Industriarbetarnas tidning

Hyllat och omstritt – industriavtalet fyller 20

5 september, 2017

Skrivet av

En stabil lösning som ger reallöneökningar. Eller en tvångströja som håller tillbaka arbetarlöner och hindrar jämställdhet. I 20 år har industriavtalet dominerat svensk lönebildning.

Jubileum firas i Västerås

Industriavtalet tecknades den 18 mars 1997 mellan sex LO-förbund, Sif och CF och deras arbetsgivarparter.

Det riktiga 20-årsjubileet var alltså i våras, mitt under avtalsrörelsen, men det ”firas” först nu, med konferens i Västerås den 5-6 september och lansering av boken Vem ska bestämma på lönemarknaden – Industriavtalets lönenorm utmanas av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg.

Avtalet bestämmer hur avtalsförhandlingarna ska gå till. Centralt är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut, att man tillsätter ett slags medlare, opo, som har befogenhet att skjuta på en varslad konflikt, och att parterna ska verka för att det avtal som träffas blir norm på arbetsmarknaden, det så kallade märket.

2011 skrevs avtalet om, då hoppade Pappers av. 2016 skrevs avtalet om ännu än gång.

Läs mer:

Analys: Avtalet som bröt ett tabu

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

6F: Skapa en ny modell för lönebildning (debattartikel SvD 15 mars)

Facken inom industrin: Fler parter kan ingå i industriavtalet (debattartikel SvD 4 september)

Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal, som det egentligen heter, handlar inte bara om löner, utan också om hur arbetsgivare och fack ska samarbeta om till exempel utveckling. Men det är bestämmelserna om hur avtalsförhandlingarna ska gå till som väcker mest känslor.

Där är därifrån det berömda ”märket” stammar: Facken inom industrin och deras arbetsgivarparter förbinder sig att jobba för att det avtal de träffar blir norm för resten av arbetsmarknaden.

Avtalet tecknades i en tid när många befarade att lönerna skulle rusa iväg, och med dem inflationen. Turerna beskrivs i boken Vem ska bestämma på lönemarknaden av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, som lanseras i dag när tjugoåringen uppmärksammas.

En grundtanke var att lönerna skulle inte öka mer än vad den exportberoende industrin klarade av.

Foto: Ylva Bergman.

– Parterna tog sitt ansvar och löste någonting. Det är signifikant för den svenska modellen. Det var kaotiskt och man var tvungen att bromsa upp, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Själv var hon inte med när avtalet tecknades, men hon minns diskussionerna. När hon ska beskriva de 20 år som gått, säger hon att det blir ”det gamla vanliga”:

– Det har stabiliserat lönebildningen och gett reallöneökningar. I jämförelse med andra länder är det unikt.

Foto: Madeleine Andersson.

Samma fördelar lyfts fram av GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö:.

– Det är reallöneökningar på nivåer som saknar motstycke i modern historia.

Avtalet gjorde dåvarande Metall till en nyckelspelare i svensk lönebildning, en position som IF Metall fortfarande har. Det har inte alltid varit populärt bland andra inom LO-familjen.

Den senaste tunga kritiken kommer från fackförbunden i 6F (Seko, Fastighets, Byggnads, Målarna och Elektrikerna). Den går ut på att den nuvarande ordningen inte klarar konjunktursvängningar där olika branscher går i otakt, att det ökar löneskillnader mellan tjänstemän och arbetare, och att den inte lyckas komma till rätta med ojämställda löner.

Foto: David Lundmark.

Även Pappers är kritiskt. Förbundet hoppade av industriavtalet 2011, då en uppdatering av avtalet kom.

– Vi tyckte att det band oss för hårt till andra fack och motparten, säger förbundsordförande Matts Jutterström.

Han säger ändå att avtalet varit lyckosamt eftersom det varit reallöneökningar under så lång tid.

– Men är det bara industriavtalet som gjort det? Tjänstemännens löner har ju ökat mer.

Nu står Pappers utanför förhandlingarna om ”märket”. När det väl bestämts får de finna sig i vad det blir, något som ofta väcker frustration i en bransch som under åren gått väldigt bra.

– Nog skulle vi klara högre lönekostnader.

Han tycker att det behövs en ordning för hur avtalsförhandlingarna ska gå till, och att det är bra att den exportberoende industrin sätter normen.

– Men det är nivån på märket. Det mejslas fram i en liten liten grupp. Det är riggat för de stora aktörerna som IF Metall och Unionen.

En vanlig kritik mot industrinormen är att den bevarar löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Flera gånger har IF Metall motsatt sig jämställdhetspotter i avtalsrörelsen.

– Det är pedagogiskt svårt att förklara beräkningsmodellerna som gör att våra lågavlönade inte skulle räknas med, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Hon säger att hon inte tror att enbart lönebildningen kan lösa ojämställdheten, man måste jobba med lönekartläggningar och lönesystem.

– Men jag vet, det löser ju inte skillnaderna mellan olika yrkesgrupper.

Att minska de relativa skillnaderna mellan olika grupper är en av utmaningarna nu, anser Per-Olof Sjöö på GS.

– Jag har ingen enkel lösning, det behöver diskuteras mellan arbetsmarknadens parter. Det som inte har varit bra är den exakta fixeringen vid märket. Så var det aldrig tänkt, att mäta löneutveckling på hundradels decimaler. Det är en utveckling jag inte tror är hållbar.

Framtiden då? I Vem ska bestämma på lönemarknaden listas en rad hot mot den rådande ordningen: sifferlösa avtal i andra branscher, ilska mot att märket tolkas väldigt strikt, löneglidning, och inte minst dem bild de mångåriga reallöneökningarna skapar.

– Vi bygger upp förväntningar hos medlemmarna att det alltid ska vara så, men är det möjligt? undrar Marie Nilsson.

Per-Olof Sjöö ser ett stort hot i att vissa parter tecknar sifferlösa avtal.

– Om det inte blir en tydlig märkessättning riskerar våra medlemmars löneökningar att bli ett golv, säger han.

I boken konstateras att det funnits kritik mot avtalet i alla år, men det är först nu det görs en ordentlig analys och diskuteras alternativ, till exempel med 6F:s utredning av avtalet.

Marie Nilsson tror inte att den nuvarande ordningen kommer att vara exakt likadan för evigt.

– Man kanske inte måste skriva om avtalet, men parterna kanske kan enas om hur man ser på det på andra sätt.

Kommer industriavtalet finnas kvar om tio år?

– Det gör det säkert, säger Matts Jutterström. De förbund som förhandlar nu lär ju fortsätta göra det. När det gäller oss ska vi ta beslut om vår avtalsstrategi på kongressen i maj nästa år, och då kommer industriavtalet givetvis att komma upp.

– Det tror jag absolut, säger Marie Nilsson. Om vi inte ska ha den här ordningen måste vi ha något annat. Med all respekt för kritikerna, men de har inte lyckats presentera något alternativ.

– Ja, det tror jag, säger Per-Olof Sjöö. Som stabilisator på arbetsmarknaden finns det inget bättre alternativ. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns betydelse är tidlös. Vi kommer alltid att vara beroende av att sälja saker. Sen hur det kommer se ut, vilka som är parter, hur märkessättningen kommer ske är svårt att säga.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Det är vi som får Sverige att funka

Det är vi som får Sverige att funka

Det råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Pappers lämnar LO-samordningen

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.