”Vi fortsätter tills detta upphör”

DebattAtt arbetsgivarna avskedar istället för att säga upp skadar balansen mellan parterna och sätter las åt sidan. IF Metall kommer i varje fall där detta sker ta ärendet till domstol, skriver Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist.

Villkoren kring en anställnings början och slut har alltid varit en maktfråga. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenskt näringslivs föregångare, hade redan i slutet av 1800-talet en paragraf i stadgarna som sade att varje kollektivavtal skulle innehålla en bestämmelse om att arbetsgivaren hade rätt att leda och fördela arbetet, och även rätt att fritt anställa och avskeda arbetare. Fram till att Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes var det den regeln som gällde.

Den svenska modellen bygger nu på att arbetsmarknadens parter hanterar de frågor och situationer som uppstår på arbetsmarknaden. För att ett sådant system skall fungera måste den ena parten vara beroende av den andra, och trygghet skapas genom överenskommelser i samförstånd.

I den situation som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda någon så regleras den i LAS. Arbetsgivaren har då skyldighet att prata med facket och förklara vilka omständigheter det är som ligger till grund för åtgärden. Detta skapar en situation där arbetsgivaren riskerar att facket menar att åtgärden är ogiltig, vilket följs av en lång process. Arbetsgivaren måste därför vara noga med att ha saklig grund för sitt beslut.

När arbetsgivaren säger upp någon och facket ogiltigförklarar uppsägningen så ska den som varslats om uppsägning ha jobb och lön kvar, tills dess att ärendet prövats av domstol. Arbetsgivaren löper därför en risk att behöva fortsätta betala lön till den man vill säga upp. Sammantaget så gör denna osäkerhet hos arbetsgivaren att man sällan säger upp någon utan att det finns en saklig grund för uppsägningen.

Men på senare tid har arbetsgivare försökt skapa obalans. Om man avskedar i stället för att säga upp låter man den anställde bära hela risken. Då behöver arbetsgivaren nämligen inte betala ut någon lön under tiden som går innan en domstol har prövat ärendet.

Man kalkylerar då med att kunna köpa ut den anställde för en obetydlig summa, eftersom det kan dröja över ett år innan ärendet avgjorts i domstol. Under tiden ska mat, hyra och andra räkningar betalas. Den anställde har då att välja mellan lite pengar eller inga alls, och därmed försvinner hela lagens syfte beträffande balans.

Vi på IF Metall har bestämt oss för att inte acceptera detta försök att skapa obalans genom att avskeda anställda utan saklig grund, bara för att det är ”praktiskt” för arbetsgivaren. Förbundet kommer i varje fall där ett försök till förflyttning av denna maktposition sker driva process i domstol. Där kommer vi kräva interimistiskt (tillfälligt) beslut om att anställningen ska fortlöpa samt yrka på höga skadestånd. Det kommer vi fortsätta med till dess att detta beteende upphör.

Den svenska modellen är den mest effektiva modell som finns, därför ska vi vårda den. Vi vill inte hamna i en modell där lagstiftaren reglerar villkoren på svensk arbetsmarknad, i stället för parterna som verkar i den. Det tror jag arbetsgivarna kan skriva under på.

Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist