Industriarbetarnas tidning

”För mig började det med Star Wars”

9 februari, 2018

Neuromancer av William Gibson från 1984 kan ses förutse internet.

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta är deras många gissningar. Man lyfter helt enkelt gärna fram de gånger som de har hamnat rätt, säger litteraturvetaren Jerry Määttä.

Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har forskat om science fiction av och till de senaste 15 åren.

– För mig började det när Star Wars sändes på Sveriges Television i början av 80-talet. Jag fascinerades av att det var andra världar, andra varelser och något helt annat än vardagen.

Varför ska man läsa science fiction?

– Man ska förstås aldrig plåga sig genom kultur om den inte ger en något, men jag tycker man ska ge science fiction en rimlig chans. Man kanske upptäcker saker där som får en att ställa en del frågor och kanske se vår egen värld ur ett annat perspektiv.

Hur kan science fiction-författare ha rätt så ofta?

– För att de gissar så ofta och då lyfter man gärna fram de gånger som de har hamnat rätt. De har gissat fel oerhört många gånger också, förstås.

Kan du ge något exempel där de är fel ute?

– Det klassiska exemplet brukade vara bildtelefon. Så fort det dök upp en bildtelefon så visste man att det var något skumt på gång. Men det var före Skype, nu har vi ju bildtelefon. Psi-förmågor var väldigt populärt på 40-talet, det vill säga psykiska krafter som gör att man kan se in i framtiden eller flytta saker med tankekraft.

Vad har AI för plats i science fiction?

– Det är en fråga som varit med så länge science fiction funnits. Man brukar säga att den första science fiction-romanen är Mary Shelleys Frankenstein från 1818. Den en handlar ju om att skapa konstgjort liv, en person som har en egen själ, eller ett eget medvetande. Så ända sedan Frankenstein har temat funnits med. I tv och på film har AI ofta diskuterats som ett hot, som i Terminator, men inom litteraturen ges ofta en mer positiv bild och där är AIs ofta ganska goda.

För den som vill lära sig mer. Vilket är ditt bästa boktips om science fiction som tar upp AI?

– Det får bli klassikern Neuromancer av William Gibson från 1984. Neuromancer utspelar sig i en närbelägen, men mörk framtid som styrs av stora företag. I historien finns både AI och ett datornätverk som kallas cyberspace, vilket kan ses som en förutsägelse om internet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När robotarna tar över

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”En enorm kraft att förändra”

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

Elinor Torp om engagemanget för de skyddslösa arbetarna

Elinor Torp om engagemanget för de skyddslösa arbetarna

I boken Rent åt helvete tar sig DA:s reporter Elinor Torp an den smutsiga städbranschen. Men även arbetarrörelsen och politiken som banat väg för missförhållandena.

Cormac McCarthys sista försök att förstå hur världen fungerar

Cormac McCarthys sista försök att förstå hur världen fungerar

Cormac McCarthy följer upp succéromanen Vägen med två spretiga och översvallande romaner. Lästa tillsammans är de djupt gripande.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Hårda vindar säkrar jobben

Hårda vindar säkrar jobben

Flera industrier har fått ett bryskt uppvaknande när elpriserna rusar. Men på gjuteriet i Värnamo såg man det komma.

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Mer än varannan industriarbetare jobbar på ett litet eller medelstort företag. Hur ska de klara kommande teknikskiften? Harald Gatu gick på spaning efter en industri­politik som kan ge småföretagen en hjälpande hand.

Framtidsfabriken – så gick det

Framtidsfabriken – så gick det

SCA satsade åtta miljarder på att modernisera Östrands massafabrik i Timrå. Kraftigt ökad produktion och en bättre arbetsmiljö stod på önskelistan. 

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Plåtlådan som krympte världen

Plåtlådan som krympte världen

Du kanske ser den på jobbet varje dag. Boxen lastad med globalisering. Utan containern hade världen inte sett ut som den gör i dag. 

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.