Industriarbetarnas tidning

Finland startar försök med medborgarlön

9 januari, 2017

Två år framöver får 2 000 arbetslösa finländare 5 300 kronor skattefritt insatt på sitt konto varje månad. Varför? Jo, för i dag startar landet det hittills mest omfattande försöket med så kallad medborgarlön.

Så funkar medborgarlönen:

  • Syftet är få information om hur basinkomsten påverkar sysselsättningen för dem som deltar i försöket och att undersöka basinkomstens övriga effekter.
  • Basinkomstnivå: 560 €/månad skattefritt.
  • Deltagare: 2000 slumpvis utvalda personer mellan 25 och 58 år som november 2016 hade arbetslöshetsersättning från Folkpensionsanstalten. Det är obligatoriskt att deltaga, de övriga i målgruppen blir jämförelsegrupp i försöket.
  • Budget: 20 miljoner euro eller cirka 190 miljoner kronor.

Källa: Folkpensionsanstalten

I försöket deltar 2 000 arbetslösa personer från hela landet i åldern 25 till 58 år som har fått arbetslöshetsersättning från Folkpensionsanstalten FPA. FPA betalar arbetslöshetsersättning då a-kassan inte gör det.

De utvalda får i två års tid cirka 5 300 kronor skattefri basinkomst (”medborgarlön”) varje månad från FPA. Försöket är obligatoriskt för deltagarna, som valdes ut slumpmässigt.  I dag den 9 januari utbetalas basinkomsten första gången till deltagarna.

– De som är med i försöket ringer oss, eftersom de inte kan tro att de får behålla sin basinkomst som Folkpensionsanstalten betalar om de tar emot jobb, säger Marjukka Turunen som är chef för den juridiska enheten vid Folkpensionsanstalten FPA.

Uppmuntrar medborgarlönen att ta emot jobb och blir de sociala trygghetssystemen enklare? Det är de frågorna man vill hitta svar på i Finland och därför startade försöket med basinkomst eller medborgarlön, som Finlands regering beslutade om i sitt regeringsprogram år 2015.

Det har blivit allt vanligare i Finland med till exempel deltids-, visstids- och kortidsjobb. En arbetslös som lyfter arbetslöshetsersättning och erbjuds till exempel korta visstidsjobb eller vikariat vinner nödvändigtvis ingenting på det såsom systemet fungerar i dagsläget, eftersom löneinkomsterna sänker de sociala förmånerna.

– Den som får basinkomst kan däremot ta till exempel ett deltidsjobb utan att behöva vara rädd för att förlora pengarna från FPA, säger Marjukka Turunen.

Eftersom man får behålla hela basinkomsten trots att man jobbar, blir det lönsamt att ta emot jobb eller driva företagsverksamhet, vilket är tanken med basinkomsten.

Eftersom medborgarlönen är villkorslös, så slipper både myndigheten och den arbetslösa byråkrati då hen inte behöver rapportera till FPA hur många timmar hen jobbat eller fylla i blanketter.

Men experimentet har stött på en hel del kritik.

Modellen, som nu testas, blev mycket mer anspråkslös än vad som ursprungligen var tänkt. Till exempel ingår inte beskattning. Det innebär att om en arbetslös får ett högavlönat jobb, så behåller hen hela den skattefria medborgarlönen, istället för att betala tillbaka den i form av högre skatt.

– Jag tror inte att den här basinkomstmodellen blir universell, eftersom den är mycket dyr för samhället, säger  Marjukka Turunen.

Enligt Turunen blev tidtabellen för genomförandet alltför snäv för att få beskattningsbiten med.

Att försöksgruppen bara består av  2 000 personer har också väckt kritik, liksom det att flera grupper inte alls är med i försöket, till exempel arbetslösa med a-kasseersättning, unga och egenföretagare. FPA motiverar de här avgränsningarna med den tajta budgeten.

”Det finska basinkomstförsöket är inte perfekt, men bättre än ingenting”, twittrade Olli Kangas nyligen, direktör för samhällsrelationer vid FPA.

Han har lett forskningsgruppen som gjort förundersökningen till experimentet. Bristerna till trots så är det här det mest omfattande försök med basinkomst som hittills gjorts och det har fått stor internationell uppmärksamhet.

Turunen ser fram emot värdefull information om hur basinkomsten inverkar på deltagarnas beteende.

– Kommer det till exempel att aktivera de arbetslösa att ta emot jobb eller inte?

Likaså väntar Turunen på att få veta hur det påverkar deltagarnas livskvalitet att varje månad få åtminstone en viss garanterad summa pengar som betalas ut i början av månaden.

Enligt FPA är det här försöket tänkt som ett första steg i att testa olika typer av basinkomstalternativ och att förenkla systemet för social trygghet. Forskningsgruppen, som leds av FPA, rekommenderar att försöket utvidgas år 2018 genom att bredda försöksgruppen och till exempel inkludera andra småinkomsttagare och personer under 25 år. Det är den finska regeringen som beslutar om försökets framtid.

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Så blir pensionen mer rättvis”

”Så blir pensionen mer rättvis”

De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi måste försvara oss mot de politiska attackerna”

”Vi måste försvara oss mot de politiska attackerna”

Las, pensionen och strejkrätten. Vi måste angripa den förda politiken högljutt – låt inte allt handla om invandring, skriver Jasmin Cosic på IF Metall i Östergötland.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Nytt avtal för klart för bemannings­anställda

Med bara några timmar till godo kunde varslet avstyras. Nu är ett nytt bemanningsavtal på plats. En överenskommelse om pensionerna var en viktig pusselbit.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Stålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete lönade sig.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.