Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Frihandelsavtal – jag kan inte dela förtjusningen”

7 november, 2016

Skrivet av

Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.

LedarKrönika
Frihandel. Visst är det bra. Inga tullar och andra handelshinder. Kanonbra för ett litet exportberoende land som Sverige.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som kommer att medverka regelbundet med ledarkrönikor varannan vecka.

Men jag är inte så säker. Jag har svårt för tal om öppna marknader, billigare varor, valfrihet. Ställer mig frågan, på vems bekostnad? Jag är inte bekväm med att känna mig bevakad, kontrollerad av stora företag som Facebook och Google. Den riktade reklamen som strömmar in på min e-post skulle jag kunna mista. Billiga t-shirts och solglasögon, en ny mobiltelefon om året, kanadensiskt nötkött, mjölkprodukter från Tyskland klarar jag mig utan.

En fri marknad har vi. Globaliseringen har kommit för att stanna. Kapital och tjänster förflyttar sig snabbt mellan världens länder. Och Kanada? Jag har svårt att referera till det landet, tänker mest på stora kanadensiska gruvbolag.

Därför kan jag inte dela förtjusningen över ett nytt frihandelsavtal. Jag syftar på det nyss tecknade avtalet mellan EU-länderna och Kanada, Ceta-avtalet (Comprehensive Trade and Economic Agreement). En snarlik variant av avtalet mellan EU och USA (TTIP-avtalet) som är på gång.

Först var det den belgiska regionen Vallonien som motsatte sig Ceta-avtalet. Den federala belgiska regeringen kunde inte skriva på. Så typiskt, hade jag tänkt då, för 45 år sedan. Jag växte upp i Holland och där var allt belgiskt fånigt. Från flottig pommes frites, över rosa öl, dumma skämt, till feta genmanipulerade kor.

Nu var det den socialistiske regionchefen i Vallonien som sa stopp och krävde garantier. Han ville bland annat att de nationella (och EU-rättsliga) instanserna ska fortsätta att avgöra tvister mellan företag och mellan företag och stater.

Klokt, tycker jag nu. Varför ska det behövas en speciell tvisteinstans, en Tribunal, inom ramen för avtalet, som till exempel påverkar om Sverige ska godta att ett kanadensiskt företag tar över en metallfyndighet i Småland?

Avtalet kallas modernt. Kanske för att det är stort, täcker över många områden i vårt samhälle. Offentliga tjänster, som sjukvården till exempel, ska öppnas upp för anbudsförfarande, även av kanadensiska företag. Tillhör du dem som tror på privat driven sjukvård kanske det är bra, men ska vi binda oss för det?

Hjälp, tänker jag. Parlamentet och demokratins andra uttrycksformer är viktigare än någonsin. Det är viktiga sätt att påverka utvecklingen. Så här vill vi ha det, utifrån vår livssyn och våra värderingar. Det ska vara fritt från domedagstänkandet, att marknaden, de stora företagen, bestämmer oavsett vad vi gör. Behöver vi då en ny Tribunal? Det finns ju lagar och regler i Sverige, och i EU.

Men än är inte tärningen kastad. Avtalet, som ska börja gälla i januari 2017 (efter EU-parlamentets omröstning), är fortfarande provisoriskt. Vallonien har krupit till korset och godtagit avtalet med ett tolkningsdokument. Ett dokument med fina uttalanden, men avtalstexten har inte ändrats. Avtalet ska tas upp i samtliga EU-länders parlament innan det är helt klart.

Men vadå provisoriskt, som en tjänsteman på en statlig myndighet säger. Det har aldrig hänt tidigare att någonting ändrats.

5 kommentarer till “Frihandelsavtal – jag kan inte dela förtjusningen

  • Många väljare anser nog samma sak. men demokratin körs över. Folkets röst väger lätt när våra politiker har ”bestämt” sig för ett ja.
    Jag tänker osökt på familjen och dess regler. Utanför dörren är det demokrati, men innanför husets väggar härskar diktatur.

