Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Foto: TT

Hyllat och omstritt – industriavtalet fyller 20

En stabil lösning som ger reallöneökningar. Eller en tvångströja som håller tillbaka arbetarlöner och hindrar jämställdhet. I 20 år har industriavtalet dominerat svensk lönebildning.

Jubileum firas i Västerås

Industriavtalet tecknades den 18 mars 1997 mellan sex LO-förbund, Sif och CF och deras arbetsgivarparter.

Det riktiga 20-årsjubileet var alltså i våras, mitt under avtalsrörelsen, men det ”firas” först nu, med konferens i Västerås den 5-6 september och lansering av boken Vem ska bestämma på lönemarknaden – Industriavtalets lönenorm utmanas av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg.

Avtalet bestämmer hur avtalsförhandlingarna ska gå till. Centralt är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut, att man tillsätter ett slags medlare, opo, som har befogenhet att skjuta på en varslad konflikt, och att parterna ska verka för att det avtal som träffas blir norm på arbetsmarknaden, det så kallade märket.

2011 skrevs avtalet om, då hoppade Pappers av. 2016 skrevs avtalet om ännu än gång.

Läs mer:

Analys: Avtalet som bröt ett tabu

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

6F: Skapa en ny modell för lönebildning (debattartikel SvD 15 mars)

Facken inom industrin: Fler parter kan ingå i industriavtalet (debattartikel SvD 4 september)

Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal, som det egentligen heter, handlar inte bara om löner, utan också om hur arbetsgivare och fack ska samarbeta om till exempel utveckling. Men det är bestämmelserna om hur avtalsförhandlingarna ska gå till som väcker mest känslor.

Där är därifrån det berömda ”märket” stammar: Facken inom industrin och deras arbetsgivarparter förbinder sig att jobba för att det avtal de träffar blir norm för resten av arbetsmarknaden.

Avtalet tecknades i en tid när många befarade att lönerna skulle rusa iväg, och med dem inflationen. Turerna beskrivs i boken Vem ska bestämma på lönemarknaden av Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, som lanseras i dag när tjugoåringen uppmärksammas.

En grundtanke var att lönerna skulle inte öka mer än vad den exportberoende industrin klarade av.

Foto: Ylva Bergman.

– Parterna tog sitt ansvar och löste någonting. Det är signifikant för den svenska modellen. Det var kaotiskt och man var tvungen att bromsa upp, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Själv var hon inte med när avtalet tecknades, men hon minns diskussionerna. När hon ska beskriva de 20 år som gått, säger hon att det blir ”det gamla vanliga”:

– Det har stabiliserat lönebildningen och gett reallöneökningar. I jämförelse med andra länder är det unikt.

Foto: Madeleine Andersson.

Samma fördelar lyfts fram av GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö:.

– Det är reallöneökningar på nivåer som saknar motstycke i modern historia.

Avtalet gjorde dåvarande Metall till en nyckelspelare i svensk lönebildning, en position som IF Metall fortfarande har. Det har inte alltid varit populärt bland andra inom LO-familjen.

Den senaste tunga kritiken kommer från fackförbunden i 6F (Seko, Fastighets, Byggnads, Målarna och Elektrikerna). Den går ut på att den nuvarande ordningen inte klarar konjunktursvängningar där olika branscher går i otakt, att det ökar löneskillnader mellan tjänstemän och arbetare, och att den inte lyckas komma till rätta med ojämställda löner.

Foto: David Lundmark.

Även Pappers är kritiskt. Förbundet hoppade av industriavtalet 2011, då en uppdatering av avtalet kom.

– Vi tyckte att det band oss för hårt till andra fack och motparten, säger förbundsordförande Matts Jutterström.

Han säger ändå att avtalet varit lyckosamt eftersom det varit reallöneökningar under så lång tid.

– Men är det bara industriavtalet som gjort det? Tjänstemännens löner har ju ökat mer.

