Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Vem är näst på tur efter Scania?

28 september, 2016

Skrivet av

ANALYS Scania tecknar ett globalt avtal om jobbgarantier. Ett nytt och knappast okontroversiellt inslag i svensk fackföreningsrörelse – importerat från Tyskland.

Ett avtal om jobbgarantier innebär att arbetsgivare lovar att inte säga upp anställda under en tidsperiod. I Scanias fall fram till år 2026.

Scania fick sina globala jobbgarantier när facket sa ja till samordningsprogrammet som ska knyta den svenska lastbilstillverkaren närmare tyska systerbolaget MAN.

Att jobbgarantierna gäller samtliga – världen över – inom Scanias och MAN:s produktion och utveckling är allt annat än oviktigt. Det hindrar företagsledningen att spela ut enheter mot varandra, hoppas facket.

Jobbgarantier har använts flitigt på tysk arbetsmarknad. Ofta har garanterad – men tidsbegränsad – sysselsättning växlats mot fackliga eftergifter.

Det finns flera exempel på att svenska fabriker stått med Svarte Petter i samband med omstruktureringar och nedläggningar. Tyska systerfabriker har skonats eftersom de var bundna till fleråriga avtal om jobbgarantier, avtal som de svenska facken saknade. Därför har det många gånger varit mindre komplicerat att lägga ner en svensk fabrik jämfört med en tysk.

Finska stålkoncernen Outokumpu valde att lägga ner i Långshyttan. De kunde lika gärna ha lagt ner det tyska systerverket som var mindre och dessutom äldre. Men det tyska stålverket omfattades av den jobbgaranti som samtliga anställda i Outokumpus tyska fabriker åtnjuter fram till 2020. Fram tills dess får inga uppsägningar göras.

Den jobbgarantin betalades med att det tyska facket sa ja till att låta stänga stålverket i Bochum.

Svenska fack hade fram till september 2016 inte avtalat om jobbgarantier. Frågan har varit uppe på bordet många gånger. Inte minst i bilindustrin. Volvos förra ägare Ford funderade på var man skulle förlägga tillverkningen av en ny sexcylindrig bensinmotor: Skövde eller walesiska Bridgend?

Det blev Bridgend, mycket på grund av att Ford Europa hade låst fast sig vid ett avtal som garanterade jobben för fabrikens anställda i sju år.

Frågan om jobbgarantier spökade också när General Motors valde att satsa i tyska Rüsselsheim i stället för Trollhättan. Orterna tävlade mot varandra i spelet om investeringen i den nya mellanstora bilen. Tyska Opelfacket bjöd på många eftergifter och fick till slut investeringen kopplad till jobbgarantier.

Outokumpu, Volvo personvagnar, Saab Automobile – de svenska facken har kunnat konstatera att jobbgarantier kan vara positiva. Så varför har man då inte själva försökt?

För det första har det svenska facket ofta kunnat se hur tyska fack bytt jobbgarantier mot eftergifter, som försämringar i kollektivavtalet. Jobbgaranti i ett antal år mot slopad OB-ersättning?

Den svenska fackföreningsrörelsens ledstjärna har alltid varit att värna villkoren före jobben. Man har länge varit van vid en strukturomvandling där jobb försvunnit och jobb senare tillkommit. I den omvandlingen har det varit viktigt att villkor om löner bibehållits.

Det svenska facket har tidigare också befarat att krav på jobbgarantier skulle skrämma bort investeringar. ”Investeringar är den verkliga jobbgarantin. Utan investeringar inga jobb”.

För drygt tio år sedan stod en stor strid om jobbgarantier på den stora Mercedes-fabriken i tyska Sindelfingen med över 40 000 anställda.

Företaget krävde längre arbetstider i fabriken, utan lönekompensation.  Annars skulle tillverkningen av den nya S-modellen flyttas till Bremen.

Metallarbetarförbundet IG Metalls förhandlare Jörg Hoffman förklarade att det inte var någon mening med att försöka spela ut orterna mot varandra.  IG Metall förhandlade för samtliga orter.

I den stund han satt sig ned med företaget tystnade monteringshallen. Inga komponenter nådde linan och i ett nafs förlorade Mercedes en produktion motsvarande 5 000 bilar. Ute på fabriksområdet körde hundratals truckförare runt med IG Metalls röda flaggor. Tiotusentals IG Metallare samlades till möte. Liknande scener utspelades vid systerfabrikerna i Bremen, Düsseldorf, Ludwigsfelle och Untertürkheim.

Facket krävde – och fick – jobbgarantier i åtta år i samtliga sina tyska fabriker. Dessutom kortare arbetstid för äldre och stopp för outsourcing. Men uppgörelsen hade ett pris: en del yrkeskategorier fick längre arbetstider utan lönekompensation.

Men det viktigaste var ändå att jobbgarantin var kopplad till investeringar. För vad är egentligen en formulering om garanterade jobb värd?

–Ingenting. Om inte den är kopplad till investeringar, sa IG Metalls Jörg Hoffman till Dagens Arbete den gången.

I dag är Jörg Hoffman förbundsordförande i IG Metall och sitter i samma bolagsstyrelse i Volkswagen som Scanias klubbordförande Johan Järvklo. I dag har Scania liksom systerföretaget MAN fått tioåriga jobbgarantier för alla sina fabriker världen runt. Därmed ska man inte kunna spela ut den ena fabriken mot den andra – i alla fall inte som Outokumpu, Ford Europa och General Motors gjorde.

Jobbgarantin har tagit steget in på svensk arbetsmarknad. Frågan är vem som kommer näst på tur efter Scania.

 

3 kommentarer till “Vem är näst på tur efter Scania?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Tricket är att bjuda på något jättegott”

”Tricket är att bjuda på något jättegott”

Fackkämpe, ultralöpare – och vegan. Scanias klubbordförande Michael ”Stålis” Lyngsie har svårt att se någon anledning till att äta kött. 

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Stark återhämtning i bil­industrin

Stark återhämtning i bil­industrin

”Det är bra snurr helt enkelt”, säger Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl.

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

I dag kommer en stor del av Scanias permitterade personal tillbaka till jobbet. Luigi Garrapa är en av dem, och han har dubbla känslor. DA mötte honom redan när fabriksportarna slog igen den 24 mars.

Permitterade snart åter till jobbet på Scania

Permitterade snart åter till jobbet på Scania

Under nästa vecka startar Scania upp produktionen i Europa i mindre skala. ”De flesta som permitterats i Sverige kommer tillbaka till jobbet”, säger Michael Lyngsie, IF Metalls klubbordförande på Scania i Södertälje.

Korttidsavtal klart på Scania

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.