    Lite som när fan läser bibeln. Engagemanget sinar för eldsjälarna när andra beslutar vad majoriteten vill.
    Jag kan ha fel.

  • Hej Tobias,
    Demokratin körs över, skriver du. Så här är det när det gäller Ceta: den svenska regeringen har, tillsammans med de andra EU-länderna, beslutat att underteckna frihandelsavtalet, så det börjar att gälla i januari nästa år. Än så länge är avtalet provisoriskt, det ska tas upp i de olika EU-ländernas parlament, och i EU-parlamentet. Det ”provisoriska” kanske inte betyder så mycket, men faktum är att avtalet ska tas upp i Sveriges riksdag. Jag hoppas att det då tas på allvar och diskuteras. Att vanliga människor och experter i Sverige sätter sig in i avtalet och har synpunkter. Så borde en demokrati fungera. Och det borde redan ha skett. Men tärningen är, som sagt, inte kastad.
    Jag tycker att positivt laddade ord, som ”frihandel”, borde granskas bättre. Positivt för vem?

  • Demokrati är ett fint begrepp som kan tappa färg beroende på vilken situation det gäller. Ett sådant avtal har säkert politiska grundläggande rötter som historiskt har visat ett behov av radikala förändringar. Jag tror inte att ytterligare diskussioner i Sveriges riksdag och även de andra EU -ländernas parlament leder till stora förändringar i beslutet. Det känns att steget är redan taget men vi får väl ändå hoppats på att beslufattarna är medvetna om konsekvenserna och eventuellt tar åtgärder innan skadan har skett!

  • Håller med om att demokrati verkligen är ett fint ord, men visst kan även det missbrukas. Jo, det har varit en debatt i Sverige, men den svenska regeringen har likafullt undertecknat Ceta för några veckor sen (med ett tolkningsdokument, ”förtydligande”). Vi får se hur det går nu med det andra frihandelsavtalet, TTIP, med USA nu när Donald Trump är president. Han har ju sagt att han är emot frihandel. Han tänker i varje fall hindra kinesiska varor med tullar. Min skepticism mot Ceta handlar om andra saker.

  • Frihandel
    Nej, jag kan inte heller dela förtjusningen. Man skickar varor kors och tvärs över jordens hav. Vi kan få allt billigare och snabbare. Men vem ska ha vinsten, ja inte blir det dom som tillverkar varan eller medborgarna i destinationslandet. Nej det blir som vanligt dom översta 10% i pyramiden.
    Kan det vara rätt att skicka varor över världshaven när sjöfarts utsläppen är 200-300 gånger större än bilarna på jorden.
    Men som vanligt tages besluten av den sk. eliten, vi andra förstår ju inte finessen med detta. Men behöver vi allt detta som kommer kan vi inte tillverka detta på hemmaplan

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Största problemet är inte pensionerna

”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

Visst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

Den senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

Skrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

Läget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

Förr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

”Instegsjobb inget för de svagaste”

Förslaget om instegsjobb ska gynna de mest utsatta, men vinnarna är sannolikt de minst seriösa arbetsgivarna, skriver Jeanette Herulf.

Från blomstrande radhus till brinnande höghus

”Kvinnan på fotografiet hade säkert ett hårt arbete på bruket. Men hon kunde bo i ett eget hus som var ritat av någon som hade ideal och visioner.” Dagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt – med katastrofer som branden i Grenfel Tower en hemsk illustration på vad som kan hända.

En klibbig doft av outsourcing

Vi glider fram i ett sommarlugnt Stockholm. Min väninna släpper ratten och pekar ivrigt norrut. Där ligger den nya flotta stationen som servar både pendeltåg och tunnelbana. Hon har redan gjort ett besök där. En fin byggnad, vackert gjord. Men sen tar hon sig för pannan. Hur tänker de egentligen?

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.