Industriarbetarnas tidning

Hyllat och omstritt – industriavtalet fyller 20

5 september, 2017

Skrivet av

En stabil lösning som ger reallöneökningar. Eller en tvångströja som håller tillbaka arbetarlöner och hindrar jämställdhet. I 20 år har industriavtalet dominerat svensk lönebildning.

Jubileum firas i Västerås

Industriavtalet tecknades den 18 mars 1997 mellan sex LO-förbund, Sif och CF och deras arbetsgivarparter.

Det riktiga 20-årsjubileet var alltså i våras, mitt under avtalsrörelsen, men det ”firas” först nu, med konferens i Västerås den 5-6 september och lansering av boken Vem ska bestämma på lönemarknaden – Industriavtalets lönenorm utmanas av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg.

Avtalet bestämmer hur avtalsförhandlingarna ska gå till. Centralt är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut, att man tillsätter ett slags medlare, opo, som har befogenhet att skjuta på en varslad konflikt, och att parterna ska verka för att det avtal som träffas blir norm på arbetsmarknaden, det så kallade märket.

2011 skrevs avtalet om, då hoppade Pappers av. 2016 skrevs avtalet om ännu än gång.

Läs mer:

Analys: Avtalet som bröt ett tabu

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

6F: Skapa en ny modell för lönebildning (debattartikel SvD 15 mars)

Facken inom industrin: Fler parter kan ingå i industriavtalet (debattartikel SvD 4 september)

Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal, som det egentligen heter, handlar inte bara om löner, utan också om hur arbetsgivare och fack ska samarbeta om till exempel utveckling. Men det är bestämmelserna om hur avtalsförhandlingarna ska gå till som väcker mest känslor.

Där är därifrån det berömda ”märket” stammar: Facken inom industrin och deras arbetsgivarparter förbinder sig att jobba för att det avtal de träffar blir norm för resten av arbetsmarknaden.

Avtalet tecknades i en tid när många befarade att lönerna skulle rusa iväg, och med dem inflationen. Turerna beskrivs i boken Vem ska bestämma på lönemarknaden av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, som lanseras i dag när tjugoåringen uppmärksammas.

En grundtanke var att lönerna skulle inte öka mer än vad den exportberoende industrin klarade av.

Foto: Ylva Bergman.

– Parterna tog sitt ansvar och löste någonting. Det är signifikant för den svenska modellen. Det var kaotiskt och man var tvungen att bromsa upp, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Själv var hon inte med när avtalet tecknades, men hon minns diskussionerna. När hon ska beskriva de 20 år som gått, säger hon att det blir ”det gamla vanliga”:

– Det har stabiliserat lönebildningen och gett reallöneökningar. I jämförelse med andra länder är det unikt.

Foto: Madeleine Andersson.

Samma fördelar lyfts fram av GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö:.

– Det är reallöneökningar på nivåer som saknar motstycke i modern historia.

Avtalet gjorde dåvarande Metall till en nyckelspelare i svensk lönebildning, en position som IF Metall fortfarande har. Det har inte alltid varit populärt bland andra inom LO-familjen.

Den senaste tunga kritiken kommer från fackförbunden i 6F (Seko, Fastighets, Byggnads, Målarna och Elektrikerna). Den går ut på att den nuvarande ordningen inte klarar konjunktursvängningar där olika branscher går i otakt, att det ökar löneskillnader mellan tjänstemän och arbetare, och att den inte lyckas komma till rätta med ojämställda löner.

Foto: David Lundmark.

Även Pappers är kritiskt. Förbundet hoppade av industriavtalet 2011, då en uppdatering av avtalet kom.

– Vi tyckte att det band oss för hårt till andra fack och motparten, säger förbundsordförande Matts Jutterström.

Han säger ändå att avtalet varit lyckosamt eftersom det varit reallöneökningar under så lång tid.

– Men är det bara industriavtalet som gjort det? Tjänstemännens löner har ju ökat mer.

