Industriarbetarnas tidning

Finland startar försök med medborgarlön

9 januari, 2017

Två år framöver får 2 000 arbetslösa finländare 5 300 kronor skattefritt insatt på sitt konto varje månad. Varför? Jo, för i dag startar landet det hittills mest omfattande försöket med så kallad medborgarlön.

Så funkar medborgarlönen:

  • Syftet är få information om hur basinkomsten påverkar sysselsättningen för dem som deltar i försöket och att undersöka basinkomstens övriga effekter.
  • Basinkomstnivå: 560 €/månad skattefritt.
  • Deltagare: 2000 slumpvis utvalda personer mellan 25 och 58 år som november 2016 hade arbetslöshetsersättning från Folkpensionsanstalten. Det är obligatoriskt att deltaga, de övriga i målgruppen blir jämförelsegrupp i försöket.
  • Budget: 20 miljoner euro eller cirka 190 miljoner kronor.

Källa: Folkpensionsanstalten

I försöket deltar 2 000 arbetslösa personer från hela landet i åldern 25 till 58 år som har fått arbetslöshetsersättning från Folkpensionsanstalten FPA. FPA betalar arbetslöshetsersättning då a-kassan inte gör det.

De utvalda får i två års tid cirka 5 300 kronor skattefri basinkomst (”medborgarlön”) varje månad från FPA. Försöket är obligatoriskt för deltagarna, som valdes ut slumpmässigt.  I dag den 9 januari utbetalas basinkomsten första gången till deltagarna.

– De som är med i försöket ringer oss, eftersom de inte kan tro att de får behålla sin basinkomst som Folkpensionsanstalten betalar om de tar emot jobb, säger Marjukka Turunen som är chef för den juridiska enheten vid Folkpensionsanstalten FPA.

Uppmuntrar medborgarlönen att ta emot jobb och blir de sociala trygghetssystemen enklare? Det är de frågorna man vill hitta svar på i Finland och därför startade försöket med basinkomst eller medborgarlön, som Finlands regering beslutade om i sitt regeringsprogram år 2015.

Det har blivit allt vanligare i Finland med till exempel deltids-, visstids- och kortidsjobb. En arbetslös som lyfter arbetslöshetsersättning och erbjuds till exempel korta visstidsjobb eller vikariat vinner nödvändigtvis ingenting på det såsom systemet fungerar i dagsläget, eftersom löneinkomsterna sänker de sociala förmånerna.

– Den som får basinkomst kan däremot ta till exempel ett deltidsjobb utan att behöva vara rädd för att förlora pengarna från FPA, säger Marjukka Turunen.

Eftersom man får behålla hela basinkomsten trots att man jobbar, blir det lönsamt att ta emot jobb eller driva företagsverksamhet, vilket är tanken med basinkomsten.

Eftersom medborgarlönen är villkorslös, så slipper både myndigheten och den arbetslösa byråkrati då hen inte behöver rapportera till FPA hur många timmar hen jobbat eller fylla i blanketter.

Men experimentet har stött på en hel del kritik.

Modellen, som nu testas, blev mycket mer anspråkslös än vad som ursprungligen var tänkt. Till exempel ingår inte beskattning. Det innebär att om en arbetslös får ett högavlönat jobb, så behåller hen hela den skattefria medborgarlönen, istället för att betala tillbaka den i form av högre skatt.

– Jag tror inte att den här basinkomstmodellen blir universell, eftersom den är mycket dyr för samhället, säger  Marjukka Turunen.

Enligt Turunen blev tidtabellen för genomförandet alltför snäv för att få beskattningsbiten med.

Att försöksgruppen bara består av  2 000 personer har också väckt kritik, liksom det att flera grupper inte alls är med i försöket, till exempel arbetslösa med a-kasseersättning, unga och egenföretagare. FPA motiverar de här avgränsningarna med den tajta budgeten.

”Det finska basinkomstförsöket är inte perfekt, men bättre än ingenting”, twittrade Olli Kangas nyligen, direktör för samhällsrelationer vid FPA.

Han har lett forskningsgruppen som gjort förundersökningen till experimentet. Bristerna till trots så är det här det mest omfattande försök med basinkomst som hittills gjorts och det har fått stor internationell uppmärksamhet.

Turunen ser fram emot värdefull information om hur basinkomsten inverkar på deltagarnas beteende.

– Kommer det till exempel att aktivera de arbetslösa att ta emot jobb eller inte?

Likaså väntar Turunen på att få veta hur det påverkar deltagarnas livskvalitet att varje månad få åtminstone en viss garanterad summa pengar som betalas ut i början av månaden.

Enligt FPA är det här försöket tänkt som ett första steg i att testa olika typer av basinkomstalternativ och att förenkla systemet för social trygghet. Forskningsgruppen, som leds av FPA, rekommenderar att försöket utvidgas år 2018 genom att bredda försöksgruppen och till exempel inkludera andra småinkomsttagare och personer under 25 år. Det är den finska regeringen som beslutar om försökets framtid.

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Stålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete lönade sig.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

Det här behöver du ha koll på om pensionen

Satsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

10 frågor om tjänstepension

Vad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.