Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Grönskan får breda ut sig i maskin­hallens fönster och det händer att forskarna byter sticklingar med sina kunder. Foto: Ylva Bergman
I anslutning till Fex finns ett stort kemikaliekök och mälderi som möjliggör doseringssystem, fraktionering, nanocellulosatillverkning i exempelvis öppet eller slutet bakvattensystem med mera. Foto: Ylva Bergman
Det är flercylindertorken som hålls ihop av de gula balkarna till vänster i bild. Just den här dagen står den stilla. Foto: Ylva Bergman
Det gråblå pappret innehåller textilier på sin ludna sida. Det vita pappret beter sig som tyg. Foto: Ylva Bergman
Företag från hela världen vill få hjälp med att ta fram produkter eller med att förbättra sin tillverkningsprocess. Därför skickar företagen pallvis med den råvara de har att jobba med till Rise för analys och testkörningar. Foto: Ylva Bergman
Mikael Magnusson och hans bebis – pappret som känns som tyg. Han förvarar de 20 kilo som finns i världen av materialet på sitt rum. Foto: Ylva Bergman
Hur och vart pappers­massa ska ledas beror på det projekt som körs för dagen. Foto: Ylva Bergman
Stora delar av flödes­slingan består av genomskinliga rör så att det ska gå att filma och inspektera hur pappersmassan rör sig i rören. Det finns även flera punkter där det går att koppla på de sensorer man behöver för just det experiment man utför. Foto: Ylva Bergman
Man får ta i lite för att få pappret att töja sig. Upplevelsen är märklig när man har en så bestämd uppfattning om hur papper ska bete sig. Foto: Ylva Bergman

Veteranmaskinen vid forskningsfronten

Mikael Magnusson. Foto: Ylva Bergman

Testverkstad På Östermalm i centrala Stockholm letas det efter nya lösningar för pappers­industrin – som att göra papper av ratade textilier eller tillverka töjbart papper. Här verkar inget omöjligt.

Fakta om Fex

Fex står för Formnings­enhet Experimentell och byggdes på 1970-talet vid Rise, före detta Svenska träforsknings­institutet. Pappersmaskinen kan köras i krypfart och upp till 2 500 meter per ­minut i ytvikter från 10 till 250 gram per kvadratmeter. Den har möjlighet att moduleras mellan olika formnings­enheter (inloppslådor, vals och/eller ­planvira).

Inklädd i ett gult tegelhus längs Drottning Kristinas väg på Östermalm i Stockholm står en pappersmaskin. Det är inte en utställning eller kvarleva från förr, utan pappersmaskinen Fex. En experimentverkstad där man testar lösningarna för industrin och uppfinner framtidens papper.

– Det här är under kjolen på maskinen. Den är fullskalig fast inte lika bred som industriella maskiner, säger Mikael Magnusson när han kliver ut från laboratoriet in på industrigolvets nedersta våning.

Längs med väggen står ett tiotal maskinkar. På den här sidan av dörren känns det som vilket bruk som helst. Mikael Magnusson är projektledare och forskare här på Rise, företaget och forskningsinstitutet som äger Fex. Han har doktorerat i hållfasthetslära på KTH som råkar ligga granne med företaget. Det märks snabbt att han är förtjust i sitt papper och hur det blir till.

Det här är ju min bebis. Jag tycker det är hur häftigt som helst.

Mikael Magnusson, projektledare och forskare på Rise.

Pappersmaskinen är byggd för att kunna simulera förhållandena i andra maskiner. Det är lätt att byta ut delar eller att koppla på eller av vissa sektioner för att isolera det man vill undersöka.

– Här har vi två olika formningsenheter och vi kan använda den ena eller den andra eller båda, säger Mikael Magnusson.

För den här typen av verksamhet så är det en fördel att maskinen är smal.

– Det gör att vi kan starta på mycket mindre råvara vilket är mer kostnadseffektivt.
Rise jobbar med allt från basforskning till att lösa praktiska problem i alla delar av processen kring papper. Företaget kan analysera allt från cellulosamolekylen i sina labb eller låta psykologerna i organisationen ta sig an upplevelsen av det färdiga pappret.

En kund kan till exempel be om hjälp med att hitta en lösning på att fila av någon procent i material utan att försämra hållfastheten på produkten. I en storskalig produktion blir det snabbt mycket pengar. Eller så vill kunden skapa ett helt nytt papper och behöver hjälp att testa idén.

Så det behövs alla möjliga kompetenser för att svara på de frågor som ställs. Därför finns här både forskare som Mikael Magnusson och pappersarbetare som tidigare jobbat på vanliga bruk.

