Industriarbetarnas tidning

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

9 oktober, 2017

Skrivet av

Centrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

I våras gick professor Lars Calmfors och Arbetsmarknadspolitiska rådet ut med kritik mot Industriavtalet och den exportberoende industrins roll att sätta normeringen på lönemarknaden. Kritik har också kommit från fackligt håll om att industrins ”märke” bibehåller ojämställda löner.

Lars Calmfors kritik går ut på att om efterfrågan på arbetskraft på den inhemska arbetsmarknaden ökar fortare blir det ohållbart att industrin håller tillbaka löneökningarna.

– Vi håller inte med. Meningen med kollektivavtal har aldrig varit att till fullo avgöra det slutgiltiga löneutfallet, säger Juhana Vartiainen, en av experterna i rådet.

Industrins ekonomiska råd anser att de centrala kollektivavtalen bara är en del av lönebildningen – det är fullt möjligt att öka lönerna mer lokalt eller individuellt. Marknaden och den centrala lönebildningen kompletterar varandra.

På så sätt kan efterfrågan på arbetskraft inom till exempel vården lösas marknadsmässigt.

– Tycker man att man behöver med personal på sjukhusen, då är det enkla lösningen att ge mer pengar till sjukhusen, säger Juhana Vartiainen.

Den fackliga kritiken mot industrinormen har bland annat handlat om att den inte kommer till rätta med ojämställda löner. Lågavlönade kvinnor får inte högre löneökningar än högre avlönade män, och den mansdominerade industrin behåller sin löneledande roll.

Industrins ekonomiska råd menar dock att centrala avtal inte fungerar som ett bra instrument för att nå jämställda löner. Det är den relativa produktiviteten som i slutändan avgör lönerna. Därför kommer satsningar på lågavlönade i en avtalsrörelse på längre sikt inte ha någon effekt.

– Det är som om du har två brunnar på din gård och bär vatten från den ena till den andra. Du kanske har mer vatten i den andra ett tag men efter ett tag  är det lika mycket i båda igen, säger Juhana Vartiainen.

Han tar ett exempel från Finland från 2007 när politikerna lovade sjuksköterskorna högre löneökningar än andra. Sjuksköterskornas löneökningar spillde över till andra grupper. I slutändan hade inte löneskillnaderna jämnats ut, men arbetslösheten var högre och konkurrenskraften sämre.

Juhana Vartiainen varnar särskilt för en situation där den offentliga sektorn skulle sätta märket. Det skulle leda till oförutsägbara löneförhandlingar och risk att politikerna använder lönebildningen för sina egna syften.

Ni anser inte att den centrala lönebildningen är ett bra sätt att komma till rätta med ojämställda löner. Vad vore ett bra sätt?

– Ingen har en slutgiltig sanning. Jag tror att nyckeln till jämställdhet är att skapa en mer symmetrisk arbetsfördelning hemma och på arbetsmarknaden.

Rapporten behandlar också industrins roll i svensk ekonomi och för sysselsättningen. Den vänder sig mot dem som hävdar att industrin är på väg att tappa sin roll, med Fredrik Reinfeldts famösa citat från 2013 som paradexempel: We used to have people in the industry, but they are basically gone.

Enligt rapporten är industrin fortfarande den enskilt största sektorn, men framför allt finns spridningseffekter eftersom den påverkar hela ekonomin. En anställd i gruv- och tillverkningsindustrin ger ytterligare en anställd i övriga ekonomin. Skulle sysselsättningen i industrin minska skulle alltså sysselsättningen minska i hela landet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om löneökningar på 5,4 procent i 29 månader.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.