”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Grönskan får breda ut sig i maskin­hallens fönster och det händer att forskarna byter sticklingar med sina kunder. Foto: Ylva Bergman
I anslutning till Fex finns ett stort kemikaliekök och mälderi som möjliggör doseringssystem, fraktionering, nanocellulosatillverkning i exempelvis öppet eller slutet bakvattensystem med mera. Foto: Ylva Bergman
Det är flercylindertorken som hålls ihop av de gula balkarna till vänster i bild. Just den här dagen står den stilla. Foto: Ylva Bergman
Det gråblå pappret innehåller textilier på sin ludna sida. Det vita pappret beter sig som tyg. Foto: Ylva Bergman
Företag från hela världen vill få hjälp med att ta fram produkter eller med att förbättra sin tillverkningsprocess. Därför skickar företagen pallvis med den råvara de har att jobba med till Rise för analys och testkörningar. Foto: Ylva Bergman
Mikael Magnusson och hans bebis – pappret som känns som tyg. Han förvarar de 20 kilo som finns i världen av materialet på sitt rum. Foto: Ylva Bergman
Hur och vart pappers­massa ska ledas beror på det projekt som körs för dagen. Foto: Ylva Bergman
Stora delar av flödes­slingan består av genomskinliga rör så att det ska gå att filma och inspektera hur pappersmassan rör sig i rören. Det finns även flera punkter där det går att koppla på de sensorer man behöver för just det experiment man utför. Foto: Ylva Bergman
Man får ta i lite för att få pappret att töja sig. Upplevelsen är märklig när man har en så bestämd uppfattning om hur papper ska bete sig. Foto: Ylva Bergman

Veteranmaskinen vid forskningsfronten

Mikael Magnusson. Foto: Ylva Bergman

Testverkstad På Östermalm i centrala Stockholm letas det efter nya lösningar för pappers­industrin – som att göra papper av ratade textilier eller tillverka töjbart papper. Här verkar inget omöjligt.

Fakta om Fex

Fex står för Formnings­enhet Experimentell och byggdes på 1970-talet vid Rise, före detta Svenska träforsknings­institutet. Pappersmaskinen kan köras i krypfart och upp till 2 500 meter per ­minut i ytvikter från 10 till 250 gram per kvadratmeter. Den har möjlighet att moduleras mellan olika formnings­enheter (inloppslådor, vals och/eller ­planvira).

Inklädd i ett gult tegelhus längs Drottning Kristinas väg på Östermalm i Stockholm står en pappersmaskin. Det är inte en utställning eller kvarleva från förr, utan pappersmaskinen Fex. En experimentverkstad där man testar lösningarna för industrin och uppfinner framtidens papper.

– Det här är under kjolen på maskinen. Den är fullskalig fast inte lika bred som industriella maskiner, säger Mikael Magnusson när han kliver ut från laboratoriet in på industrigolvets nedersta våning.

Längs med väggen står ett tiotal maskinkar. På den här sidan av dörren känns det som vilket bruk som helst. Mikael Magnusson är projektledare och forskare här på Rise, företaget och forskningsinstitutet som äger Fex. Han har doktorerat i hållfasthetslära på KTH som råkar ligga granne med företaget. Det märks snabbt att han är förtjust i sitt papper och hur det blir till.

Det här är ju min bebis. Jag tycker det är hur häftigt som helst.

Mikael Magnusson, projektledare och forskare på Rise.

Pappersmaskinen är byggd för att kunna simulera förhållandena i andra maskiner. Det är lätt att byta ut delar eller att koppla på eller av vissa sektioner för att isolera det man vill undersöka.

– Här har vi två olika formningsenheter och vi kan använda den ena eller den andra eller båda, säger Mikael Magnusson.

För den här typen av verksamhet så är det en fördel att maskinen är smal.

– Det gör att vi kan starta på mycket mindre råvara vilket är mer kostnadseffektivt.
Rise jobbar med allt från basforskning till att lösa praktiska problem i alla delar av processen kring papper. Företaget kan analysera allt från cellulosamolekylen i sina labb eller låta psykologerna i organisationen ta sig an upplevelsen av det färdiga pappret.

En kund kan till exempel be om hjälp med att hitta en lösning på att fila av någon procent i material utan att försämra hållfastheten på produkten. I en storskalig produktion blir det snabbt mycket pengar. Eller så vill kunden skapa ett helt nytt papper och behöver hjälp att testa idén.

Så det behövs alla möjliga kompetenser för att svara på de frågor som ställs. Därför finns här både forskare som Mikael Magnusson och pappersarbetare som tidigare jobbat på vanliga bruk.

