Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Debatt Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Vår forskning visar att en snabb anläggning av ny skog i kombination med förädlade plantor är en god investering: Varje procentenhet Sveriges nya skogar ökar i tillväxt ger på sikt någon miljon extra kubikmeter virke – varje år, vilket också ökar möjligheterna att styra brukandet av skogen mot samhällets olika mål för en hållbar framtid.

Skogen ökar samhällsnyttan och bidrar till hållbar utveckling på flera olika plan. Skogen får en allt viktigare roll när produkter som olja, betong och stål ska ersättas med produkter baserade på förnybar råvara från skogen. Skogen ska som i dag räcka till att göra hus, papper och bränsle.

Men runt hörnet väntar helt nya möjligheter när ny teknik gör det möjligt att använda skogen även för tillverkning av andra produkter. Genom att binda koldioxid bidrar skogen också till att bromsa upp klimatförändringar.

Till skillnad från fossila råvaror ingår skogsråvaran i ett slutet kretslopp av koldioxid. Den koldioxid som släpps upp i atmosfären när träprodukter används på olika sätt, tas upp av de nya plantor som växer upp där de gamla stod. Samtidigt som vi vill att skogen ska producera råvara och bromsa upp klimatförändringar måste den också brukas på ett sätt som uppfyller andra mål i samhället. Naturvård, kulturvård och rekreation är viktiga värden som måste beaktas och bevaras.

Nyckeln till en sådan hållbar utveckling är att skapa möjligheter för ökad tillväxt i de delar av skogen där hög och hållbar produktion av råvara är ett huvudmål. Hur kan man då göra om man vill att skogen ska växa snabbare?

Forskningen visar att en snabb återbeskogning med bra plantor, skydd mot skador och bra skötsel av den växande skogen är lösningen. Ett beslut om att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar. Det kan få konsekvenser upp till 100 år framåt i tiden. Men om man inte ser till hela kedjan, från ung planta till färdigt bestånd, så riskerar stora delar av investeringen i ny skog att gå om intet.

Skogforsks forskning visar att det är viktigt att göra rätt redan från början, från bearbetning av marken till val trädslag och att använda bra plantmaterial. Den uppväxande skogen måste också skyddas från olika skador. Snytbaggen är en insekt som varje år orsakar skador för hundratals miljoner kronor. Utan åtgärder som markberedning och att aktivt skydda plantorna kan den döda uppemot 80 procent av plantorna. Skador orsakade av betande djur är en annan viktig faktor som måste beaktas. När plantorna växt upp behöver man vara uppmärksam på att röja fram och främja de träd som ska utgöra framtidens värdefulla skogsråvara.

Sedan 70 år har vi i Sverige förädlat våra skogsplantor. Successivt har plantorna blivit bättre och bättre. Dagens bästa plantor ger skogar som växer 30 procent bättre än den skog som växte på plats tidigare. Det betyder också att de binder upp mer koldioxid under sin livstid. De är visserligen lite dyrare men ger förutom ett högt framtida värde i form av ökad tillväxt också kortare omloppstider, bättre kvalitet och högre resistens mot skadegörare. Samtidigt är de väl rustade för att möta framtidens klimat.

Alla plantor testas ute i skogen på platser med olika klimat. På så sätt går det att simulera en framtida klimatförändring, redan idag. Och bara de som klarar sig bra i fler olika miljöer väljs ut och får producera frö till nya skogar. Med flera hundra tusen träd i varje generation bevaras den genetiska variationen och det ger oss möjlighet att välja det bästa för framtiden. En möjlighet att få träd med egenskaper som är lämpade för nya, ännu helt okända produkter.

Allt pekar på att vi behöver mer råvara i framtiden samtidigt som skogsägarnas och samhällets mål kommer att variera när det gäller vad man vill med skogsmarken. Men oavsett vad skogen ska användas till, så kommer hög produktion av råvara för den biobaserade framtiden att vara viktig. Här spelar en effektiv anläggning av ny skog och förädlade plantor en avgörande roll.

Bo Karlsson, förädlingsforskare på Skogforsk
Karin Hjelm, föryngringsforskare på Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsbruket och staten.