Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

29 september, 2016

per-ahstrom-debattDebattPengar och beslut måste finnas lokalt: lokala sparbanker, EU-medel som kanaliseras till det regionala näringslivet. Även ansvaret för att pengarna ger avkastning och inte förbrukas måste ligga lokalt. Så kan man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Per Åhlström

Per Åhlström är före detta chefredaktör för Metallarbetaren.

Författare till “I Egna Händer”, en bok om löntagarägande i företagen i USA och Kanada

F.d. vd för Framtid i Norr, ett försök att bilda ett norrländskt riskkapitalbolag med fackliga pengar.

Författare till “The People’s Capital”, en bok om hur löntagares pensionspengar bör förvaltas för att ge bästa möjliga pensioner.

I reportaget Uppdrag: Rädda Bygden! beskriver Harald Gatu hur folkrörelserna i Värmland försöker hitta vägar att stabilisera och utveckla näringslivet i länet. De är på rätt väg, men låt mig lyfta fram några faktorer som jag, under de 15 år jag arbetade med regional utveckling, fann vara avgörande för lokal och regional näringslivsutveckling.

1. Ansvaret och besluten måste ligga lokalt. De som beslutar om satsningar i utvecklingsföretag måste kunna besöka företagen varje dag, eller åtminstone flera gånger i veckan. De företagare som satsar måste ha ett stöttande nätverk i sin omedelbara närhet.

2. Den fond för högrisklån som Fryksdalens Sparbank planerar kan, om den används rätt, bli nyckeln till en framgångsrik utveckling i Värmland. Den påminner om de lokala lånefonder som varit mycket framgångsrika i Kanada. Mitt råd är att inrätta en särskild kreditkommitté för fonden, som efter kanadensiskt mönster bara består av lokala aktiva småföretagare. Även om de här företagarna inte lånar ut sina egna pengar, så satsar de ändå sitt goda namn och rykte. De blir därför mycket angelägna om att de satsningar de beslutar låna till ska lyckas. Låntagarna får inte bara pengar, utan också ett nätverk av lokala mentorer och rådgivare.

Fonden kan också ge bygden en lokal affärsarena, där ortens företagare inte bara diskuterar långivning, utan utbyter råd, dåd och affärer även utanför fondens ram.

3. EU-medel bör kanaliseras till det regionala näringslivet via s.k. Saminvestföretag. Ett sådant bildades i Värmland och kapitaliserades med bl.a. EU-medel. Saminvestföretaget investerade på samma villkor som betrodda lokala privata investerare. Men Almis koncernledning lade beslag på saminvestföretaget och besluten tas nu av byråkrater i Stockholm. Sådant är förödande. Utveckling växer underifrån – inte uppifrån.

4. De medel som satsas måste ses som investeringar som ska ge avkastning. Ansvaret för att medlen ger avkastning och inte förbrukas måste ligga lokalt. Meningen är ju att bygga ett livskraftigt näringsliv som står på egna ben – inte att bygga ett system för eviga bidrag och subventioner.

5. Den bästa regionalpolitiska satsning som staten kan göra, är sannolikt att stödja alla initiativ till att återupprätta lokala sparbanker. Det är inte bara en fråga om att tillhandahålla banktjänster över hela landet, utan det är i lika hög grad en fråga om att sprida finansiell kompetens. Om staten dessutom uppmuntrar de lokala sparbankerna att ta initiativ till regionala näringslivsutvecklingsbolag, saminvestbolag och särskilda fonder för högrisklån som administreras enligt kanadensisk modell, så kan regionalpolitiken bli både långt effektivare och mycket billigare än i dag.

Nyckeln till framgångsrik näringslivsutveckling är att företagarna har lokal tillgång till både monetärt kapital och socialt kapital. Det räcker inte med att de får pengar. Med pengarna måste följa ett socialt nätverk för råd och dåd – och en social förpliktelse att återbetala lånen. Det ska vara tillåtet att misslyckas men inte att missköta sig.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.