Nu står Pappers utanför förhandlingarna om ”märket”. När det väl bestämts får de finna sig i vad det blir, något som ofta väcker frustration i en bransch som under åren gått väldigt bra.

– Nog skulle vi klara högre lönekostnader.

Han tycker att det behövs en ordning för hur avtalsförhandlingarna ska gå till, och att det är bra att den exportberoende industrin sätter normen.

– Men det är nivån på märket. Det mejslas fram i en liten liten grupp. Det är riggat för de stora aktörerna som IF Metall och Unionen.

En vanlig kritik mot industrinormen är att den bevarar löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Flera gånger har IF Metall motsatt sig jämställdhetspotter i avtalsrörelsen.

– Det är pedagogiskt svårt att förklara beräkningsmodellerna som gör att våra lågavlönade inte skulle räknas med, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Hon säger att hon inte tror att enbart lönebildningen kan lösa ojämställdheten, man måste jobba med lönekartläggningar och lönesystem.

– Men jag vet, det löser ju inte skillnaderna mellan olika yrkesgrupper.

Att minska de relativa skillnaderna mellan olika grupper är en av utmaningarna nu, anser Per-Olof Sjöö på GS.

– Jag har ingen enkel lösning, det behöver diskuteras mellan arbetsmarknadens parter. Det som inte har varit bra är den exakta fixeringen vid märket. Så var det aldrig tänkt, att mäta löneutveckling på hundradels decimaler. Det är en utveckling jag inte tror är hållbar.

Framtiden då? I Vem ska bestämma på lönemarknaden listas en rad hot mot den rådande ordningen: sifferlösa avtal i andra branscher, ilska mot att märket tolkas väldigt strikt, löneglidning, och inte minst dem bild de mångåriga reallöneökningarna skapar.

– Vi bygger upp förväntningar hos medlemmarna att det alltid ska vara så, men är det möjligt? undrar Marie Nilsson.

Per-Olof Sjöö ser ett stort hot i att vissa parter tecknar sifferlösa avtal.

– Om det inte blir en tydlig märkessättning riskerar våra medlemmars löneökningar att bli ett golv, säger han.

I boken konstateras att det funnits kritik mot avtalet i alla år, men det är först nu det görs en ordentlig analys och diskuteras alternativ, till exempel med 6F:s utredning av avtalet.

Marie Nilsson tror inte att den nuvarande ordningen kommer att vara exakt likadan för evigt.

– Man kanske inte måste skriva om avtalet, men parterna kanske kan enas om hur man ser på det på andra sätt.

Kommer industriavtalet finnas kvar om tio år?

– Det gör det säkert, säger Matts Jutterström. De förbund som förhandlar nu lär ju fortsätta göra det. När det gäller oss ska vi ta beslut om vår avtalsstrategi på kongressen i maj nästa år, och då kommer industriavtalet givetvis att komma upp.

– Det tror jag absolut, säger Marie Nilsson. Om vi inte ska ha den här ordningen måste vi ha något annat. Med all respekt för kritikerna, men de har inte lyckats presentera något alternativ.

– Ja, det tror jag, säger Per-Olof Sjöö. Som stabilisator på arbetsmarknaden finns det inget bättre alternativ. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns betydelse är tidlös. Vi kommer alltid att vara beroende av att sälja saker. Sen hur det kommer se ut, vilka som är parter, hur märkessättningen kommer ske är svårt att säga.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Varför ska industrin gå först?

Varför ska industrin gå först?

Industrins fack och arbetsgivare gör alltid upp först. De sätter lönen och alla andra följer efter. Varför är det så?

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sprickan som skakade Industriavtalet

Sprickan som skakade Industriavtalet

Var det början till slutet som sågs när Livs i konflikt med tjänstemännen tog paus från Facken inom industrin och GS-facket funderade på detsamma? frågar sig DA:s Harald Gatu inför Industriavtalets 25-årsjubileum.

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?