Industriarbetarnas tidning

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

9 oktober, 2017

Skrivet av

Centrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

I våras gick professor Lars Calmfors och Arbetsmarknadspolitiska rådet ut med kritik mot Industriavtalet och den exportberoende industrins roll att sätta normeringen på lönemarknaden. Kritik har också kommit från fackligt håll om att industrins ”märke” bibehåller ojämställda löner.

Lars Calmfors kritik går ut på att om efterfrågan på arbetskraft på den inhemska arbetsmarknaden ökar fortare blir det ohållbart att industrin håller tillbaka löneökningarna.

– Vi håller inte med. Meningen med kollektivavtal har aldrig varit att till fullo avgöra det slutgiltiga löneutfallet, säger Juhana Vartiainen, en av experterna i rådet.

Industrins ekonomiska råd anser att de centrala kollektivavtalen bara är en del av lönebildningen – det är fullt möjligt att öka lönerna mer lokalt eller individuellt. Marknaden och den centrala lönebildningen kompletterar varandra.

På så sätt kan efterfrågan på arbetskraft inom till exempel vården lösas marknadsmässigt.

– Tycker man att man behöver med personal på sjukhusen, då är det enkla lösningen att ge mer pengar till sjukhusen, säger Juhana Vartiainen.

Den fackliga kritiken mot industrinormen har bland annat handlat om att den inte kommer till rätta med ojämställda löner. Lågavlönade kvinnor får inte högre löneökningar än högre avlönade män, och den mansdominerade industrin behåller sin löneledande roll.

Industrins ekonomiska råd menar dock att centrala avtal inte fungerar som ett bra instrument för att nå jämställda löner. Det är den relativa produktiviteten som i slutändan avgör lönerna. Därför kommer satsningar på lågavlönade i en avtalsrörelse på längre sikt inte ha någon effekt.

– Det är som om du har två brunnar på din gård och bär vatten från den ena till den andra. Du kanske har mer vatten i den andra ett tag men efter ett tag  är det lika mycket i båda igen, säger Juhana Vartiainen.

Han tar ett exempel från Finland från 2007 när politikerna lovade sjuksköterskorna högre löneökningar än andra. Sjuksköterskornas löneökningar spillde över till andra grupper. I slutändan hade inte löneskillnaderna jämnats ut, men arbetslösheten var högre och konkurrenskraften sämre.

Juhana Vartiainen varnar särskilt för en situation där den offentliga sektorn skulle sätta märket. Det skulle leda till oförutsägbara löneförhandlingar och risk att politikerna använder lönebildningen för sina egna syften.

Ni anser inte att den centrala lönebildningen är ett bra sätt att komma till rätta med ojämställda löner. Vad vore ett bra sätt?

– Ingen har en slutgiltig sanning. Jag tror att nyckeln till jämställdhet är att skapa en mer symmetrisk arbetsfördelning hemma och på arbetsmarknaden.

Rapporten behandlar också industrins roll i svensk ekonomi och för sysselsättningen. Den vänder sig mot dem som hävdar att industrin är på väg att tappa sin roll, med Fredrik Reinfeldts famösa citat från 2013 som paradexempel: We used to have people in the industry, but they are basically gone.

Enligt rapporten är industrin fortfarande den enskilt största sektorn, men framför allt finns spridningseffekter eftersom den påverkar hela ekonomin. En anställd i gruv- och tillverkningsindustrin ger ytterligare en anställd i övriga ekonomin. Skulle sysselsättningen i industrin minska skulle alltså sysselsättningen minska i hela landet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Det är vi som får Sverige att funka

Det är vi som får Sverige att funka

Det råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Pappers lämnar LO-samordningen

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.