Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

7 december, 2017

Skrivet av Jeanette Herulf

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika Visst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Sablar.

Där gled den sockan in under sängen. Mitt stela högra ben hindrar mig från att luta mig ner och ta upp den. Jag försöker ta stöd av sängen och rullatorn, men det går inte. Sen lyckas jag vända rullatorn och ta mig ut ur sovrummet.

I hallen ligger räddningen, hjälpmedlet ”gripen” som ser ut som en rak arm med en klo på ena kortsidan. Men även den glider ur mina stela händer och hamnar på golvet. En timme försenad är jag påklädd och redo för en liten promenad – om hissen funkar.

Så jag förstår Maja, Nora och Kristin. Några av alla dem som gråtit ut i media över att myndigheterna vill försämra deras, eller anhörigas, möjligheter till assistansersättning, Lagen om stöd och service till funktionsnedsatta. Tanken med lagen (LSS) var just att ge funktionshindrade möjlighet att leva ett liv som alla andra.

Men nej, vi funktionshindrade lever inte ett liv som alla andra. Visst kan vi få hjälp att klara vardagen. Men vi är beroende av andra människor som har till yrke att hjälpa oss, eller andra som tycker om oss och vill hjälpa till. Mer eller mindre beroende kommer vi alltid att vara.

Beroende är ett nyckelord i sammanhanget. Hur mycket står du ut med? Och beroende av vilka? Sockan som försvinner är en vanlig situation. Det finns andra. Oj då, hur ska jag nå upp till salladsskålen i skåpet? Varför sitter badrumsskåpet så högt? Jag som har min fina kräm där, som jag fick i julklapp förra året..?

Inte nog med att jag är sjuk. Jag gråter av elände över mitt beroende.

Men jag har tur. Min man är pensionär. Han är hemma och tar hand om mig när det behövs. Det är inte alltid roligt heller. Jag vill inte vara så beroende av en annan människa. Jag som egentligen är en mycket självständig kvinna. Samtidigt är jag förstås tacksam för att han hjälper mig med påklädning, lagning av mat, körning av vår bil och andra vardagliga sysslor.

Men alla lever inte ihop med en pensionär och saknar ansvar för små barn. Som tur var lever vi i ett välfärdssamhälle där man sätter en heder i att hjälpa de svaga. Just den här rätten att få hjälp från myndigheter som kommunen och staten håller på att naggas i kanten. Bidragspengarna som LSS ger upphov till växer för mycket och behöver bantas, anser regeringen.

Diskussionen fanns redan på nittiotalet, då LSS infördes. Skulle det bli för dyrt för samhället? I dag har kostnaderna växt rejält. Kanske beror det på att andelen äldre personer blivit större? VI blir fler och skröpligare? Kanske beror det på den väl inpräntade arbetslinjen som förväntar sig att alla ska jobba och försörja sig själva?

Nu har några domar i Förvaltningsrätten och Försäkringskassans tolkning därav öppnat för en minskad assistansersättning.

Varför? Jo, för att man sedan flera år tillbaka vet att det fuskats mycket just med den här typen av ersättning från samhället. Kriminella ligor utnyttjade det svenska socialsystemet för att berika sig själva.

Som ett svar på detta, efter långt utredande vill regeringen göra det svårare att få assistansersättning. Men vilka slår det emot?

Återigen de svagaste som saknar anhöriga som kan hjälpa till med det vardagliga. Människor som saknar ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid. Människor som inte har jobb eller saknar snälla arbetsgivare som accepterar flexibilitet från arbetstagarnas sida.

Jag känner med kvinnorna och männen som talat ut i media över konsekvenserna av åtstramningen. Deras barn ska inte längre få hjälp att göra sig färdiga för att gå till skolan, deras barn ska få mindre assistans i undervisningen och själva får de mindre hjälp i hemmet.

Men. Även politiker har hjärta. De stora protesterna mot neddragningen av assistansersättningen i somras och nu, under hösten, har lett till ett visst omtänk. Neddragningen av ersättningen skjuts fram och de förändringar som redan annonserats dras tillbaka.

Skattemedel ska användas till skola och välfärd. De ekonomiska fifflarna ska däremot sättas åt genom ett strängare regelverk. Det svenska välfärdssystemet är värt att försvara. Kasta inte ut barnet med badvattnet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Största problemet är inte pensionerna

”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

Den senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

Skrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

Läget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

Förr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

”Instegsjobb inget för de svagaste”

Förslaget om instegsjobb ska gynna de mest utsatta, men vinnarna är sannolikt de minst seriösa arbetsgivarna, skriver Jeanette Herulf.

Från blomstrande radhus till brinnande höghus

”Kvinnan på fotografiet hade säkert ett hårt arbete på bruket. Men hon kunde bo i ett eget hus som var ritat av någon som hade ideal och visioner.” Dagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt – med katastrofer som branden i Grenfel Tower en hemsk illustration på vad som kan hända.

En klibbig doft av outsourcing

Vi glider fram i ett sommarlugnt Stockholm. Min väninna släpper ratten och pekar ivrigt norrut. Där ligger den nya flotta stationen som servar både pendeltåg och tunnelbana. Hon har redan gjort ett besök där. En fin byggnad, vackert gjord. Men sen tar hon sig för pannan. Hur tänker de egentligen?

Ska vi nöja oss med att dela eländet?

”Jag längtar efter en dag då både förare och sjuktaxi-passagerare är nöjda. Då vi kan stötta varandra, då föraren har en hyfsad lön och är stolt över sitt jobb”, skriver Jeanette Herulf.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?