Nu står Pappers utanför förhandlingarna om ”märket”. När det väl bestämts får de finna sig i vad det blir, något som ofta väcker frustration i en bransch som under åren gått väldigt bra.

– Nog skulle vi klara högre lönekostnader.

Han tycker att det behövs en ordning för hur avtalsförhandlingarna ska gå till, och att det är bra att den exportberoende industrin sätter normen.

– Men det är nivån på märket. Det mejslas fram i en liten liten grupp. Det är riggat för de stora aktörerna som IF Metall och Unionen.

En vanlig kritik mot industrinormen är att den bevarar löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Flera gånger har IF Metall motsatt sig jämställdhetspotter i avtalsrörelsen.

– Det är pedagogiskt svårt att förklara beräkningsmodellerna som gör att våra lågavlönade inte skulle räknas med, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Hon säger att hon inte tror att enbart lönebildningen kan lösa ojämställdheten, man måste jobba med lönekartläggningar och lönesystem.

– Men jag vet, det löser ju inte skillnaderna mellan olika yrkesgrupper.

Att minska de relativa skillnaderna mellan olika grupper är en av utmaningarna nu, anser Per-Olof Sjöö på GS.

– Jag har ingen enkel lösning, det behöver diskuteras mellan arbetsmarknadens parter. Det som inte har varit bra är den exakta fixeringen vid märket. Så var det aldrig tänkt, att mäta löneutveckling på hundradels decimaler. Det är en utveckling jag inte tror är hållbar.

Framtiden då? I Vem ska bestämma på lönemarknaden listas en rad hot mot den rådande ordningen: sifferlösa avtal i andra branscher, ilska mot att märket tolkas väldigt strikt, löneglidning, och inte minst dem bild de mångåriga reallöneökningarna skapar.

– Vi bygger upp förväntningar hos medlemmarna att det alltid ska vara så, men är det möjligt? undrar Marie Nilsson.

Per-Olof Sjöö ser ett stort hot i att vissa parter tecknar sifferlösa avtal.

– Om det inte blir en tydlig märkessättning riskerar våra medlemmars löneökningar att bli ett golv, säger han.

I boken konstateras att det funnits kritik mot avtalet i alla år, men det är först nu det görs en ordentlig analys och diskuteras alternativ, till exempel med 6F:s utredning av avtalet.

Marie Nilsson tror inte att den nuvarande ordningen kommer att vara exakt likadan för evigt.

– Man kanske inte måste skriva om avtalet, men parterna kanske kan enas om hur man ser på det på andra sätt.

Kommer industriavtalet finnas kvar om tio år?

– Det gör det säkert, säger Matts Jutterström. De förbund som förhandlar nu lär ju fortsätta göra det. När det gäller oss ska vi ta beslut om vår avtalsstrategi på kongressen i maj nästa år, och då kommer industriavtalet givetvis att komma upp.

– Det tror jag absolut, säger Marie Nilsson. Om vi inte ska ha den här ordningen måste vi ha något annat. Med all respekt för kritikerna, men de har inte lyckats presentera något alternativ.

– Ja, det tror jag, säger Per-Olof Sjöö. Som stabilisator på arbetsmarknaden finns det inget bättre alternativ. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns betydelse är tidlös. Vi kommer alltid att vara beroende av att sälja saker. Sen hur det kommer se ut, vilka som är parter, hur märkessättningen kommer ske är svårt att säga.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Robert Nyberg

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

SkruvatVi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

8

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

Slingrig väg för elbilens batteri

DA reder utOm bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

Kan vi betala för en friskare jord?

KLIMATKOLLENÄr klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

2

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

1

Med månen som vägvisare

BILDREPORTAGEFotokonstnären Helena Blomqvists bilder i projektet The Great Silence handlar om motstånd och försvar, en längtan till månen och legenden om Jeanne d’Arc.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

DA gillarVi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

1

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Som handen i handsken

DA TESTARBra arbetshandskar att ha på fritiden kan alltid behövas. Vi lät tre pappersarbetare i Grycksbo testa sju olika par.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.