”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

ljudbok

Annika Rahm syr polokragar – som vanligt med hörlurarna på. Just nu har hon uppehåll i sitt abonnemang på Storytel, i väntan på nästa bok av Elly Griffiths. Då blir det radio i stället. Foto: Adam Daver

Med en bok i örat i 30 år

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Lyssna också på när Katarina Ewerlöf läser : 

Ljudböcker.Det har blivit inne att läsa med öronen. Försäljningen av ljudböcker har exploderat. På Woolpower i Östersund är det inget nytt – där  har sömmerskorna lyssnat på böcker sedan kassettbandens tid.

Swoosh! säger det när yllestrumpan åker in i vakuumsugen och vänds rätt. Ann-Christin Rådström trär den på en fotformad platta och tar nästa. Strumporna åker in i värmen för att få rätt form.

Samtidigt, i Bromma, Stockholm: En tonårspojke har hittats mördad. Familjens städerska blir misstänkt. I de fina villakvarteren växer skräcken, och fördomarna mot utländska arbetare. Ann-Christin är här också, och undrar hur det ska gå för städerskan.

Hon lyfter på håret och visar. En stor svart plupp sitter i hennes öra, binder samman hennes yllestrumpsvärld med mordgåtevärlden.
– En dag utan en ljudbok är en låååång dag! säger hon.

Jag är väldigt kräsen
när det gäller uppläsare.”

Annika Rahm

Landskapet med symaskiner och tillskärningsbänkar är fullt av människor som är här, djupt inne i sina jobb, men också någon helt annanstans.

Längst ner i hörnet sitter Johanna Sandström och syr resår till underställsbyxor, samtidigt som hon i hörlurarna väntar på det slutgiltiga mötet mellan ljusets och mörkrets barn. Lise-Lotte Rundström, som syr blixtlås på ylletröjor, är djupt inne i en dysfunktionell familj. Annika Rahm, däremot, har lyssnat igenom allt hon vill höra på Storytel. I dag blir det radio när hon fixar till kragar till polotröjor.

Johanna Sandström (i mitten) lyssnar igenom minst fem ljudböcker i veckan, säger hon – helst fantasy. För Lise-Lotte Rundström (till höger) blir det minst en, medan Annika Rahm (till vänster) har sina perioder. ”Då har jag haft en tjugo år lång period …” säger Ann-Christin Rådström, som man bara ser foten på. Foto: Adam Daver

Johanna Sandström (i mitten) lyssnar igenom minst fem ljudböcker i veckan, säger hon – helst fantasy. För Lise-Lotte Rundström (till höger) blir det minst en, medan Annika Rahm (till vänster) har sina perioder. ”Då har jag haft en tjugo år lång period …” säger Ann-Christin Rådström, som man bara ser foten på. Foto: Adam Daver

En stund senare sitter de alla fyra en trappa upp i fåtöljer och diskuterar.
– Stefan Sauk läser nån som …
– Heter han Silverstolpe …?
– Nej, inte Silfverbielke, han är ju en psykopat utan dess like.
– Ja, så läskig, man får stänga av!

– Nej, en annan med Stefan Sauk, det är en dansk som skrivit, ett dubbelnamn. Det är i Köpenhamn …
– Ja! Assad heter hans polis … Den är så bra!
– Och så har vi Rosengädda, som jag alltid tipsar om, fast ingen läser den. Rosengädda nästa, det är feelgood!

Det sista är Lise-Lotte som ännu inte lyckats övertala de andra att läsa Emma Hambergs serie. Johanna tycker bäst om fantasy, älskar att förflyttas till en annan värld. Synd bara att det finns så lite på svenska.
– Men engelska går bra när man kommer in i det. 

För de andra blir det mycket deckare, det finns så många. Fast Annika har fått nog.
– De är ju likadana. Har man hört några Läckberg så kan man dem. Jag tyckte den första var väldigt bra.
– Men det finns ju annat, dokumentärer … säger Lise-Lotte.
– Det är bra med deckare, man behöver inte tänka, det är avslappnande, säger Ann-Christin.

Anställda har ställt sina cd-böcker på en hylla i fabriken, där alla får låna.

Anställda har ställt sina cd-böcker på en hylla i fabriken, där alla får låna.

Ljudbokslyssnandet har en lång tradition på Wool-power. Lise-Lotte minns hur hon på nittiotalet satt och lyssnade på kassettband vid symaskinen. Sedan blev det cd-böcker, följt av mp3 och nu senast streamade abonnemang.

I början av 00-talet såg dåvarande högsta chefen hur många av sömmerskorna som lyssnade på jobbet – då skaffade han medlemskap i en ljudboksklubb, så arbetsplatsen fick en cd-bok i månaden.

Ann-Christin började också med kassetter en gång i tiden. Hon bad sin mormor låna talböcker på biblioteket – de var egentligen till för personer med synfel.
– Det … lät … så … här … hela … tiden, säger hon med entonig röst.

