Industriarbetarnas tidning

Bråk om rättvisemärkt skog

31 oktober, 2017

Skrivet av

GS-facket vill att mänskliga rättigheter ska skrivas in i kraven för att få FSC-märka en produkt. Men internationella skogs- och träindustrin har sagt nej, med hänvisning till ett pågående arbete om frågan. Facken befarar att resultatet ska bli urvattnat.

Skogsbruk enligt FSC

Forest Stewardship Council (FSC) – internationell medlemsorganisation som arbetar för att världens skogar ska brukas ansvarsfullt. Bildades 1993 sedan företag och miljö- och människorättsorganisationer oroades för avskogning och skogsbruksmetoder med negativa konsekvenser.

Medlemmar är miljöorganisationer (t.ex. WWF och Greenpeace), sociala organisationer (fackföreningar och människorättsorganisationer) och företag.

Standard kallas det regelverk som ska följas för att timret ska få FSC-märkas. Skogsbruket ska bland annat vara miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt.

Spårbarhetscertifiering krävs för att ett företag ska få märka sina produkter med FSC. De ska kunna garantera att deras papper, möbler etc. är tillverkat av råvara som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk enligt FSC. Det är denna certifiering som facken vill utvidga med ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetstagares rättigheter.

ILO – internationella arbetstagarorganisationen – är FN:s organ för arbetslivsfrågor.

Kärnkonventionerna slår fast rätten att organisera sig och förhandla kollektivt, förbud mot tvångs- och straffarbete, rätt till lika lön, förbud mot diskriminering samt förbud mot barnarbete.

En FSC-märkning garanterar att träråvaran i en produkt kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, som tar hänsyn till natur och människor. Men även efter att trädet har fällts borde krav på grundläggande fackliga rättigheter gälla, ansåg flera deltagare vid organisationen FSC:s generalförsamling i Vancouver i Kanada i oktober.

I en motion krävde de att alla anställda i de industrier som tillverkar produkter som får en FSC-märkning, ska ha samma rättigheter och skydd som finns i regelverket för själva skogsbruket. Enligt motionen borde FN-organet ILO:s åtta kärnkonventioner skrivas in i den så kallade spårbarhetscertifieringen (se faktaruta) som gäller för produktionen som tar vid efter skogsbruket. Det handlar till exempel om förbud mot barnarbete och rätt att organisera sig fackligt.

– Det är dags för industrin att ta ett ansvar. Ska FSC vara en trovärdig märkning måste även industrin ta ansvar för mänskliga rättigheter, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö som även är ordförande för det internationella bygg- och träfacket BWI.

Men under generalförsamlingen ville arbetsgivarna i skogs- och träindustrin till en början inte ens diskutera motionen på det sätt som det brukar gå till, berättar Tony Berggren på GS-facket, som var en av delegaterna på plats.

– Vi fick ett möte till slut, men industrin hade bara invändningar. Om konventionerna skrivs in ska det också utvärderas hur de följs och det skulle kosta för mycket, var ett av argumenten. För GS kan mänskliga rättigheter aldrig ses som kostnader.

Enligt Tony Berggren är motståndet allra starkast från nordamerikanska bolag. Han hade förväntat sig stöd från de svenska bolagen på plats, men blev besviken.

– De sa ingenting. Om någon av dem ändå hade räckt upp handen och sagt att det här med mänskliga rättigheter inte är något konstigt. Men vi fick ingen draghjälp alls.

Motionen röstades senare ned med bred marginal.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö på Sveaskog, var på plats i Vancouver.

– Vi står definitivt bakom intentionen i deras motion, säger hon och betonar att svenska bolag sedan länge följer ILO-konventionerna.

– Men det finns länder där ILO-konventionerna inte är ratificerade (juridiskt bindande, red:s kommentar). Det är svårt för ett företag att jobba enligt konventionerna när man inte riktigt vet hur de skulle se ut i en lagstiftning, säger Karin Fällman.

Det har varit ett problem även inom skogsbruket, menar hon. Därför har en arbetsgrupp inom FSC de senaste tre åren arbetat för att enas om vad det innebär för ett företag att följa ILO-konventionerna. Arbetsgruppens rapport godkändes av FSC:s styrelse i augusti i år. I rapporten formuleras krav som förbud mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt krav på rätten att organisera sig fackligt och förhandla kollektivt.

Nästa steg är att utifrån rapporten uppdatera det befintliga regelverket för FSC-godkända skogsbruk. Dessutom ska en arbetsgrupp under nästa år börja jobba med en process för att reglerna även ska gälla resten av industrin.

Hade motionen röstats igenom skulle den ha försenat hela processen och allt det arbete som redan har gjorts, menar Karin Fällman.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö håller inte med.

– Är det något som redan är utrett ordentligt så är det hur de här konventionerna ska tolkas. Sedan 1944 finns mängder med avgjorda fall. Vi menar att man inte kan förhandla om mänskliga rättigheter.

Hur menar du då?

– Vi är rädda för att om man inte tar in kärnkonventionerna i standarden (FSC:s regelverk, red. kommentar) så kommer de bara att tunnas ut i den här arbetsgruppen. Det kan bli en jättestor fajt om hur det här ska ske. Vi har inga garantier för att vi inte kommer att behöva sänka kraven. Vår besvikelse handlar om att man över huvud taget ska behöva förhandla om den allra lägsta nivån som finns för arbetstagares rättigheter.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

Låt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

40 000 fotbollsplaner brann upp

40 000 fotbollsplaner brann upp

I somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

Alla slåss om skogen

Alla slåss om skogen

Skogen ska fixa allt: Klimatet, ekonomin, friluftslivet, ekologin. Men när alla vill lägga beslag på den blir ingen nöjd. I en granskog utanför Bräcke blir konflikterna tydliga.

Alla slåss om skogen

Alla slåss om skogen

Skogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Ladda ned vår tematidning om skogen

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Hjälp från ovan

Hjälp från ovan

Här är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Häng med skogsbrukets nya älskling drönaren på en inspektion från luften.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.