Industriarbetarnas tidning

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

10 april, 2018

Skrivet av

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

Industriavtalet

Industriavtalet tecknades första gången 1997. Det är ett avtal mellan Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen, Sveriges Ingenjörer) och deras arbetsgivare i industrin.

6F

6F består av LO-förbunden Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Seko och Fastighets

För ett drygt år sedan gick fackförbunden inom 6F ut med att man skulle utreda om det fanns något alternativ till industriavtalet, som nu är det sätt som löner sätts på arbetsmarknaden. Syftet var att minska klyftor och få mer jämställda löner.

Läs också: Hyllat och omstritt industriavtal fyller 20

Nu kommer den första rapporten i utredningen, författad av förre LO-ekonomen Mats Morin. Den siktar in sig på skillnaderna i löneökningstakt mellan tjänstemän och arbetare.

Rapportens slutsats är att industrins ”märke” ofta har satts för lågt i förhållande till det löneutrymme som finns. Tjänstemännen har därefter lyckats få ut högre löneökningar i lokala förhandlingar, medan arbetare ofta blivit utan. Därför har tjänstemännens löner ökat snabbare än arbetarnas under den tid industriavtalet funnits.

I synnerhet gäller det avtalsrörelserna 1998, 2001 och 2010. Hade, enligt Mats Morin, märket de åren satts i takt med löneutrymmet skulle arbetare haft 1300 mer i månadslön i dag.

När rapporten presenterades på ett seminarium på tisdagen var kritikerna inte nådiga. Livsmedelsarbetarförbundets ordförande Eva Gouvelin kallade rapporten ”enögd”. ”Stora betänkligheter” hade Sveriges ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand, medan Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rätt och slätt sa att rapporten var ”väldigt dålig”.

Störta kritiken handlade om sättet att räkna. Ska till exempel tjänstemännens ökade insättningar av tjänstepension räknas? Vilken lönestatistik ska användas? Är det verkligen rätt att säga att ”löneutrymmet” är samma sak som de faktiska löneökningar som blev?

Samtliga kritiker är själva undertecknare av industriavtalet. I grunden handlar diskussionen därför kanske inte så mycket om räknemetoder som om principer hur lönerna ska sättas.

Eva Gouvelin på Livs menade att deras beräkningar visade på att det varit förhållandevis lika löneökningstakt för arbetare och tjänstemän. Om utfallet av industriavtalet sa hon:

– Vi är nöjda.

Ulrika Lindstrand på Sveriges Ingenjörer pekade att deras medlemmar står för innovation som är nödvändig för Sverige och att det råder brist på teknisk kompetens. Utveckling på jobbet bör synas i lönekuvertet.

– Vi tycker faktiskt inte att arbetare och tjänstemän ska ha samma löneökningstakt.

Anders Weihe på Teknikföretagen tyckte att löneökningstakten överlag har varit för hög. Han pekade på att många industriarbetarjobb försvunnit under perioden.

– Hade vi ökat lönerna mindre hade vi inte tappat lika många jobb.

Han ifrågasatte också rapportens utgångspunkt att det skulle finnas ett samhällsekonomiskt löneutrymme som går att slå fast i förväg.

– Det är fiktion.

Mikael Johansson, ordförande för Målarna, som ingår i 6F, var den enda i panelen som inte var kritisk till rapporten. Han pekade på att det är ett mål för LO att minska löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän.

– Vi ser det som ett problem att klyftorna ökar.

Han hör till dem som velat lyfta diskussionerna om industriavtalet, och de lär fortsätta under det närmaste dryga året med flera rapporter från 6F.

– Att vi tycker olika är ingen katastrof, sa han.

– Det vore mer oroande om vi var överens, fyllde Anders Weihe i.

2 kommentarer till “Rapport: tjänstemännen drar ifrån

  • Inte nog med att lönemärket har satts för lågt vid de senaste avtalen. Man har inte ens hållit fast vid det ”märke” som satts inför avtalsrörelsen. Samma förbund har gång efter gång skrivit på några timmar innan det gamla avtalet löpt ut, för de ser som sin uppgift att ”sätta märket”, detta trots att industrin ökar sin produktion år efter år.
    Det senaste 3-års avtalet fick arbetsgivarna i stort sett gratis. Resultatet blev ökade vinster som arbetsgivarna får på sitt konto samt mer i lön till en del av tjänstemännen.

  • Enligt en expert på KI går 38 % av BNP till vinst. Resten till lön. 32 %-enheter går tillbaka till investeringar i arbete o produktion. 6%-enheter går in i finansiella sektorn. Betyder rimligen att medelinkomsttagaren går miste om ca 30 000 skr brutto per år. Märket ligger nästan 10 % för lågt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers lämnar LO-samordningen

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.