Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Vilket är mitt skäl att skämmas?

2 februari, 2017

Skrivet av

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika”Kan någon snäll person förklara, vad är bidragsberoende i detta? Att jag haft otur? Att försäkringarna – som jag själv varit med och betalat, tvingats utlösas? Ska jag skämmas?”, skriver Jeanette Herulf angående att sjuka och arbetslösa misstänkliggörs.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Jag vänder mig bort numera. Vill inte se politiska ledare lägga huvudet på sned och tala om utanförskapet, det tragiska i att hamna i bidragsberoende, inte kunna försörja sig själv.

Själv är jag tydligen självskriven till gruppen. Långtidssjuk sen snart tre år tillbaka, jobbar numera 25 procent. Eftersom jag bor och lever i Sverige ingår jag i den allmänna sjukförsäkringen. Vi som är anställda/har varit anställda tidigare bidrar själva till den allmänna sjukförsäkringen genom sjukavgiften, som är en del av arbetsgivaravgiften. Jag har dessutom haft skötsamma arbetsgivare som betalat in pengar till en avtalspension. I den ingår det en sjukförsäkring (ett utfyllnadsbelopp som drygar ut ersättningen från Försäkringskassan).

Kan någon snäll person förklara, vad är bidragsberoende i detta? Att jag haft otur? Att försäkringarna – som jag själv varit med och betalat, tvingats utlösas? Ska jag skämmas?

Något skäl borde jag ha. Jag lever ju inte upp till Arbetslinjen. Jag straffas ju redan för att jag inte arbetar. Jag får bara göra jobbavdrag på skatten för inkomster jag lönearbetat mig till – inte pengarna jag får från Försäkringskassan eller från företaget som står för min avtalspension.

Attityden att lägga huvudet på sned, ett slags spelad humanism, blir allt mer provocerande. Granskningen i Dagens Arbetes nu aktuella nummer, Arbetslösa jagas – storfuskare går fria, visar på allt fler möjligheter att kontrollera, stänga av, straffa människor med infrysta ersättningsdagar. Det handlar om belopp som har stor betydelse för människor som kanske lever på 8000 kronor i månaden.

Dessa människor deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och får sin ersättning från Arbetsförmedlingen. Långtidsarbetslösa, ibland med ett funktionshinder, ibland sjuka på ett eller flera sätt. Människor som – ve och fasa – inte kan försörja sig själva.

Bidragsberoende, helt enkelt.

Fotnot: Dagens Arbetes granskning visar också att kontrollmöjligheterna av enskilda ökat sen 2005–2007. Möjligheterna att kontrollera företagen som tjänar pengar på systemet genom att få betalt för tjänster de aldrig utfört (till exempel genom att strunta i att betala in avtalspension för en man som jobbat länge med lönebidrag) är däremot små. Jag håller med tidigare skribenter: bidragsbrottslagen måste ändras – det finns inget skäl till att den bara ska gälla enskilda.

4 kommentarer till “Vilket är mitt skäl att skämmas?

  • Jag håller med o är i en snarlik situation. Det är ekonomin, försäkringskassan, arbetsförmedlingen som tär sönder människor som har det som Jeanette o jag. Människor är t.o.m tvungna att dra sina egna tänder med polygrip o utan bedövning för de har inte råd att gå till tandläkare. Det enda vi vill är att kunna gå till doktor o tandläkare, kunna betala sina mediciner, köpa nya glasögon när det behövs, tak över huvudet, mat i magen o kläder på kroppen. ÄR DET SÅ MYCKET BEGÄRT?????

  • Hej Jeanette
    Jag håller med dig till 100 procent, det får faktiskt vara slut på att jaga människor som är sjuka, vi har faktiskt fullt upp med att komma tillbaka. Därför är det oroväckande att försäkringskassan återigen skärper sin tillämpning av sjukersättningen. Det kommer oroväckande rapporter om att dubbelt så många har nekats sjukersättning under det senaste året jämfört med året innan. De sista femton åren har präglats av att misstänkliggöra de sjuka.
    Så i nästa nummer av DA Nr 2 skriver jag om detta i min krönika.
    Alliansregeringen förstärkte detta med sin råa politik med rehab kedjor och utförsäkringar, människor for illa genom att de tvingades ut på arbetsmarknaden, med olika svåra diagnoser som cancer, hjärtinfarkter, ryggont, för det var arbetslinjen som var den förhärskande, inte att folk skulle bli friska.
    Det får faktiskt vara slut på klappjakten, här kan regeringen vara betydligt klarare och vissa på en solidarisk politik som inte misstänkliggör de sjuka.

