Industriarbetarnas tidning
20 september, 2017
Skrivet av Marie Edholm
I sista höstbudgeten inför valet satsar regeringen på att uppfylla flera löften. Skatten för pensionärer sänks, taket i sjukförsäkringen höjs och en ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas.
Regeringen vill satsa 40 miljarder kronor på reformer i höstbudgeten. Samtidigt räknar finansminister Magdalena Andersson med att kunna betala av på den krympande statsskulden med lika mycket.
Sverige har en hög tillväxttakt samtidigt som arbetslösheten – främst bland inrikes födda – har sjunkit. Regeringen har hela tiden sagt att investeringar i samhällsbygget ska sättas före stora skattesänkningar, men nu är det dags för pensionärerna att få sänkt skatt.
Sedan jobbskatteavdraget infördes av Alliansregeringen 2007 beskattas pension hårdare än lön, något som den nuvarande regeringen vill ändra på. Från 2018 ska inkomster upp till 17 000 kronor i månaden beskattas lika, oavsett om det är lön eller pension. Skatten kommer även att sänkas för pensionsinkomster på upp till 35 000 kronor i månaden.
Regeringens mål är att skatteskillnaden ska vara helt raderad till år 2020. En reform som kostar 4,4 miljarder kronor 2018 och ytterligare 21,5 miljarder kronor fram till 2020.
Även långtidssjukskrivna ska få bättre ekonomi. Taket i sjukförsäkringen höjs från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Det betyder att snittersättningen höjs med 3 400 kronor per år. Garantinivån för sjukersättning höjs också med som mest 300 kronor i månaden. En skattereduktion införs för sjuk- och aktivitetsersättning.
Regeringen har ett ambitiöst mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, men det finns stora grupper som står långt från arbetsmarknaden i dag.
– Alla som kan jobba ska jobba, säger finansminister Magdalena Andersson.
Regeringen föreslår därför ett antal reformer för att få fler i arbete. Här finns bland annat insatser för att få nyanlända i jobb, till exempel en utbildningsplikt för nyanlända och mer resurser till snabbspåren.
Det ska också bli mindre krångligt för arbetsgivare att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Fem olika typer av anställningsstöd slås ihop till ett enda, som ska kallas introduktionsjobb.
Fler platser på yrkeshögskolan och mer pengar till det så kallade kunskapslyftet ska dessutom fylla behovet av kompetens som saknas till många lediga jobb som finns på arbetsmarknaden.
Regeringen satsar också på att utveckla bioekonomin för att ställa om Sverige till en fossilfri framtid. Det så kallade industriklivet ger stöd till processindustrins teknikutveckling för att minska klimatutsläppen. Här finns också satsningar på att främja fossilfria transporter och resor, samtidigt som tjänstebilar ska beskattas högre och bilar med höga utsläpp får höjd fordonsskatt. Skattebefrielsen för miljöbilar slopas men en ny miljöbonus införs för bilar med låga utsläpp.
Andra satsningar som redan tidigare har släppts är den omstridda skattereduktionen för fackförbundsavgifter, en slopad karensdag i arbetslöshetsförsäkringen samt inrättandet av en ny myndighet för arbetsmiljökunskap, som kan sägas ersätta det tidigare Arbetslivsinstitutet som lades ned av Alliansregeringen 2007.
Än så länge är alla satsningar enbart förslag från regeringens sida. Riksdagen röstar om budgetpropositionen runt den 20 november. Då kan hela eller delar av den röstas ned.
”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.
Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. ”Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser”, kommenterar socialminister Annika Strandhäll.
Inkomsttrygghet var tidigare en levande princip, men vad står den för i dag? Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.
Jag har fått livränta. Måste jag bo i Sverige för att få pengarna eller kan jag flytta utomlands?
”Den privata läkaren redovisade ett par alternativ till vad som kunde göras med mitt onda knä och sa: ’Vi får se vad försäkringen täcker’.” Skribenten och metallaren Lars Henriksson i en krönika om att – än så länge – ha en sjukförsäkring som sätter behovet av vård före den som betalar mest.
Utsliten av jobbet eller kroniskt sjuk vid 60? Nu är det lättare för äldre att få sjukersättning om arbetsförmågan är försämrad.
Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.
Ska människor i tunga LO-yrken klara av att jobba längre måste arbetsskadeförsäkringen bli säkrare och bättre, skriver juristen Lennart Steen.
Avslaget kunde inte komma olägligare för en ensamstående mamma, skriver författaren Anneli Jordahl.
Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