Mikael Magnusson och hans bebis – pappret som känns som tyg. Han förvarar de 20 kilo som finns i världen av materialet på sitt rum. Foto: Ylva Bergman

Även om Fex är en liten maskin kan den köras i samma hastighet som de som finns ute i industrin, något som är ovanligt för pilotanläggningar. Att ha alltihop mitt inne i Stockholm påverkar förstås möjligheten att breda ut sig så efter presspartiet kommer ingen tork. Den är i stället byggd separat och placerad lite vid sidan om maskinen. Personalen får flytta pappret dit på en hylsa.

Torken är en flercylindertork där man till exempel kan experimentera med hur mycket man ska spänna in arket. Torkpartiet går förhållandevis långsamt, och den lägre farten ger möjlighet att mäta alla olika delar av processen noggrannare.

Det finns också mycket annat i det gula huset. En av medarbetarna har fyllt flera av industrilokalens stora fönster med krukväxter i olika storlekar. Det gröna blir ett mjukt avbrott mot den hårda betongen och den stora maskinen som fyller lokalen i flera våningar.

– Det hör väl lite till, vi gillar sådant som växer här, säger Mikael Magnusson när han stannar till vid en av fönsterodlingarna.

Stora delar av flödes­slingan består av genomskinliga rör så att det ska gå att filma och inspektera hur pappersmassan rör sig i rören. Det finns även flera punkter där det går att koppla på de sensorer man behöver för just det experiment man utför. Foto: Ylva Bergman

Men det finns även flera experimentanläggningar utöver företagets älskade vidunder Fex, om än i mindre skala. En av dessa är en flödesslinga där man kan undersöka hur pappersmassan beter sig när den går genom rör.

– Vi kan pumpa runt här med olika sorters pumpar. Det är lätt att koppla i och ur de delar man vill pröva. Vi kollar till exempel hur fibrer rör sig och var bubblor samlas. Vi tittar på olika krökar, olika tryckfall, och så vidare, säger han.

Vad blir det då för papper av alla experiment? Mikael Magnusson räcker över en bit av något som känns som en filtaktig duk.

– Hos de material som kommer ut ur en pappersmaskin förväntar man sig vissa egenskaper. Starkt, styvt, prassligt. Men här har vi tagit fram ett material som upplevs mer som textillikt fast som är tillverkat helt på skogs- och växtfibrer.

En av de stora fördelarna med det nya ”papperstyget” är att det går att producera mycket kostnadseffektivare och inte kräver sådana enorma mängder bekämpningsmedel jämfört med bomull.

– Saker som i dag tillverkas av permanenta material som tyg kanske inte måste göra det i framtiden, säger han.

Dessutom går det fyra gånger så fort att tillverka något i en pappersmaskin jämfört med så kallade non-woven material, vilket skulle vara motsvarigheten i bomull.

– De tio senaste åren har vi sålt en 10, 15 pappersmaskiner här i landet som skrot, så vi har en infrastruktur vi kanske borde hitta andra användningsområden för.

Man får ta i lite för att få pappret att töja sig. Upplevelsen är märklig när man har en så bestämd uppfattning om hur papper ska bete sig. Foto: Ylva Bergman

Han visar ett annat papper. Det är styvt. Blankt och vitt på ena sidan, ludet och blått på den andra. I stället för att få träfibrer att bete sig som tyg har Mikael Magnusson och kollegorna här använt riktigt tyg för att ge pappret nya egenskaper.

Den nästan mjuka sidan på pappret har skapats genom att ta till vara på det som vanligtvis går till förbränning från textilinsamlingen. Det är alltså ett sätt att förädla något som annars betraktas som en restprodukt i en annan industri. Produkten skulle till exempel gå att använda för att ge ytor och förpackningar nya uttryck.

Mikael Magnusson har ytterligare exempel på hur forskningen på Rise utmanar våra idéer om hur papper ska bete sig. Han håller fram en remsa vitt, blankt och till synes alldagligt papper. Men när man drar i båda ändarna sträcks remsan ut som ett segt tuggummi i stället för att stumt hålla emot eller gå av.

– Då kanske man frågar sig vilken läskig kemikalie vi häller ner i det här pappret. Och svaret är: ingen alls. Det här pappret har vi tillverkat med en rent mekanisk process och vi kan få en töjbarhet upp till 50 procent.

Det elastiska pappret skulle till exempel kunna bli spännande förpackningar med olika 3D-former, men i ännu större utsträckning användas till saker som säckar.

Rundturen är slut. Mikael Magnusson har stora och små experiment att göra. När dörren går igen om Fex känns det åter igen som att vara i vilken kontorsbyggnad som helst i Stockholm.

Vad känner du när du får ett av era nya sorters papper i handen?

– Ja, det här är ju min bebis. Jag tycker det är hur häftigt som helst, säger Mikael Magnusson och håller upp papperstyget som han fortfarande har i näven och som det än så länge bara finns 20 kilo av i hela världen.

Läs mer: Teknik och miljö

Jonas Löfvenberg

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

3

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.