om hur man kan tänka.
Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
