Industriarbetarnas tidning

Strumpor tar man inte med en klackspark

4 augusti, 2016

I strumplästen Livet är fullt av knepiga frågor, som ”finns Gud?”, ”varför är världen så orättvis” – och så ”är det verkligen skillnad på löparstrumpor med L och R på”?

Den senare ställer jag mig några gånger i veckan, på väg ut i löparspåret. Den enda skillnaden jag ser är just bokstäverna. Kan allt vara ett sätt för sockfabrikörerna att med falsk exklusivitet lura lite extra pengar av oss skrockfulla?

För strumporna har förstås en inneboende magi. L-sockan måste ju på vänster fot, R på den andra, skulle aldrig våga mig på att göra tvärtom. Fast en gång när tvättlogistiken gick fel hemma kutade jag faktiskt i två L-strumpor. Inget hände, men vem vet hur fort det hade gått om jag gjort rätt?

Google ger vaga svar om ”extra rum åt stortårna”, jag får inga besked alls hos modeexpertis eller textillaboratorier. Hamnar till slut hos trikåfabrikanten Seger i Gällstad, som sockförsett svenska sommarolympier och ishockeyvärldsmästare.

– Jag kan bara tala för oss, vi designar strumporna lite olika vid tån och i hålfoten. Titta noga så ser du skillnad. Vi programmerar våra maskiner för vänster- eller högerstrumpor och tillverkar helt enkelt varannan socka så, säger vd Per Segerqvist.

Han säger att det handlar om att strumpan ska sitta bättre på foten, och minska risken för skoskav. Men nu är jag på tårna, och invänder att en helt vanlig strumpa väl också anpassar sig efter fötterna på nån dag. Per är redo:

– Du har rätt, men den effekten försvinner ju i nästa tvätt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

På världens mest ensamma arbetsplats

På världens mest ensamma arbetsplats

Ensamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

EU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Vi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

Ett alldeles galet talfel  

Inte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

När jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Vad gör djuren med oss?

Vad gör djuren med oss?

Varför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

 Vi hörs (helst inte)!

 Vi hörs (helst inte)!

DA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

 Fast bakom svenska gardiner 

 Fast bakom svenska gardiner 

Vi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Vågar du spetsa kaffet?

Vågar du spetsa kaffet?

I Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Superhjältarnas eget periodiska system

Superhjältarnas eget periodiska system

Vibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.