Industriarbetarnas tidning

Ta i trä i stället

20 oktober, 2017

Skrivet av

Det blev för mycket. Hjärnan kokade av intryck. Lugnet kom med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra. Skärmdrogen hade fått konkurrens.

Marcus slöjdbiblar

Slöjda i trä | Jögge ­Sundqvist
Jögge (”Sur-Olle”) delar frikostigt med sig av tekniker och grepp. Många fina bilder. (Natur & Kultur)

 

 

Swedish carving techniques | Wille Sundqvist
Wille är en ikon i slöjdsammanhang. Tydliga instruktioner. Avancerade täljgrepp och metoder.
(Taunton press)

Spon | Barn the spoon
Barn the spoon hyrde en lokal i London och täljde skedar i skylt­fönstret. Hans personliga slöjdresa varvas med tips och tricks. (Virgin Books)

Ni vet hur det är. Man kommer på sig själv med att meningslöst skrolla i telefonen eller sitta och leta serier på Netflix. När man egentligen borde göra ingenting. Eller åtminstone något som inte bombarderar hjärnan med intryck.

Mitt uppvaknande kom för ett drygt år sedan. På framsidan av huset hade en vedklabbe rasat ner från vedhögen. Tog upp den i handen och skulle lägga tillbaks den i stapeln när jag fick ett infall och gick in och letade upp den där täljkniven jag köpt några år tidigare.

Jag var helt okunnig. Träbiten var torrt körsbärsträ. Stenhårt. Innan jag nått halvvägs med den tänkta smörkniven kom blåsorna i handen. Men det gjorde inget. Jag hade berikats med ett inre lugn.

Jag var fast. Började läsa på. Slöjd med handverktyg blir så mycket enklare i färskt trä. Det ledde till vandringar i skogen i jakt på rätt ämnen. Skogsturerna kom att bli ytterligare kontemplation.

Nu kommer min inspiration främst från far och son Sundqvist; Wille och Jögge är två legendarer i slöjdsammanhang. Med kniv och yxa som främsta redskap skapar de fantastiska träföremål. Båda har skrivit böcker som tar upp täljgrepp och andra tekniker liksom val av träslag och verktyg. En annan favorit är britten Barn the spoon. I unga år vandrade han runt och bodde i skogar samtidigt som han täljde träskedar som såldes på gatan.

Gemensamt för alla tre är att de föredrar handverktyg framför maskiner. Själv får jag ofta frågor om varför jag inte svarvar eller borrar upp urgröpningen till en kåsa eller slev.

Varför jag kämpar med skedkniv eller skölp. Svaret är enkelt. Det är processen fram som bjuder på utmaningen. Utmaningen att låta något ta tid. Motsatsen till ett av vårt tidevarvs mest slitna uttryck: ”Jag har inte tid.”

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Arbetare visas på nytt sätt

Arbetare visas på nytt sätt

Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

”Man stjäl det barnen säger”

5 frågor till Susanna Alakoski, författare och DA:s krönikör, som är aktuell med barnboken Dagens Harri. Den handlar om Tiia som går i fjärde klass och som bor tillsammans med sin pappa Olli. Eftersom Tiias mamma har dött är Olli en mammapappa.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.