Industriarbetarnas tidning

”För mig började det med Star Wars”

9 februari, 2018

Neuromancer av William Gibson från 1984 kan ses förutse internet.

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta är deras många gissningar. Man lyfter helt enkelt gärna fram de gånger som de har hamnat rätt, säger litteraturvetaren Jerry Määttä.

Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har forskat om science fiction av och till de senaste 15 åren.

– För mig började det när Star Wars sändes på Sveriges Television i början av 80-talet. Jag fascinerades av att det var andra världar, andra varelser och något helt annat än vardagen.

Varför ska man läsa science fiction?

– Man ska förstås aldrig plåga sig genom kultur om den inte ger en något, men jag tycker man ska ge science fiction en rimlig chans. Man kanske upptäcker saker där som får en att ställa en del frågor och kanske se vår egen värld ur ett annat perspektiv.

Hur kan science fiction-författare ha rätt så ofta?

– För att de gissar så ofta och då lyfter man gärna fram de gånger som de har hamnat rätt. De har gissat fel oerhört många gånger också, förstås.

Kan du ge något exempel där de är fel ute?

– Det klassiska exemplet brukade vara bildtelefon. Så fort det dök upp en bildtelefon så visste man att det var något skumt på gång. Men det var före Skype, nu har vi ju bildtelefon. Psi-förmågor var väldigt populärt på 40-talet, det vill säga psykiska krafter som gör att man kan se in i framtiden eller flytta saker med tankekraft.

Vad har AI för plats i science fiction?

– Det är en fråga som varit med så länge science fiction funnits. Man brukar säga att den första science fiction-romanen är Mary Shelleys Frankenstein från 1818. Den en handlar ju om att skapa konstgjort liv, en person som har en egen själ, eller ett eget medvetande. Så ända sedan Frankenstein har temat funnits med. I tv och på film har AI ofta diskuterats som ett hot, som i Terminator, men inom litteraturen ges ofta en mer positiv bild och där är AIs ofta ganska goda.

För den som vill lära sig mer. Vilket är ditt bästa boktips om science fiction som tar upp AI?

– Det får bli klassikern Neuromancer av William Gibson från 1984. Neuromancer utspelar sig i en närbelägen, men mörk framtid som styrs av stora företag. I historien finns både AI och ett datornätverk som kallas cyberspace, vilket kan ses som en förutsägelse om internet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När robotarna tar över

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”En enorm kraft att förändra”

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.