Samhall har städat bort sin själ
Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
”Frihandelsavtal – jag kan inte dela förtjusningen”
7 november, 2016
Skrivet av Jeanette Herulf
LedarKrönika
Frihandel. Visst är det bra. Inga tullar och andra handelshinder. Kanonbra för ett litet exportberoende land som Sverige.
Om skribenten
Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som kommer att medverka regelbundet med ledarkrönikor varannan vecka.
Men jag är inte så säker. Jag har svårt för tal om öppna marknader, billigare varor, valfrihet. Ställer mig frågan, på vems bekostnad? Jag är inte bekväm med att känna mig bevakad, kontrollerad av stora företag som Facebook och Google. Den riktade reklamen som strömmar in på min e-post skulle jag kunna mista. Billiga t-shirts och solglasögon, en ny mobiltelefon om året, kanadensiskt nötkött, mjölkprodukter från Tyskland klarar jag mig utan.
En fri marknad har vi. Globaliseringen har kommit för att stanna. Kapital och tjänster förflyttar sig snabbt mellan världens länder. Och Kanada? Jag har svårt att referera till det landet, tänker mest på stora kanadensiska gruvbolag.
Därför kan jag inte dela förtjusningen över ett nytt frihandelsavtal. Jag syftar på det nyss tecknade avtalet mellan EU-länderna och Kanada, Ceta-avtalet (Comprehensive Trade and Economic Agreement). En snarlik variant av avtalet mellan EU och USA (TTIP-avtalet) som är på gång.
Först var det den belgiska regionen Vallonien som motsatte sig Ceta-avtalet. Den federala belgiska regeringen kunde inte skriva på. Så typiskt, hade jag tänkt då, för 45 år sedan. Jag växte upp i Holland och där var allt belgiskt fånigt. Från flottig pommes frites, över rosa öl, dumma skämt, till feta genmanipulerade kor.
Nu var det den socialistiske regionchefen i Vallonien som sa stopp och krävde garantier. Han ville bland annat att de nationella (och EU-rättsliga) instanserna ska fortsätta att avgöra tvister mellan företag och mellan företag och stater.
Klokt, tycker jag nu. Varför ska det behövas en speciell tvisteinstans, en Tribunal, inom ramen för avtalet, som till exempel påverkar om Sverige ska godta att ett kanadensiskt företag tar över en metallfyndighet i Småland?
Avtalet kallas modernt. Kanske för att det är stort, täcker över många områden i vårt samhälle. Offentliga tjänster, som sjukvården till exempel, ska öppnas upp för anbudsförfarande, även av kanadensiska företag. Tillhör du dem som tror på privat driven sjukvård kanske det är bra, men ska vi binda oss för det?
Hjälp, tänker jag. Parlamentet och demokratins andra uttrycksformer är viktigare än någonsin. Det är viktiga sätt att påverka utvecklingen. Så här vill vi ha det, utifrån vår livssyn och våra värderingar. Det ska vara fritt från domedagstänkandet, att marknaden, de stora företagen, bestämmer oavsett vad vi gör. Behöver vi då en ny Tribunal? Det finns ju lagar och regler i Sverige, och i EU.
Men än är inte tärningen kastad. Avtalet, som ska börja gälla i januari 2017 (efter EU-parlamentets omröstning), är fortfarande provisoriskt. Vallonien har krupit till korset och godtagit avtalet med ett tolkningsdokument. Ett dokument med fina uttalanden, men avtalstexten har inte ändrats. Avtalet ska tas upp i samtliga EU-länders parlament innan det är helt klart.
Men vadå provisoriskt, som en tjänsteman på en statlig myndighet säger. Det har aldrig hänt tidigare att någonting ändrats.
Många väljare anser nog samma sak. men demokratin körs över. Folkets röst väger lätt när våra politiker har ”bestämt” sig för ett ja.
Jag tänker osökt på familjen och dess regler. Utanför dörren är det demokrati, men innanför husets väggar härskar diktatur.
Lite som när fan läser bibeln. Engagemanget sinar för eldsjälarna när andra beslutar vad majoriteten vill.
Jag kan ha fel.
Hej Tobias,
Demokratin körs över, skriver du. Så här är det när det gäller Ceta: den svenska regeringen har, tillsammans med de andra EU-länderna, beslutat att underteckna frihandelsavtalet, så det börjar att gälla i januari nästa år. Än så länge är avtalet provisoriskt, det ska tas upp i de olika EU-ländernas parlament, och i EU-parlamentet. Det ”provisoriska” kanske inte betyder så mycket, men faktum är att avtalet ska tas upp i Sveriges riksdag. Jag hoppas att det då tas på allvar och diskuteras. Att vanliga människor och experter i Sverige sätter sig in i avtalet och har synpunkter. Så borde en demokrati fungera. Och det borde redan ha skett. Men tärningen är, som sagt, inte kastad.
Jag tycker att positivt laddade ord, som ”frihandel”, borde granskas bättre. Positivt för vem?
Demokrati är ett fint begrepp som kan tappa färg beroende på vilken situation det gäller. Ett sådant avtal har säkert politiska grundläggande rötter som historiskt har visat ett behov av radikala förändringar. Jag tror inte att ytterligare diskussioner i Sveriges riksdag och även de andra EU -ländernas parlament leder till stora förändringar i beslutet. Det känns att steget är redan taget men vi får väl ändå hoppats på att beslufattarna är medvetna om konsekvenserna och eventuellt tar åtgärder innan skadan har skett!
Håller med om att demokrati verkligen är ett fint ord, men visst kan även det missbrukas. Jo, det har varit en debatt i Sverige, men den svenska regeringen har likafullt undertecknat Ceta för några veckor sen (med ett tolkningsdokument, ”förtydligande”). Vi får se hur det går nu med det andra frihandelsavtalet, TTIP, med USA nu när Donald Trump är president. Han har ju sagt att han är emot frihandel. Han tänker i varje fall hindra kinesiska varor med tullar. Min skepticism mot Ceta handlar om andra saker.
Frihandel
Nej, jag kan inte heller dela förtjusningen. Man skickar varor kors och tvärs över jordens hav. Vi kan få allt billigare och snabbare. Men vem ska ha vinsten, ja inte blir det dom som tillverkar varan eller medborgarna i destinationslandet. Nej det blir som vanligt dom översta 10% i pyramiden.
Kan det vara rätt att skicka varor över världshaven när sjöfarts utsläppen är 200-300 gånger större än bilarna på jorden.
Men som vanligt tages besluten av den sk. eliten, vi andra förstår ju inte finessen med detta. Men behöver vi allt detta som kommer kan vi inte tillverka detta på hemmaplan