”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Ta chansen att vara käringen mot strömmen

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika Tidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling”, skriver Jeanette Herulf.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Jag ruskar på huvudet. Förstår inte. Rapporterna duggar tätt om ökade inkomstskillnader i Sverige. Tidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Den rikaste delen av befolkningen blev allt rikare, de fattigare allt fattigare.

I dag är det så illa att en ”bättre” bostadsadress kan ge dig många år till i livet, jämfört med om du bor i ett fattigare område. I en och samma svenska stad. Rent statistiskt riskerar du sämre hälsa, sämre studieresultat, mer depressioner och ångest, högre kriminalitet om du bor i ”fel” stadsdel.

Samtidigt befinner vi oss mitt i årets lönerörelse, precis som vi brukar göra vid denna tid på året. En avtalsrörelse i vilken arbetarrörelsen, rörelsen som representerar de svagaste, ska uttrycka sina krav.

Och vad kräver då facket? De 14 förbunden inom LO har äntligen enats om en rekommendation, ett riktmärke. 2,8 procents löneökning plus en låglönesatsning. Wow, här händer det saker!

De 2,8 procenten anger dessutom hela löneutrymmet. Satsningar på en bättre delpension för LO-medlemmarna ska ingå i beloppet.

Jag blir arg när jag hör om inkomstskillnader. Jag tycker inte om orättvisa. Och jag blir besviken när de som representerar de svagaste gett upp.

Nu ska vi förstås inte glömma att de 2,8 procenten är ett krav. Till syvende och sist är det arbetsgivare och fack som gemensamt sätter lönen.

Som vanligt är det låglönesatsningen som stör arbetsgivarsidan mest. Arbetsgivarna vill över huvud taget helst bestämma så mycket som möjligt själva. Anser de att någon är värd mer lön, ska han eller hon också få det. Så har det låtit i hur många år som helst tillbaka.

I år har de kanske sin chans. Hutlöst låga specialskräddade ”flyktinglöner” kan bli verklighet. Tunga makthavare ligger på. Ska LO vara käringen mot strömmen? Organisationerna som saboterar möjligheten att äntligen lösa ”flyktingfrågan”?

Så egentligen förstår jag. Men ändå inte. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling. Den här gången kan ni göra något på riktigt: Kräv att inkomstskillnaderna i Sverige minskar, kräv ett rättvisare samhälle!


jh@da.se

5Kommentarer

Tobias:

Det är bara att instämma med Jeanette, men det vore något om man istället krävde kronor och ören istället för procent i lönepåslag.
Vad det ankommer på ”slå näven i bordet” så är i vart fall jag tveksam om fackföreningsrörelsen har modet att stå upp för alla som betalar deras ersättningar/löner.
Pengar finns, men vad används dessa till, är kanske en bättre fråga?

Jeanette Herulf:

Hej Tobias, Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Vad pratar vi om egentligen? Jag har varit reporter på arbetsmarknaden i nästan 30 år (inom transportbranschen och Dagens Arbete (som framför allt bevakar industrin). Jag har rest runt till arbetsplatser i hela Sverige, stora som små, skrivit om ofta svåra förhållanden och maktlösa löntagare. Och jag har träffat många, otroligt många, hårt arbetande, kämpande fackliga företrädare på företaget/orten i fråga. I många fall lyckas de hjälpa totalt maktlösa människor till bättre arbetsvillkor. Men så är det förstås inte alltid, tyvärr. Jag har i varje fall sett tillräckligt för att ta av mig hatten för ”de små”. Frågan är för mig kanske mer vad fackföreningsrörelsen hittar på i ett större perspektiv. Det finns en tydlig ideologi – att stötta de svaga. Var finns det större perspektivet? På vilket sätt ska vi göra vårt samhälle mer rättvist? Just nu går det ju åt fel håll, som jag skriver i min text.

Tobias:

Jag har varit med också och ser hur solidariteten försvinner mer och mer från den fackliga rörelsen. Man ser aldrig eller sällan att rörelsen markerar mot orättvisor eller andra felaktigheter. Jag upplever en mättnad ( desillusion) från våra företrädare när det gäller att ta till vara på medlemmarnas rättigheter. Verkar endast finnas skyldigheter nu för tiden.
Se bara vad som sker nu när SN (Svenskt Näringsliv) kör sitt aggressiva race i massmedia och kanske till och med vid möten på deras kontor. Här ser jag inte att man ”sätter ner foten” mot en motståndare som försöker sänka hela arbetarrörelsen i sank med benäget bistånd från visa politiska organisationer och partier.

