Industriarbetarnas tidning

Finland startar försök med medborgarlön

9 januari, 2017

Två år framöver får 2 000 arbetslösa finländare 5 300 kronor skattefritt insatt på sitt konto varje månad. Varför? Jo, för i dag startar landet det hittills mest omfattande försöket med så kallad medborgarlön.

Så funkar medborgarlönen:

  • Syftet är få information om hur basinkomsten påverkar sysselsättningen för dem som deltar i försöket och att undersöka basinkomstens övriga effekter.
  • Basinkomstnivå: 560 €/månad skattefritt.
  • Deltagare: 2000 slumpvis utvalda personer mellan 25 och 58 år som november 2016 hade arbetslöshetsersättning från Folkpensionsanstalten. Det är obligatoriskt att deltaga, de övriga i målgruppen blir jämförelsegrupp i försöket.
  • Budget: 20 miljoner euro eller cirka 190 miljoner kronor.

Källa: Folkpensionsanstalten

I försöket deltar 2 000 arbetslösa personer från hela landet i åldern 25 till 58 år som har fått arbetslöshetsersättning från Folkpensionsanstalten FPA. FPA betalar arbetslöshetsersättning då a-kassan inte gör det.

De utvalda får i två års tid cirka 5 300 kronor skattefri basinkomst (”medborgarlön”) varje månad från FPA. Försöket är obligatoriskt för deltagarna, som valdes ut slumpmässigt.  I dag den 9 januari utbetalas basinkomsten första gången till deltagarna.

– De som är med i försöket ringer oss, eftersom de inte kan tro att de får behålla sin basinkomst som Folkpensionsanstalten betalar om de tar emot jobb, säger Marjukka Turunen som är chef för den juridiska enheten vid Folkpensionsanstalten FPA.

Uppmuntrar medborgarlönen att ta emot jobb och blir de sociala trygghetssystemen enklare? Det är de frågorna man vill hitta svar på i Finland och därför startade försöket med basinkomst eller medborgarlön, som Finlands regering beslutade om i sitt regeringsprogram år 2015.

Det har blivit allt vanligare i Finland med till exempel deltids-, visstids- och kortidsjobb. En arbetslös som lyfter arbetslöshetsersättning och erbjuds till exempel korta visstidsjobb eller vikariat vinner nödvändigtvis ingenting på det såsom systemet fungerar i dagsläget, eftersom löneinkomsterna sänker de sociala förmånerna.

– Den som får basinkomst kan däremot ta till exempel ett deltidsjobb utan att behöva vara rädd för att förlora pengarna från FPA, säger Marjukka Turunen.

Eftersom man får behålla hela basinkomsten trots att man jobbar, blir det lönsamt att ta emot jobb eller driva företagsverksamhet, vilket är tanken med basinkomsten.

Eftersom medborgarlönen är villkorslös, så slipper både myndigheten och den arbetslösa byråkrati då hen inte behöver rapportera till FPA hur många timmar hen jobbat eller fylla i blanketter.

Men experimentet har stött på en hel del kritik.

Modellen, som nu testas, blev mycket mer anspråkslös än vad som ursprungligen var tänkt. Till exempel ingår inte beskattning. Det innebär att om en arbetslös får ett högavlönat jobb, så behåller hen hela den skattefria medborgarlönen, istället för att betala tillbaka den i form av högre skatt.

– Jag tror inte att den här basinkomstmodellen blir universell, eftersom den är mycket dyr för samhället, säger  Marjukka Turunen.

Enligt Turunen blev tidtabellen för genomförandet alltför snäv för att få beskattningsbiten med.

Att försöksgruppen bara består av  2 000 personer har också väckt kritik, liksom det att flera grupper inte alls är med i försöket, till exempel arbetslösa med a-kasseersättning, unga och egenföretagare. FPA motiverar de här avgränsningarna med den tajta budgeten.

”Det finska basinkomstförsöket är inte perfekt, men bättre än ingenting”, twittrade Olli Kangas nyligen, direktör för samhällsrelationer vid FPA.

Han har lett forskningsgruppen som gjort förundersökningen till experimentet. Bristerna till trots så är det här det mest omfattande försök med basinkomst som hittills gjorts och det har fått stor internationell uppmärksamhet.

Turunen ser fram emot värdefull information om hur basinkomsten inverkar på deltagarnas beteende.

– Kommer det till exempel att aktivera de arbetslösa att ta emot jobb eller inte?

Likaså väntar Turunen på att få veta hur det påverkar deltagarnas livskvalitet att varje månad få åtminstone en viss garanterad summa pengar som betalas ut i början av månaden.

Enligt FPA är det här försöket tänkt som ett första steg i att testa olika typer av basinkomstalternativ och att förenkla systemet för social trygghet. Forskningsgruppen, som leds av FPA, rekommenderar att försöket utvidgas år 2018 genom att bredda försöksgruppen och till exempel inkludera andra småinkomsttagare och personer under 25 år. Det är den finska regeringen som beslutar om försökets framtid.

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kan vi dela på en tjänst?

Kan vi dela på en tjänst?

Två arbetskamrater som båda är 57 år funderar på om de skulle kunna gå i deltidspension och dela på en tjänst. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

Lättare för äldre att få ersättning

Lättare för äldre att få ersättning

Utsliten av jobbet eller kroniskt sjuk vid 60? Nu är det lättare för äldre att få sjukersättning om arbetsförmågan är försämrad.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Får jag livräntan om jag flyttar utomlands?

Får jag livräntan om jag flyttar utomlands?

Kan jag fortfarande få min livränta utbetald om jag väljer att flytta till ett annat land inom EU? undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

Ska människor i tunga LO-yrken klara av att jobba längre måste arbetsskadeförsäkringen bli säkrare och bättre, skriver juristen Lennart Steen.

Slaget om pensionen är inte vunnet

Slaget om pensionen är inte vunnet

Det måste gå att leva ett bra liv också för den som tvingas lämna i förtid, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Är det rätt att jag betalar?

Jag är sjukpensionär men betalar fortfarande till a-kassan varje månad. Är det rätt eller fel? undrar en läsare.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Rynkor gör sig bäst i slitjobben, eller?

Rynkor gör sig bäst i slitjobben, eller?

Åldersdebatten som förs av mediekvinnor avslöjar en avgrund mellan folk och folk, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Jag tynar bort om jag sitter stilla”

”Jag tynar bort om jag sitter stilla”

74-årige John Johansson jobbar fortfarande på snickerifabrik. Han har inga planer på att gå i pension.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.