Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

30 november, 2016

Debatt Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Om skribenterna:

Bo Karlsson, förädlingsforskare på Skogforsk
Karin Hjelm, föryngringsforskare på Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsbruket och staten.

Vår forskning visar att en snabb anläggning av ny skog i kombination med förädlade plantor är en god investering: Varje procentenhet Sveriges nya skogar ökar i tillväxt ger på sikt någon miljon extra kubikmeter virke – varje år, vilket också ökar möjligheterna att styra brukandet av skogen mot samhällets olika mål för en hållbar framtid.

Skogen ökar samhällsnyttan och bidrar till hållbar utveckling på flera olika plan. Skogen får en allt viktigare roll när produkter som olja, betong och stål ska ersättas med produkter baserade på förnybar råvara från skogen. Skogen ska som i dag räcka till att göra hus, papper och bränsle.

Men runt hörnet väntar helt nya möjligheter när ny teknik gör det möjligt att använda skogen även för tillverkning av andra produkter. Genom att binda koldioxid bidrar skogen också till att bromsa upp klimatförändringar.

Till skillnad från fossila råvaror ingår skogsråvaran i ett slutet kretslopp av koldioxid. Den koldioxid som släpps upp i atmosfären när träprodukter används på olika sätt, tas upp av de nya plantor som växer upp där de gamla stod. Samtidigt som vi vill att skogen ska producera råvara och bromsa upp klimatförändringar måste den också brukas på ett sätt som uppfyller andra mål i samhället. Naturvård, kulturvård och rekreation är viktiga värden som måste beaktas och bevaras.

Nyckeln till en sådan hållbar utveckling är att skapa möjligheter för ökad tillväxt i de delar av skogen där hög och hållbar produktion av råvara är ett huvudmål. Hur kan man då göra om man vill att skogen ska växa snabbare?

Forskningen visar att en snabb återbeskogning med bra plantor, skydd mot skador och bra skötsel av den växande skogen är lösningen. Ett beslut om att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar. Det kan få konsekvenser upp till 100 år framåt i tiden. Men om man inte ser till hela kedjan, från ung planta till färdigt bestånd, så riskerar stora delar av investeringen i ny skog att gå om intet.

Skogforsks forskning visar att det är viktigt att göra rätt redan från början, från bearbetning av marken till val trädslag och att använda bra plantmaterial. Den uppväxande skogen måste också skyddas från olika skador. Snytbaggen är en insekt som varje år orsakar skador för hundratals miljoner kronor. Utan åtgärder som markberedning och att aktivt skydda plantorna kan den döda uppemot 80 procent av plantorna. Skador orsakade av betande djur är en annan viktig faktor som måste beaktas. När plantorna växt upp behöver man vara uppmärksam på att röja fram och främja de träd som ska utgöra framtidens värdefulla skogsråvara.

Sedan 70 år har vi i Sverige förädlat våra skogsplantor. Successivt har plantorna blivit bättre och bättre. Dagens bästa plantor ger skogar som växer 30 procent bättre än den skog som växte på plats tidigare. Det betyder också att de binder upp mer koldioxid under sin livstid. De är visserligen lite dyrare men ger förutom ett högt framtida värde i form av ökad tillväxt också kortare omloppstider, bättre kvalitet och högre resistens mot skadegörare. Samtidigt är de väl rustade för att möta framtidens klimat.

Alla plantor testas ute i skogen på platser med olika klimat. På så sätt går det att simulera en framtida klimatförändring, redan idag. Och bara de som klarar sig bra i fler olika miljöer väljs ut och får producera frö till nya skogar. Med flera hundra tusen träd i varje generation bevaras den genetiska variationen och det ger oss möjlighet att välja det bästa för framtiden. En möjlighet att få träd med egenskaper som är lämpade för nya, ännu helt okända produkter.

Allt pekar på att vi behöver mer råvara i framtiden samtidigt som skogsägarnas och samhällets mål kommer att variera när det gäller vad man vill med skogsmarken. Men oavsett vad skogen ska användas till, så kommer hög produktion av råvara för den biobaserade framtiden att vara viktig. Här spelar en effektiv anläggning av ny skog och förädlade plantor en avgörande roll.

Bo Karlsson, förädlingsforskare på Skogforsk
Karin Hjelm, föryngringsforskare på Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsbruket och staten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.