Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

29 september, 2016

per-ahstrom-debattDebattPengar och beslut måste finnas lokalt: lokala sparbanker, EU-medel som kanaliseras till det regionala näringslivet. Även ansvaret för att pengarna ger avkastning och inte förbrukas måste ligga lokalt. Så kan man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Per Åhlström

Per Åhlström är före detta chefredaktör för Metallarbetaren.

Författare till “I Egna Händer”, en bok om löntagarägande i företagen i USA och Kanada

F.d. vd för Framtid i Norr, ett försök att bilda ett norrländskt riskkapitalbolag med fackliga pengar.

Författare till “The People’s Capital”, en bok om hur löntagares pensionspengar bör förvaltas för att ge bästa möjliga pensioner.

I reportaget Uppdrag: Rädda Bygden! beskriver Harald Gatu hur folkrörelserna i Värmland försöker hitta vägar att stabilisera och utveckla näringslivet i länet. De är på rätt väg, men låt mig lyfta fram några faktorer som jag, under de 15 år jag arbetade med regional utveckling, fann vara avgörande för lokal och regional näringslivsutveckling.

1. Ansvaret och besluten måste ligga lokalt. De som beslutar om satsningar i utvecklingsföretag måste kunna besöka företagen varje dag, eller åtminstone flera gånger i veckan. De företagare som satsar måste ha ett stöttande nätverk i sin omedelbara närhet.

2. Den fond för högrisklån som Fryksdalens Sparbank planerar kan, om den används rätt, bli nyckeln till en framgångsrik utveckling i Värmland. Den påminner om de lokala lånefonder som varit mycket framgångsrika i Kanada. Mitt råd är att inrätta en särskild kreditkommitté för fonden, som efter kanadensiskt mönster bara består av lokala aktiva småföretagare. Även om de här företagarna inte lånar ut sina egna pengar, så satsar de ändå sitt goda namn och rykte. De blir därför mycket angelägna om att de satsningar de beslutar låna till ska lyckas. Låntagarna får inte bara pengar, utan också ett nätverk av lokala mentorer och rådgivare.

Fonden kan också ge bygden en lokal affärsarena, där ortens företagare inte bara diskuterar långivning, utan utbyter råd, dåd och affärer även utanför fondens ram.

3. EU-medel bör kanaliseras till det regionala näringslivet via s.k. Saminvestföretag. Ett sådant bildades i Värmland och kapitaliserades med bl.a. EU-medel. Saminvestföretaget investerade på samma villkor som betrodda lokala privata investerare. Men Almis koncernledning lade beslag på saminvestföretaget och besluten tas nu av byråkrater i Stockholm. Sådant är förödande. Utveckling växer underifrån – inte uppifrån.

4. De medel som satsas måste ses som investeringar som ska ge avkastning. Ansvaret för att medlen ger avkastning och inte förbrukas måste ligga lokalt. Meningen är ju att bygga ett livskraftigt näringsliv som står på egna ben – inte att bygga ett system för eviga bidrag och subventioner.

5. Den bästa regionalpolitiska satsning som staten kan göra, är sannolikt att stödja alla initiativ till att återupprätta lokala sparbanker. Det är inte bara en fråga om att tillhandahålla banktjänster över hela landet, utan det är i lika hög grad en fråga om att sprida finansiell kompetens. Om staten dessutom uppmuntrar de lokala sparbankerna att ta initiativ till regionala näringslivsutvecklingsbolag, saminvestbolag och särskilda fonder för högrisklån som administreras enligt kanadensisk modell, så kan regionalpolitiken bli både långt effektivare och mycket billigare än i dag.

Nyckeln till framgångsrik näringslivsutveckling är att företagarna har lokal tillgång till både monetärt kapital och socialt kapital. Det räcker inte med att de får pengar. Med pengarna måste följa ett socialt nätverk för råd och dåd – och en social förpliktelse att återbetala lånen. Det ska vara tillåtet att misslyckas men inte att missköta sig.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.