  • Den värdeminskning som inträder när en människa blir sjuk/skadad är en fullständigt absurd företeelse och det tillsammans med det som sker när du har skador som du anser beror på ditt jobb. Det ska finnas ett antal utredningar som visar vad som orsakat dina skador samt dess uppkomst ytterligare så ska det utredas hur dessa skador inverkar på din arbetsförmåga. Jag gick hem från arbetet Okt -02 och fick sköta rehabiliteringen själv, så jag har ingen rehabiliteringsutredning eller rehabiliteringsplan som lagen föreskriver, ingen arbetsträning gjord. När jag skulle återvända -05 så lät arbetsgivaren meddela att någon anpassning eller investering i hjälpmedel skulle inte göras, omfördelning av arbetsuppgifter skulle heller inte göras utan det skulle krävas samma arbetsinsats av mig som av övriga anställda. Dessutom så blev jag uppsagd 19 April -04 11 dagar efter min första axeloperation, den drogs inte tillbaka förrän Dec samma år. Den 30 Sept -04 lät den behandlande läkaren meddela handläggaren på Fk att han och behandlande sjukgymnast var överens om att det var arbetsträning som gällde för att se vad axlarna och de outredda skadorna i nacke och rygg skulle säga om det, den utredning av den psykosociala arbetsmiljön som läkaren föreslog 20/12 -02 hade ju tillsammans med de fysiska skadorna förnekats av arbetsgivaren på mötet 28/2 -03. Och sen har jag aldrig fått gehör för min psykosociala problematik. Den 9 Nov hölls ett möte på Fk då handläggaren bedömde det fanns ett gemensamt behov av att genomgå handlingar i ärendet, på detta mötet deltog arbetsgivaren, rehab – ansvariga, en företagssköterska som jag aldrig träffat och min handläggare, jag, behandlande läkare, sjukgymnast eller IF Metall var inte inbjudna. Jag kan lugnt påstå att den rehabilitering och anpassning samt den utredning av mina arbetsskador som ska göras har ALDRIG blivit gjorda plus att jag har en dom nr 90/06 från AD som talar om att här har det inte utretts huruvida jag kan återgå i arbete och därigenom så har inte lagen om rehabilitering och anpassning följts. Det gjorde den ändå inte så den 17 Maj 2007 var jag tvungen att säga upp mig trots världens bästa arbetsmiljölagstiftning och en dom från AD som det före detta regionala skyddsombudet på IF Metall säger har hjälpt så enormt många under de 10 år som han arbetat som ombudsman på fastighetsanställda. Och min fråga är när ska den dom jag var med om att få hjälpa mig? Eftersom jag återigen ska upp i förvaltningsrätten för att få min rätt till arbetsskada för skadorna i rygg, nacke och psykosocial problematik och sitter själv och skriver ihop det yttrandet till försäkringskassan som begärts, men denna gång så har jag begärt muntlig förhandling och jag har all tid i världen att beskriva för dem hur jag arbetat under de tio år som jag svetsat produkterna åt företaget!

  • Det som nu sker med den nya regeringen är att försäkringskassan stoppar utbetalningen av sjukpenning systematiskt istället. Nu får alla sjuka lida ännu mer, med eller utan stupstock så blir det inte bättre för sjuka och skadade människor.
    Vem i hela världen kan man lita på?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

Inkomsttrygghet var tidigare en levande princip, men vad står den för i dag? Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

”Entreprenörs­anställda ska inte ha sämre villkor”

I höstas röstade riksdagen nej till ett regeringsförslag att stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer. Ett kompromissförslag är på väg. Frågan är hur mycket bättre det blir för dem som utför jobbet, skriver Jeanette Herulf.

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Största problemet är inte pensionerna

”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

Debatten om ppm – en storm i ett vattenglas

Många talar om ppm-pensionen i dag. Men är den så viktig? En mindre del av den allmänna pensionen. Orättvisorna finns någon annanstans, skriver Jeanette Herulf.

När en vacker lagtext hotas

När en vacker lagtext hotas

”Den privata läkaren redovisade ett par alternativ till vad som kunde göras med mitt onda knä och sa: ’Vi får se vad försäkringen täcker’.” Skribenten och metallaren Lars Henriksson i en krönika om att – än så länge – ha en sjukförsäkring som sätter behovet av vård före den som betalar mest.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Stålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete lönade sig.

Anständiga utnyttjar inte krisen

Anständiga utnyttjar inte krisen

Det finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.