Regeringen satsar 40 miljarder på reformer

I sista höstbudgeten inför valet satsar regeringen på att uppfylla flera löften. Skatten för pensionärer sänks, taket i sjukförsäkringen höjs och en ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas.

Regeringen vill satsa 40 miljarder kronor på reformer i höstbudgeten. Samtidigt räknar finansminister Magdalena Andersson med att kunna betala av på den krympande statsskulden med lika mycket.

Sverige har en hög tillväxttakt samtidigt som arbetslösheten – främst bland inrikes födda – har sjunkit. Regeringen har hela tiden sagt att investeringar i samhällsbygget ska sättas före stora skattesänkningar, men nu är det dags för pensionärerna att få sänkt skatt.

Sedan jobbskatteavdraget infördes av Alliansregeringen 2007 beskattas pension hårdare än lön, något som den nuvarande regeringen vill ändra på. Från 2018 ska inkomster upp till 17 000 kronor i månaden beskattas lika, oavsett om det är lön eller pension. Skatten kommer även att sänkas för pensionsinkomster på upp till 35 000 kronor i månaden.

Regeringens mål är att skatteskillnaden ska vara helt raderad till år 2020. En reform som kostar 4,4 miljarder kronor 2018 och ytterligare 21,5 miljarder kronor fram till 2020.

Även långtidssjukskrivna ska få bättre ekonomi. Taket i sjukförsäkringen höjs från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Det betyder att snittersättningen höjs med 3 400 kronor per år. Garantinivån för sjukersättning höjs också med som mest 300 kronor i månaden. En skattereduktion införs för sjuk- och aktivitetsersättning.

Regeringen har ett ambitiöst mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, men det finns stora grupper som står långt från arbetsmarknaden i dag.

– Alla som kan jobba ska jobba, säger finansminister Magdalena Andersson.

Regeringen föreslår därför ett antal reformer för att få fler i arbete. Här finns bland annat insatser för att få nyanlända i jobb, till exempel en utbildningsplikt för nyanlända och mer resurser till snabbspåren.

Det ska också bli mindre krångligt för arbetsgivare att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Fem olika typer av anställningsstöd slås ihop till ett enda, som ska kallas introduktionsjobb.

Fler platser på yrkeshögskolan och mer pengar till det så kallade kunskapslyftet ska dessutom fylla behovet av kompetens som saknas till många lediga jobb som finns på arbetsmarknaden.

Regeringen satsar också på att utveckla bioekonomin för att ställa om Sverige till en fossilfri framtid. Det så kallade industriklivet ger stöd till processindustrins teknikutveckling för att minska klimatutsläppen. Här finns också satsningar på att främja fossilfria transporter och resor, samtidigt som tjänstebilar ska beskattas högre och bilar med höga utsläpp får höjd fordonsskatt. Skattebefrielsen för miljöbilar slopas men en ny miljöbonus införs för bilar med låga utsläpp.

Andra satsningar som redan tidigare har släppts är den omstridda skattereduktionen för fackförbundsavgifter, en slopad karensdag i arbetslöshetsförsäkringen samt inrättandet av en ny myndighet för arbetsmiljökunskap, som kan sägas ersätta det tidigare Arbetslivsinstitutet som lades ned av Alliansregeringen 2007.

Än så länge är alla satsningar enbart förslag från regeringens sida. Riksdagen röstar om budgetpropositionen runt den 20 november. Då kan hela eller delar av den röstas ned.

Marie Edholm