"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Foto: TT

Hyllat och omstritt – industriavtalet fyller 20

En stabil lösning som ger reallöneökningar. Eller en tvångströja som håller tillbaka arbetarlöner och hindrar jämställdhet. I 20 år har industriavtalet dominerat svensk lönebildning.

Jubileum firas i Västerås

Industriavtalet tecknades den 18 mars 1997 mellan sex LO-förbund, Sif och CF och deras arbetsgivarparter.

Det riktiga 20-årsjubileet var alltså i våras, mitt under avtalsrörelsen, men det ”firas” först nu, med konferens i Västerås den 5-6 september och lansering av boken Vem ska bestämma på lönemarknaden – Industriavtalets lönenorm utmanas av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg.

Avtalet bestämmer hur avtalsförhandlingarna ska gå till. Centralt är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut, att man tillsätter ett slags medlare, opo, som har befogenhet att skjuta på en varslad konflikt, och att parterna ska verka för att det avtal som träffas blir norm på arbetsmarknaden, det så kallade märket.

2011 skrevs avtalet om, då hoppade Pappers av. 2016 skrevs avtalet om ännu än gång.

Läs mer:

Analys: Avtalet som bröt ett tabu

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

6F: Skapa en ny modell för lönebildning (debattartikel SvD 15 mars)

Facken inom industrin: Fler parter kan ingå i industriavtalet (debattartikel SvD 4 september)

Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal, som det egentligen heter, handlar inte bara om löner, utan också om hur arbetsgivare och fack ska samarbeta om till exempel utveckling. Men det är bestämmelserna om hur avtalsförhandlingarna ska gå till som väcker mest känslor.

Där är därifrån det berömda ”märket” stammar: Facken inom industrin och deras arbetsgivarparter förbinder sig att jobba för att det avtal de träffar blir norm för resten av arbetsmarknaden.

Avtalet tecknades i en tid när många befarade att lönerna skulle rusa iväg, och med dem inflationen. Turerna beskrivs i boken Vem ska bestämma på lönemarknaden av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, som lanseras i dag när tjugoåringen uppmärksammas.

En grundtanke var att lönerna skulle inte öka mer än vad den exportberoende industrin klarade av.

Foto: Ylva Bergman.

– Parterna tog sitt ansvar och löste någonting. Det är signifikant för den svenska modellen. Det var kaotiskt och man var tvungen att bromsa upp, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Själv var hon inte med när avtalet tecknades, men hon minns diskussionerna. När hon ska beskriva de 20 år som gått, säger hon att det blir ”det gamla vanliga”:

– Det har stabiliserat lönebildningen och gett reallöneökningar. I jämförelse med andra länder är det unikt.

Foto: Madeleine Andersson.

Samma fördelar lyfts fram av GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö:.

– Det är reallöneökningar på nivåer som saknar motstycke i modern historia.

Avtalet gjorde dåvarande Metall till en nyckelspelare i svensk lönebildning, en position som IF Metall fortfarande har. Det har inte alltid varit populärt bland andra inom LO-familjen.

Den senaste tunga kritiken kommer från fackförbunden i 6F (Seko, Fastighets, Byggnads, Målarna och Elektrikerna). Den går ut på att den nuvarande ordningen inte klarar konjunktursvängningar där olika branscher går i otakt, att det ökar löneskillnader mellan tjänstemän och arbetare, och att den inte lyckas komma till rätta med ojämställda löner.

Foto: David Lundmark.

Även Pappers är kritiskt. Förbundet hoppade av industriavtalet 2011, då en uppdatering av avtalet kom.

– Vi tyckte att det band oss för hårt till andra fack och motparten, säger förbundsordförande Matts Jutterström.

Han säger ändå att avtalet varit lyckosamt eftersom det varit reallöneökningar under så lång tid.

– Men är det bara industriavtalet som gjort det? Tjänstemännens löner har ju ökat mer.

Nu står Pappers utanför förhandlingarna om ”märket”. När det väl bestämts får de finna sig i vad det blir, något som ofta väcker frustration i en bransch som under åren gått väldigt bra.

– Nog skulle vi klara högre lönekostnader.

Han tycker att det behövs en ordning för hur avtalsförhandlingarna ska gå till, och att det är bra att den exportberoende industrin sätter normen.

