”Instegsjobb inget för de svagaste”

LedarkrönikaFörslaget om instegsjobb ska gynna de mest utsatta, men vinnarna är sannolikt de minst seriösa arbetsgivarna, skriver Jeanette Herulf.

Nu räcker det, tänker jag när jag återigen hör ”enkla jobb” trollas fram som lösningen på arbetsmarknadens problem. Politiker och byråkrater som förmodligen aldrig satt sin fot på verkstadsgolvet har tagit fram ett förslag som går ut på att maktlösa arbetslösa ska tvingas acceptera sänkta löner. Och sänkta löner ger fler jobb. Klart som korvspad. Eller?

Enkla, dåligt betalda jobb finns väl redan. Jag vet. Jag har jobbat som fackförbundsjournalist i 30 år. Jag har besökt många företag runt om i Sverige. Självklart finns det bra arbetsplatser med justa villkor och bra löner.  Tyvärr har jag ofta stött på motsatsen. Arbetsplatser dit jag tagit mig i hemlighet, smugit omkring efter ett samtal med en anonym tipsare. Verkstäder med smutsiga golv och dålig belysning. Anställda som skyggt tittar fram bakom vingliga materialhyllor. ”Det spelar egentligen ingen roll, chefen är ändå aldrig här”, viskas det.

Det tysta missnöjet, rädslan, kan röra sig om allt möjligt: påtvingade sämre arbetstider, undermåliga arbetsskor, farliga maskiner, en gammal uttjänt kaffeapparat som inte bytts ut.

Ganska självklara rättigheter, kan man tycka. Men många får dem inte uppfyllda. Det är svårt att gå emot en oförstående ledning som aldrig är närvarande. Även om kraven har stöd i kollektivavtal och i lagstiftning.

Maktskillnaderna i Sverige tydliga. Vissa har pengar och makt att strunta i lagar och regler, andra lever i misär. SVT visade i senaste Uppdrag Granskning hur utländska låglönearbetare lever illegalt med sina familjer i slitna kontorslokaler. Skrupelfria personer hyr ut de undermåliga lokalerna för en ockerhyra på 6500 kronor i månaden. Deras jobb, som oftast är tillfälliga inhopp inom bemanningsbranschen eller i byggindustrin, ger löner på ungefär samma nivå, runt 6-8000 kronor i månaden.

Är det i den här miljön som enkla jobb, eller ”Inträdesjobb för fler i arbete”, som de också kallas, ska skapas? Jobb, som enligt Alliansens förslag, ska ge 70 procent (utan inbetalning av sociala avgifter) av ingångslönen? Resten av arbetstiden, 30 procent, ska ägnas åt utbildning, står det i förslaget. Oklart vad. Arbetsgivaren har inget som helst ansvar för den saken.

Det här förslaget ska gynna de mest utsatta, unga med bristande utbildning och nyanlända, skriver Alliansen på sin hemsida. Förmodligen är det tvärtom, de som vinner på förslaget är de minst seriösa arbetsgivarna.

Skillnaden i villkor för olika människor är stor. Hur kaxig måste en 16-årig afghan vara som levt fyra månader i Sverige?