Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Verklighetens Science Fiction

”För mig började det med Star Wars”

Neuromancer av William Gibson från 1984 kan ses förutse internet.

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta är deras många gissningar. Man lyfter helt enkelt gärna fram de gånger som de har hamnat rätt, säger litteraturvetaren Jerry Määttä.

Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har forskat om science fiction av och till de senaste 15 åren.

– För mig började det när Star Wars sändes på Sveriges Television i början av 80-talet. Jag fascinerades av att det var andra världar, andra varelser och något helt annat än vardagen.

Varför ska man läsa science fiction?

– Man ska förstås aldrig plåga sig genom kultur om den inte ger en något, men jag tycker man ska ge science fiction en rimlig chans. Man kanske upptäcker saker där som får en att ställa en del frågor och kanske se vår egen värld ur ett annat perspektiv.

Hur kan science fiction-författare ha rätt så ofta?

– För att de gissar så ofta och då lyfter man gärna fram de gånger som de har hamnat rätt. De har gissat fel oerhört många gånger också, förstås.

Kan du ge något exempel där de är fel ute?

– Det klassiska exemplet brukade vara bildtelefon. Så fort det dök upp en bildtelefon så visste man att det var något skumt på gång. Men det var före Skype, nu har vi ju bildtelefon. Psi-förmågor var väldigt populärt på 40-talet, det vill säga psykiska krafter som gör att man kan se in i framtiden eller flytta saker med tankekraft.

Vad har AI för plats i science fiction?

– Det är en fråga som varit med så länge science fiction funnits. Man brukar säga att den första science fiction-romanen är Mary Shelleys Frankenstein från 1818. Den en handlar ju om att skapa konstgjort liv, en person som har en egen själ, eller ett eget medvetande. Så ända sedan Frankenstein har temat funnits med. I tv och på film har AI ofta diskuterats som ett hot, som i Terminator, men inom litteraturen ges ofta en mer positiv bild och där är AIs ofta ganska goda.

För den som vill lära sig mer. Vilket är ditt bästa boktips om science fiction som tar upp AI?

– Det får bli klassikern Neuromancer av William Gibson från 1984. Neuromancer utspelar sig i en närbelägen, men mörk framtid som styrs av stora företag. I historien finns både AI och ett datornätverk som kallas cyberspace, vilket kan ses som en förutsägelse om internet.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

 

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Den växande trähusindustrin

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Trähusbyggandet har blomstrat i och med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet, men träbranschen satsar. Snart startar nya fabriken i Långshyttan.

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

Få ordning på deckarna

BÖCKERLäs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta böckerna mitt i en serie.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

”Klimatomställning gynnar gruvindustrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

Solkraft ger bättre bygge

PÅ GOLVETDerome Plusshus nya anläggning i halländska Värö är byggd både för att skona både naturen och de anställda: Solceller på taket och färg utan tillsatser.

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5
Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1

Skorna av på tysta jättefabriken

ArbetsmiljöJobben har tryggats och arbetsmiljön har blivit bättre med mångmiljardinvesteringen på Östrand. Men en liten detalj har irriterat: Heltäckningsmattan i den nya driftcentralen.

Veteranmaskinen vid forskningsfronten

TestverkstadHit till ett gult hus i centrala Stockholm skickar all världens företag råvara för att experimentera. Nån vill kapa materialåtgången i konventionellt papper, nån annan vill testa att göra papper av avlagda textilier, en tredje vill göra det elastiskt som gummi.

Små vikningar löser stora problem

Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

Framtidens kontrollrum kartläggs

Ny teknikHur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.

FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Våra bästa tips för lata dagar

DA gillarSemester kan betyda tid att lyssna på den där boken, spela det där spelet, eller se den där serien som vi inte hinner annars. Vi tipsar om några av våra egna favoriter.

Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.