Mikael Magnusson och hans bebis – pappret som känns som tyg. Han förvarar de 20 kilo som finns i världen av materialet på sitt rum. Foto: Ylva Bergman

Även om Fex är en liten maskin kan den köras i samma hastighet som de som finns ute i industrin, något som är ovanligt för pilotanläggningar. Att ha alltihop mitt inne i Stockholm påverkar förstås möjligheten att breda ut sig så efter presspartiet kommer ingen tork. Den är i stället byggd separat och placerad lite vid sidan om maskinen. Personalen får flytta pappret dit på en hylsa.

Torken är en flercylindertork där man till exempel kan experimentera med hur mycket man ska spänna in arket. Torkpartiet går förhållandevis långsamt, och den lägre farten ger möjlighet att mäta alla olika delar av processen noggrannare.

Det finns också mycket annat i det gula huset. En av medarbetarna har fyllt flera av industrilokalens stora fönster med krukväxter i olika storlekar. Det gröna blir ett mjukt avbrott mot den hårda betongen och den stora maskinen som fyller lokalen i flera våningar.

– Det hör väl lite till, vi gillar sådant som växer här, säger Mikael Magnusson när han stannar till vid en av fönsterodlingarna.

Stora delar av flödes­slingan består av genomskinliga rör så att det ska gå att filma och inspektera hur pappersmassan rör sig i rören. Det finns även flera punkter där det går att koppla på de sensorer man behöver för just det experiment man utför. Foto: Ylva Bergman

Men det finns även flera experimentanläggningar utöver företagets älskade vidunder Fex, om än i mindre skala. En av dessa är en flödesslinga där man kan undersöka hur pappersmassan beter sig när den går genom rör.

– Vi kan pumpa runt här med olika sorters pumpar. Det är lätt att koppla i och ur de delar man vill pröva. Vi kollar till exempel hur fibrer rör sig och var bubblor samlas. Vi tittar på olika krökar, olika tryckfall, och så vidare, säger han.

Vad blir det då för papper av alla experiment? Mikael Magnusson räcker över en bit av något som känns som en filtaktig duk.

– Hos de material som kommer ut ur en pappersmaskin förväntar man sig vissa egenskaper. Starkt, styvt, prassligt. Men här har vi tagit fram ett material som upplevs mer som textillikt fast som är tillverkat helt på skogs- och växtfibrer.

En av de stora fördelarna med det nya ”papperstyget” är att det går att producera mycket kostnadseffektivare och inte kräver sådana enorma mängder bekämpningsmedel jämfört med bomull.

– Saker som i dag tillverkas av permanenta material som tyg kanske inte måste göra det i framtiden, säger han.

Dessutom går det fyra gånger så fort att tillverka något i en pappersmaskin jämfört med så kallade non-woven material, vilket skulle vara motsvarigheten i bomull.

– De tio senaste åren har vi sålt en 10, 15 pappersmaskiner här i landet som skrot, så vi har en infrastruktur vi kanske borde hitta andra användningsområden för.

Man får ta i lite för att få pappret att töja sig. Upplevelsen är märklig när man har en så bestämd uppfattning om hur papper ska bete sig. Foto: Ylva Bergman

Han visar ett annat papper. Det är styvt. Blankt och vitt på ena sidan, ludet och blått på den andra. I stället för att få träfibrer att bete sig som tyg har Mikael Magnusson och kollegorna här använt riktigt tyg för att ge pappret nya egenskaper.

Den nästan mjuka sidan på pappret har skapats genom att ta till vara på det som vanligtvis går till förbränning från textilinsamlingen. Det är alltså ett sätt att förädla något som annars betraktas som en restprodukt i en annan industri. Produkten skulle till exempel gå att använda för att ge ytor och förpackningar nya uttryck.

Mikael Magnusson har ytterligare exempel på hur forskningen på Rise utmanar våra idéer om hur papper ska bete sig. Han håller fram en remsa vitt, blankt och till synes alldagligt papper. Men när man drar i båda ändarna sträcks remsan ut som ett segt tuggummi i stället för att stumt hålla emot eller gå av.

– Då kanske man frågar sig vilken läskig kemikalie vi häller ner i det här pappret. Och svaret är: ingen alls. Det här pappret har vi tillverkat med en rent mekanisk process och vi kan få en töjbarhet upp till 50 procent.

Det elastiska pappret skulle till exempel kunna bli spännande förpackningar med olika 3D-former, men i ännu större utsträckning användas till saker som säckar.

Rundturen är slut. Mikael Magnusson har stora och små experiment att göra. När dörren går igen om Fex känns det åter igen som att vara i vilken kontorsbyggnad som helst i Stockholm.

Vad känner du när du får ett av era nya sorters papper i handen?

– Ja, det här är ju min bebis. Jag tycker det är hur häftigt som helst, säger Mikael Magnusson och håller upp papperstyget som han fortfarande har i näven och som det än så länge bara finns 20 kilo av i hela världen.

Läs mer: Teknik och miljö

Jonas Löfvenberg

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

KORTTIDSAVTALPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk. – Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

1

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.