– Men det är nivån på märket. Det mejslas fram i en liten liten grupp. Det är riggat för de stora aktörerna som IF Metall och Unionen.

En vanlig kritik mot industrinormen är att den bevarar löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Flera gånger har IF Metall motsatt sig jämställdhetspotter i avtalsrörelsen.

– Det är pedagogiskt svårt att förklara beräkningsmodellerna som gör att våra lågavlönade inte skulle räknas med, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Hon säger att hon inte tror att enbart lönebildningen kan lösa ojämställdheten, man måste jobba med lönekartläggningar och lönesystem.

– Men jag vet, det löser ju inte skillnaderna mellan olika yrkesgrupper.

Att minska de relativa skillnaderna mellan olika grupper är en av utmaningarna nu, anser Per-Olof Sjöö på GS.

– Jag har ingen enkel lösning, det behöver diskuteras mellan arbetsmarknadens parter. Det som inte har varit bra är den exakta fixeringen vid märket. Så var det aldrig tänkt, att mäta löneutveckling på hundradels decimaler. Det är en utveckling jag inte tror är hållbar.

Framtiden då? I Vem ska bestämma på lönemarknaden listas en rad hot mot den rådande ordningen: sifferlösa avtal i andra branscher, ilska mot att märket tolkas väldigt strikt, löneglidning, och inte minst dem bild de mångåriga reallöneökningarna skapar.

– Vi bygger upp förväntningar hos medlemmarna att det alltid ska vara så, men är det möjligt? undrar Marie Nilsson.

Per-Olof Sjöö ser ett stort hot i att vissa parter tecknar sifferlösa avtal.

– Om det inte blir en tydlig märkessättning riskerar våra medlemmars löneökningar att bli ett golv, säger han.

I boken konstateras att det funnits kritik mot avtalet i alla år, men det är först nu det görs en ordentlig analys och diskuteras alternativ, till exempel med 6F:s utredning av avtalet.

Marie Nilsson tror inte att den nuvarande ordningen kommer att vara exakt likadan för evigt.

– Man kanske inte måste skriva om avtalet, men parterna kanske kan enas om hur man ser på det på andra sätt.

Kommer industriavtalet finnas kvar om tio år?

– Det gör det säkert, säger Matts Jutterström. De förbund som förhandlar nu lär ju fortsätta göra det. När det gäller oss ska vi ta beslut om vår avtalsstrategi på kongressen i maj nästa år, och då kommer industriavtalet givetvis att komma upp.

– Det tror jag absolut, säger Marie Nilsson. Om vi inte ska ha den här ordningen måste vi ha något annat. Med all respekt för kritikerna, men de har inte lyckats presentera något alternativ.

– Ja, det tror jag, säger Per-Olof Sjöö. Som stabilisator på arbetsmarknaden finns det inget bättre alternativ. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns betydelse är tidlös. Vi kommer alltid att vara beroende av att sälja saker. Sen hur det kommer se ut, vilka som är parter, hur märkessättningen kommer ske är svårt att säga.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”-puff

DEBATT

Vinsten framför allt-puff

Aktieägarna först

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

”Vi sydde våra egna matchshorts”

FOTBOLLS-VMI sommar åker landslaget till Frankrike med en dröm om final. Allt började i Öxabäck för 50 år sedan.

Vilken öl blir din favorit i sommar?

TEST | ALKOHOLFRITTOm du fick ett glas kall öl på krogen, skulle du då känna om den var alkoholfri? Sju grafiker satte sju öl på prov.

1
Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Hur mycket kostar vårt nya tak?

FRÅGA DA | ROTEn läsare ska lägga om taket på huset och vill veta vad som blir kvar att betala efter rotavdraget. Privatekonomen Annika Creutzer reder ut.

1

Lågmäld extas

BildreportageGenom åren har Anders Petersen dokumenterat städer och miljöer jorden runt. Nu har turen kommit till Liljevalchs i Stockholm.

DA-journalist kan bli årets stilist

NOMINERINGDagens Arbetes reporter Elinor Torp kan få tidningen Journalistens pris Årets Stilist. Hon ”förenar det egna med det allmängiltiga, det lokala med det globala”, skriver juryn.

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

SkruvatEU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

4

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1

Res miljösmart i sommar

KLIMATKOLLENDags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.