Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Instegsjobb inget för de svagaste”

28 augusti, 2017

Skrivet av

Foto: David Lundmark.

LedarkrönikaFörslaget om instegsjobb ska gynna de mest utsatta, men vinnarna är sannolikt de minst seriösa arbetsgivarna, skriver Jeanette Herulf.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Nu räcker det, tänker jag när jag återigen hör ”enkla jobb” trollas fram som lösningen på arbetsmarknadens problem. Politiker och byråkrater som förmodligen aldrig satt sin fot på verkstadsgolvet har tagit fram ett förslag som går ut på att maktlösa arbetslösa ska tvingas acceptera sänkta löner. Och sänkta löner ger fler jobb. Klart som korvspad. Eller?

Enkla, dåligt betalda jobb finns väl redan. Jag vet. Jag har jobbat som fackförbundsjournalist i 30 år. Jag har besökt många företag runt om i Sverige. Självklart finns det bra arbetsplatser med justa villkor och bra löner.  Tyvärr har jag ofta stött på motsatsen. Arbetsplatser dit jag tagit mig i hemlighet, smugit omkring efter ett samtal med en anonym tipsare. Verkstäder med smutsiga golv och dålig belysning. Anställda som skyggt tittar fram bakom vingliga materialhyllor. ”Det spelar egentligen ingen roll, chefen är ändå aldrig här”, viskas det.

Det tysta missnöjet, rädslan, kan röra sig om allt möjligt: påtvingade sämre arbetstider, undermåliga arbetsskor, farliga maskiner, en gammal uttjänt kaffeapparat som inte bytts ut.

Ganska självklara rättigheter, kan man tycka. Men många får dem inte uppfyllda. Det är svårt att gå emot en oförstående ledning som aldrig är närvarande. Även om kraven har stöd i kollektivavtal och i lagstiftning.

Maktskillnaderna i Sverige tydliga. Vissa har pengar och makt att strunta i lagar och regler, andra lever i misär. SVT visade i senaste Uppdrag Granskning hur utländska låglönearbetare lever illegalt med sina familjer i slitna kontorslokaler. Skrupelfria personer hyr ut de undermåliga lokalerna för en ockerhyra på 6500 kronor i månaden. Deras jobb, som oftast är tillfälliga inhopp inom bemanningsbranschen eller i byggindustrin, ger löner på ungefär samma nivå, runt 6-8000 kronor i månaden.

Är det i den här miljön som enkla jobb, eller ”Inträdesjobb för fler i arbete”, som de också kallas, ska skapas? Jobb, som enligt Alliansens förslag, ska ge 70 procent (utan inbetalning av sociala avgifter) av ingångslönen? Resten av arbetstiden, 30 procent, ska ägnas åt utbildning, står det i förslaget. Oklart vad. Arbetsgivaren har inget som helst ansvar för den saken.

Det här förslaget ska gynna de mest utsatta, unga med bristande utbildning och nyanlända, skriver Alliansen på sin hemsida. Förmodligen är det tvärtom, de som vinner på förslaget är de minst seriösa arbetsgivarna.

Skillnaden i villkor för olika människor är stor. Hur kaxig måste en 16-årig afghan vara som levt fyra månader i Sverige?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Största problemet är inte pensionerna

”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

Visst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

Den senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

Skrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

Läget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

Förr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

Från blomstrande radhus till brinnande höghus

”Kvinnan på fotografiet hade säkert ett hårt arbete på bruket. Men hon kunde bo i ett eget hus som var ritat av någon som hade ideal och visioner.” Dagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt – med katastrofer som branden i Grenfel Tower en hemsk illustration på vad som kan hända.

En klibbig doft av outsourcing

Vi glider fram i ett sommarlugnt Stockholm. Min väninna släpper ratten och pekar ivrigt norrut. Där ligger den nya flotta stationen som servar både pendeltåg och tunnelbana. Hon har redan gjort ett besök där. En fin byggnad, vackert gjord. Men sen tar hon sig för pannan. Hur tänker de egentligen?

Ska vi nöja oss med att dela eländet?

”Jag längtar efter en dag då både förare och sjuktaxi-passagerare är nöjda. Då vi kan stötta varandra, då föraren har en hyfsad lön och är stolt över sitt jobb”, skriver Jeanette Herulf.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.