Pelle Johansson:

Tack Jeanette och Tobias för ert engagemang angående orättvisor, jag skulle liksom er vilja skruva klockan tillbaka till den tid där medlemmar behandlades med ett uns av respekt av de fackliga företrädarna, och framförallt deras problematik. Själv gick jag hem ifrån mitt arbete 7 Oktober 2002 med trasig kropp och själ på grund av alltför tung och stressande belastning som till största delen bestod i att kollegor inte roterade på arbetsuppgifterna. Jag hade dessutom försökt att få förbättringar till stånd på min arbetsplats utan framgång. När jag blev sjukskriven och hade stort behov av utredning av rehabilitering och arbetsskador visade det sig att trots en närmast ständig kontakt med IF Metall så fick jag ingen hjälp. Ombudsmannen lät till och med upplysa mig och en kollega att den hjälp som jag efterfrågade skulle jag inte räkna med att få eftersom det arbetade fler på företaget.

Så när jag till slut lämnade min anställning maj 2007 hade ingenting av det som enligt lagstiftning ska göras blivit gjort i mitt ärende, trots en dom AD nr 90/06 som talar om att här har man inte utrett huruvida jag kan återgå i mitt arbete. Och enligt f.d. regionala skyddsombudet så har min dom inneburit att många har fått hjälp och stöd, något som även jag hade önskat, så jag sluppit gå och vänta på muntlig förhandling i förvaltningsrätten (och ännu en dom som talar om att försäkringskassan gör fullständigt rätt i att gissa mellan tummen och pekfingret ifall jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete). Den ende som logiskt kan svara på detta är jag eftersom ingen utredning angående mina arbetsskador är gjord och inget läkarintyg talar om hur mina skador orsakats, uppkommit och hur de inverkar på min arbetsförmåga. Inget är heller inhämtat enligt 9§ FASP som det beskrivs i lagen att det ska göras.

B.L:

Många på vårat jobb är också bekymrade över utvecklingen då facket har svårare att göra sin röst hörd. Fackordföranden kommer att sluta efter lång och uppskattat engagemang i fackliga frågor.
Vi hade två personer på vårt jobb som ertappades med att vara hemma när de stämplade in åt varandra, den ene var vice ordförande med ett stort intresse för fackliga frågor och upplevdes nog som ett stort hot för han tvingades sluta.
Den andra personen fick istället tjänsten som lagledare för sitt skiftlag, helt otroligt. Lika villkor för anställda ? Glöm det på vår arbetsplats.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Ingen väljer flykten

Krönika”Samhällen med tvärbrant ojämlikhet och permanent fattigdom skapar dem: människorna i rörelse. Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”, skriver Daniel Mathisen.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Välkommen in till neonmuseet. Foto: Linn Bergbrant

Följ med till Londons neontempel

SKYLTMAKAREFamiljen Bracey har varit neonets mästare i flera generationer, deras färgglada skyltar finns i butiker över hela världen och har använts i modereportage och storfilmer. Läs eller lyssna till reportaget om det självlysande museet i London.

Nu blir tvätteriet forskningsprojekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

9

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick behålla jobbet när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

HoppfulltNär tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Sju år efter kärnkraftskatastrofen

BildreportageI Odakas stadskärna, femton kilometer från det havererade kärnkraftverket Fukushima, har tiden stannat. Fotograferna Guillaume Bression och Carlos Ayesta har under sju år följt hur ett evakuerat haveriområde gradvis tagits över av naturen.

”Tullarna drabbar även USA”

Analys”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

1

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Forskarna vill veta mer om riskerna med nano

Forskarna tror att inandning av nanopartiklar kan vara skadligt, men också att hanteringen på fabriksgolven sker kontrollerat och med respekt för riskerna.

Finanskrisen

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

AnalysFinanskrisen för tio år sedan gav tron på helt fria marknader en törn. Världen undvek en ren depression genom en "ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund", skriver DA:s Harald Gatu.

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Industriarbetare säljer semester för 20 000 kronor

ArbetstidAtlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.