Industriarbetarnas tidning

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

10 april, 2018

Skrivet av

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

Industriavtalet

Industriavtalet tecknades första gången 1997. Det är ett avtal mellan Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen, Sveriges Ingenjörer) och deras arbetsgivare i industrin.

6F

6F består av LO-förbunden Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Seko och Fastighets

För ett drygt år sedan gick fackförbunden inom 6F ut med att man skulle utreda om det fanns något alternativ till industriavtalet, som nu är det sätt som löner sätts på arbetsmarknaden. Syftet var att minska klyftor och få mer jämställda löner.

Läs också: Hyllat och omstritt industriavtal fyller 20

Nu kommer den första rapporten i utredningen, författad av förre LO-ekonomen Mats Morin. Den siktar in sig på skillnaderna i löneökningstakt mellan tjänstemän och arbetare.

Rapportens slutsats är att industrins ”märke” ofta har satts för lågt i förhållande till det löneutrymme som finns. Tjänstemännen har därefter lyckats få ut högre löneökningar i lokala förhandlingar, medan arbetare ofta blivit utan. Därför har tjänstemännens löner ökat snabbare än arbetarnas under den tid industriavtalet funnits.

I synnerhet gäller det avtalsrörelserna 1998, 2001 och 2010. Hade, enligt Mats Morin, märket de åren satts i takt med löneutrymmet skulle arbetare haft 1300 mer i månadslön i dag.

När rapporten presenterades på ett seminarium på tisdagen var kritikerna inte nådiga. Livsmedelsarbetarförbundets ordförande Eva Gouvelin kallade rapporten ”enögd”. ”Stora betänkligheter” hade Sveriges ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand, medan Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rätt och slätt sa att rapporten var ”väldigt dålig”.

Störta kritiken handlade om sättet att räkna. Ska till exempel tjänstemännens ökade insättningar av tjänstepension räknas? Vilken lönestatistik ska användas? Är det verkligen rätt att säga att ”löneutrymmet” är samma sak som de faktiska löneökningar som blev?

Samtliga kritiker är själva undertecknare av industriavtalet. I grunden handlar diskussionen därför kanske inte så mycket om räknemetoder som om principer hur lönerna ska sättas.

Eva Gouvelin på Livs menade att deras beräkningar visade på att det varit förhållandevis lika löneökningstakt för arbetare och tjänstemän. Om utfallet av industriavtalet sa hon:

– Vi är nöjda.

Ulrika Lindstrand på Sveriges Ingenjörer pekade att deras medlemmar står för innovation som är nödvändig för Sverige och att det råder brist på teknisk kompetens. Utveckling på jobbet bör synas i lönekuvertet.

– Vi tycker faktiskt inte att arbetare och tjänstemän ska ha samma löneökningstakt.

Anders Weihe på Teknikföretagen tyckte att löneökningstakten överlag har varit för hög. Han pekade på att många industriarbetarjobb försvunnit under perioden.

– Hade vi ökat lönerna mindre hade vi inte tappat lika många jobb.

Han ifrågasatte också rapportens utgångspunkt att det skulle finnas ett samhällsekonomiskt löneutrymme som går att slå fast i förväg.

– Det är fiktion.

Mikael Johansson, ordförande för Målarna, som ingår i 6F, var den enda i panelen som inte var kritisk till rapporten. Han pekade på att det är ett mål för LO att minska löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän.

– Vi ser det som ett problem att klyftorna ökar.

Han hör till dem som velat lyfta diskussionerna om industriavtalet, och de lär fortsätta under det närmaste dryga året med flera rapporter från 6F.

– Att vi tycker olika är ingen katastrof, sa han.

– Det vore mer oroande om vi var överens, fyllde Anders Weihe i.

2 kommentarer till “Rapport: tjänstemännen drar ifrån

  • Inte nog med att lönemärket har satts för lågt vid de senaste avtalen. Man har inte ens hållit fast vid det ”märke” som satts inför avtalsrörelsen. Samma förbund har gång efter gång skrivit på några timmar innan det gamla avtalet löpt ut, för de ser som sin uppgift att ”sätta märket”, detta trots att industrin ökar sin produktion år efter år.
    Det senaste 3-års avtalet fick arbetsgivarna i stort sett gratis. Resultatet blev ökade vinster som arbetsgivarna får på sitt konto samt mer i lön till en del av tjänstemännen.

  • Enligt en expert på KI går 38 % av BNP till vinst. Resten till lön. 32 %-enheter går tillbaka till investeringar i arbete o produktion. 6%-enheter går in i finansiella sektorn. Betyder rimligen att medelinkomsttagaren går miste om ca 30 000 skr brutto per år. Märket ligger nästan 10 % för lågt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers lämnar LO-samordningen

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.