Industriarbetarnas tidning

Bråk om rättvisemärkt skog

31 oktober, 2017

Skrivet av

GS-facket vill att mänskliga rättigheter ska skrivas in i kraven för att få FSC-märka en produkt. Men internationella skogs- och träindustrin har sagt nej, med hänvisning till ett pågående arbete om frågan. Facken befarar att resultatet ska bli urvattnat.

Skogsbruk enligt FSC

Forest Stewardship Council (FSC) – internationell medlemsorganisation som arbetar för att världens skogar ska brukas ansvarsfullt. Bildades 1993 sedan företag och miljö- och människorättsorganisationer oroades för avskogning och skogsbruksmetoder med negativa konsekvenser.

Medlemmar är miljöorganisationer (t.ex. WWF och Greenpeace), sociala organisationer (fackföreningar och människorättsorganisationer) och företag.

Standard kallas det regelverk som ska följas för att timret ska få FSC-märkas. Skogsbruket ska bland annat vara miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt.

Spårbarhetscertifiering krävs för att ett företag ska få märka sina produkter med FSC. De ska kunna garantera att deras papper, möbler etc. är tillverkat av råvara som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk enligt FSC. Det är denna certifiering som facken vill utvidga med ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetstagares rättigheter.

ILO – internationella arbetstagarorganisationen – är FN:s organ för arbetslivsfrågor.

Kärnkonventionerna slår fast rätten att organisera sig och förhandla kollektivt, förbud mot tvångs- och straffarbete, rätt till lika lön, förbud mot diskriminering samt förbud mot barnarbete.

En FSC-märkning garanterar att träråvaran i en produkt kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, som tar hänsyn till natur och människor. Men även efter att trädet har fällts borde krav på grundläggande fackliga rättigheter gälla, ansåg flera deltagare vid organisationen FSC:s generalförsamling i Vancouver i Kanada i oktober.

I en motion krävde de att alla anställda i de industrier som tillverkar produkter som får en FSC-märkning, ska ha samma rättigheter och skydd som finns i regelverket för själva skogsbruket. Enligt motionen borde FN-organet ILO:s åtta kärnkonventioner skrivas in i den så kallade spårbarhetscertifieringen (se faktaruta) som gäller för produktionen som tar vid efter skogsbruket. Det handlar till exempel om förbud mot barnarbete och rätt att organisera sig fackligt.

– Det är dags för industrin att ta ett ansvar. Ska FSC vara en trovärdig märkning måste även industrin ta ansvar för mänskliga rättigheter, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö som även är ordförande för det internationella bygg- och träfacket BWI.

Men under generalförsamlingen ville arbetsgivarna i skogs- och träindustrin till en början inte ens diskutera motionen på det sätt som det brukar gå till, berättar Tony Berggren på GS-facket, som var en av delegaterna på plats.

– Vi fick ett möte till slut, men industrin hade bara invändningar. Om konventionerna skrivs in ska det också utvärderas hur de följs och det skulle kosta för mycket, var ett av argumenten. För GS kan mänskliga rättigheter aldrig ses som kostnader.

Enligt Tony Berggren är motståndet allra starkast från nordamerikanska bolag. Han hade förväntat sig stöd från de svenska bolagen på plats, men blev besviken.

– De sa ingenting. Om någon av dem ändå hade räckt upp handen och sagt att det här med mänskliga rättigheter inte är något konstigt. Men vi fick ingen draghjälp alls.

Motionen röstades senare ned med bred marginal.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö på Sveaskog, var på plats i Vancouver.

– Vi står definitivt bakom intentionen i deras motion, säger hon och betonar att svenska bolag sedan länge följer ILO-konventionerna.

– Men det finns länder där ILO-konventionerna inte är ratificerade (juridiskt bindande, red:s kommentar). Det är svårt för ett företag att jobba enligt konventionerna när man inte riktigt vet hur de skulle se ut i en lagstiftning, säger Karin Fällman.

Det har varit ett problem även inom skogsbruket, menar hon. Därför har en arbetsgrupp inom FSC de senaste tre åren arbetat för att enas om vad det innebär för ett företag att följa ILO-konventionerna. Arbetsgruppens rapport godkändes av FSC:s styrelse i augusti i år. I rapporten formuleras krav som förbud mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt krav på rätten att organisera sig fackligt och förhandla kollektivt.

Nästa steg är att utifrån rapporten uppdatera det befintliga regelverket för FSC-godkända skogsbruk. Dessutom ska en arbetsgrupp under nästa år börja jobba med en process för att reglerna även ska gälla resten av industrin.

Hade motionen röstats igenom skulle den ha försenat hela processen och allt det arbete som redan har gjorts, menar Karin Fällman.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö håller inte med.

– Är det något som redan är utrett ordentligt så är det hur de här konventionerna ska tolkas. Sedan 1944 finns mängder med avgjorda fall. Vi menar att man inte kan förhandla om mänskliga rättigheter.

Hur menar du då?

– Vi är rädda för att om man inte tar in kärnkonventionerna i standarden (FSC:s regelverk, red. kommentar) så kommer de bara att tunnas ut i den här arbetsgruppen. Det kan bli en jättestor fajt om hur det här ska ske. Vi har inga garantier för att vi inte kommer att behöva sänka kraven. Vår besvikelse handlar om att man över huvud taget ska behöva förhandla om den allra lägsta nivån som finns för arbetstagares rättigheter.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi rapporterar allt”

”Vi rapporterar allt”

Skogsvårdsbolaget Magnus Thor AB är Sveriges farligaste industriarbetsplats. ”Vi har ett väldigt noga arbetsmiljöarbete och rapporterar allt som händer”, säger Magnus Thor.

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

Att koppla problemen med arbetskriminalitet till arbetskraftsinvandringen är både felaktigt och populistiskt, skriver Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna Arbetsgivare och Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

Migrationsverket avslår ukrainska skogsarbetares ansökan om arbetstillstånd. Motivering: på grund av kriget finns en risk att de inte lämnar Sverige när säsongen är slut.

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

Stora Enso bidrar till lönedumpning i skogen. Det menar GS-facket som anklagar skogsbolaget för att ha en ny affärsstrategi, där migrantarbetare ska ersätta svenska maskinförare.

Stora Enso anmäls till FSC

Stora Enso anmäls till FSC

Nyutbildade utländska maskinförare ska ersätta lokala entreprenörer. Nu anmäls Stora Enso för brott mot FSC:s regelverk – för andra gången i år.

Magnus styr säkert med en hand

Magnus styr säkert med en hand

Magnus Jönssons hand sprängdes bort när han var 20 år. I dag kör han skogsmaskin med verktyg som han och hans far har konstruerat.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

IF Metalls kongress

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.