”Släpp inte in högerextremismen i den politiska värmen!”DA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”Krönikören Daniel Mathisen har läst Ola Larsmos roman ”Swede Hollow” och ser flyktingens öde genom vår egen historia.

Framtidens industri

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Debatt Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Om skribenterna:

Bo Karlsson, förädlingsforskare på Skogforsk
Karin Hjelm, föryngringsforskare på Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsbruket och staten.

Vår forskning visar att en snabb anläggning av ny skog i kombination med förädlade plantor är en god investering: Varje procentenhet Sveriges nya skogar ökar i tillväxt ger på sikt någon miljon extra kubikmeter virke – varje år, vilket också ökar möjligheterna att styra brukandet av skogen mot samhällets olika mål för en hållbar framtid.

Skogen ökar samhällsnyttan och bidrar till hållbar utveckling på flera olika plan. Skogen får en allt viktigare roll när produkter som olja, betong och stål ska ersättas med produkter baserade på förnybar råvara från skogen. Skogen ska som i dag räcka till att göra hus, papper och bränsle.

Men runt hörnet väntar helt nya möjligheter när ny teknik gör det möjligt att använda skogen även för tillverkning av andra produkter. Genom att binda koldioxid bidrar skogen också till att bromsa upp klimatförändringar.

Till skillnad från fossila råvaror ingår skogsråvaran i ett slutet kretslopp av koldioxid. Den koldioxid som släpps upp i atmosfären när träprodukter används på olika sätt, tas upp av de nya plantor som växer upp där de gamla stod. Samtidigt som vi vill att skogen ska producera råvara och bromsa upp klimatförändringar måste den också brukas på ett sätt som uppfyller andra mål i samhället. Naturvård, kulturvård och rekreation är viktiga värden som måste beaktas och bevaras.

Nyckeln till en sådan hållbar utveckling är att skapa möjligheter för ökad tillväxt i de delar av skogen där hög och hållbar produktion av råvara är ett huvudmål. Hur kan man då göra om man vill att skogen ska växa snabbare?

Forskningen visar att en snabb återbeskogning med bra plantor, skydd mot skador och bra skötsel av den växande skogen är lösningen. Ett beslut om att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar. Det kan få konsekvenser upp till 100 år framåt i tiden. Men om man inte ser till hela kedjan, från ung planta till färdigt bestånd, så riskerar stora delar av investeringen i ny skog att gå om intet.

Skogforsks forskning visar att det är viktigt att göra rätt redan från början, från bearbetning av marken till val trädslag och att använda bra plantmaterial. Den uppväxande skogen måste också skyddas från olika skador. Snytbaggen är en insekt som varje år orsakar skador för hundratals miljoner kronor. Utan åtgärder som markberedning och att aktivt skydda plantorna kan den döda uppemot 80 procent av plantorna. Skador orsakade av betande djur är en annan viktig faktor som måste beaktas. När plantorna växt upp behöver man vara uppmärksam på att röja fram och främja de träd som ska utgöra framtidens värdefulla skogsråvara.

Sedan 70 år har vi i Sverige förädlat våra skogsplantor. Successivt har plantorna blivit bättre och bättre. Dagens bästa plantor ger skogar som växer 30 procent bättre än den skog som växte på plats tidigare. Det betyder också att de binder upp mer koldioxid under sin livstid. De är visserligen lite dyrare men ger förutom ett högt framtida värde i form av ökad tillväxt också kortare omloppstider, bättre kvalitet och högre resistens mot skadegörare. Samtidigt är de väl rustade för att möta framtidens klimat.

Alla plantor testas ute i skogen på platser med olika klimat. På så sätt går det att simulera en framtida klimatförändring, redan idag. Och bara de som klarar sig bra i fler olika miljöer väljs ut och får producera frö till nya skogar. Med flera hundra tusen träd i varje generation bevaras den genetiska variationen och det ger oss möjlighet att välja det bästa för framtiden. En möjlighet att få träd med egenskaper som är lämpade för nya, ännu helt okända produkter.

Allt pekar på att vi behöver mer råvara i framtiden samtidigt som skogsägarnas och samhällets mål kommer att variera när det gäller vad man vill med skogsmarken. Men oavsett vad skogen ska användas till, så kommer hög produktion av råvara för den biobaserade framtiden att vara viktig. Här spelar en effektiv anläggning av ny skog och förädlade plantor en avgörande roll.

Bo Karlsson, förädlingsforskare på Skogforsk
Karin Hjelm, föryngringsforskare på Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsbruket och staten.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Nollklassade får rätt till livränta

Även den som är arbetsskadad och har noll kronor i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan ha rätt till livränta. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en vägledande dom och kräver att Försäkringskassan gör en ny prövning.

Rätt livränta

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

Hårdrock och dagdrömmeri

KRÖNIKA”Musiken väckte en längtan efter världen, långt från diskbänksrealism och vardagligheter”, skriver Carl Linnaeus.

Länge leve byfilosoferna!

Krönika”Politikerna har tappat nerven som gör det knepiga glasklart”, skriver Anneli Jordahl.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Låt Almedalen bli en manifestation för demokratin

LedareDA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

KrönikaNya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Sjukpenning

Bra arbetsmiljö ingen självklarhet

KRÖNIKA”Många av GS medlemmar får vika ner sig innan 65-årsdagen på grund av kroppens utslitning”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

Krönika”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Ingen ska behöva dö av jobbet

KRÖNIKA”De yngsta på arbetsplatsen är de som är allra mest oroliga för att skada sig”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

Ingen väljer flykten

Krönika”Samhällen med tvärbrant ojämlikhet och permanent fattigdom skapar dem: människorna i rörelse. Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”, skriver Daniel Mathisen.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

DEBATTNär de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”

Gästkrönika”Andrum.” ”Flexibilitet.” Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.