Så länge de minns har de också lyssnat på radio-följetong och radioteater.
Dickie Dick Dickens, minns du den?
– Ja, det måste vara sextiotalet.

I dag finns ingen bokklubb på Woolpower. Men väl ett par hyllor fyllda med cd-böcker, några meter från platsen där Annika syr i blixtlås i resårstickade polokragar. Någon på lönekontoret kom på idén att alla skulle ta med sina böcker, nu får den som vill låna.

I en del av fabriken tubstickas yllegarn i svart och grönt. Sedan skärs det till och går vidare till sömmerskorna.

Det var en period jag jobbade över ganska mycket, det var när jag lyssnade på Da Vinci-koden”

Lise-Lotte Rundström.

Lise-Lotte följer hela plagget från början till slut: När hon sytt ärmar, bål och krage på en bunt tröjor flyttar hon dem till maskinen för bandkantning, för att sedan sy på blixtlås. Sedan blir det etikett, krage, muddar och träns. På etiketten står det Sewn by Lise-Lotte Rundström. En gång fick hon ett meddelande på Facebook. En fransman berättade hur hennes tröja hållit honom varm på resor i  Australien och Afghanistan.

Hela vägen från tygstycke till färdig tröja har Lise-Lotte hörlurarna på.
– Är boken åtta timmar, ja då blir det ju en dag.

Johanna växlar mellan att sy resårer och packa produkterna i lådor.  Det är variationen som gör jobbet bra, och böckerna.
– Jag kan nog lyssna på fem i veckan.

Arbetsmomenten sitter i ryggmärgen, därför går det utmärkt att vara i två världar samtidigt.
– Händer något så åker boken liksom bak i huvudet. Sedan får jag gå tillbaka en bit, säger Johanna.
– Bikarbonat! utbrister Ann-Christin plötsligt i rummet där de sitter och pratar.

Lise-Lotte skrattar igenkännande.
– Det är den där … Britt-Marie var här … av han med Ove …
– Alla som har läst den förstår precis vad jag menar.

Vad är det då som gör en bra ljudbok? Ann-Christin vet i alla fall en sak:
– Det beror på vem som läser den.
Annika håller med.
– Jag är väldigt kräsen när det gäller uppläsare.

Helst ska det inte heller vara författaren som läser. Men gärna Stefan Sauk eller Tomas Bolme, säger hon.
– Och Katarina Ewerlöf! säger Lise-Lotte. Hon ändrar sig liksom hela tiden när hon läser.
– Hon har sån inlevelse, tycker Ann-Christin.

Utan en bok i öronen blir arbetsdagen lång. Men det kan också hända att dagen blir ännu längre – på grund av boken.
– Det var en period jag jobbade över ganska mycket, det var när jag lyssnade på Da Vinci-koden, minns Lise-Lotte.

De andra nickar, ibland är boken så spännande att man inte vill att arbetsdagen ska ta slut.
– Och ibland längtar man efter att jobbet ska börja, säger Lise-Lotte

Då åker hörlurarna på och hon får återigen vara i sina två världar.     

Så kan du lyssna på ljudböcker

 1. Köpa böcker

Cd-böcker har minskat mycket. Större utbud finns det av mp3 som du laddar ner direkt. Om du inte lyssnar ofta kan detta bli billigare än ett abonnemang.

Det behöver du: Cd-spelare eller smarttelefon/dator (för mp3).

Kostar: Varierar. En nyutgiven mp3-bok kostar 100–200 kronor. Cd-böcker kan kosta drygt 200 kronor.

 2. Streamade abonnemang

Har ökat explosionsartat de senaste åren. Storytel, Nextory, Bookbeat, Bokus play är några. Du får lyssna obegränsat för en fast månadskostnad.

Det behöver du: Smarttelefon eller surfplatta.

Kostar: 89–169 kronor beroende på abonnemangstyp.

3. Biblioteket

Har du ett lånekort kan du strömma eller ladda ner böcker från de flesta bibliotek. Ofta används appen Biblio, där du loggar in med ditt lånekort. Utbudet är be-gränsat.

Det behöver du: Smarttelefon, surfplatta eller en uppkopplad dator.

Kostar: Gratis.

 

Böcker som nämns i texten

Sofie Sarenbrandt: Syndabocken

David Eddings: Sierskan från Kell, sista delen i Sagan om Mallorea

Mattias Edvardsson: En helt vanlig familj

Dan Buthler, Dag Öhrlund: Serien om Silfverbielke (Del 1 heter En nästan vanlig man)

Jussi Adler-Olsen: Serien om Avdelning Q (Del 1 heter Kvinnan i rummet)

Emma Hamberg: Serien om Rosengädda (del 1 heter Rosengädda nästa)

Camilla Läckberg: Isprinsessan

Dan Brown: Da Vinci-koden

Fredrik Backman: Britt-Marie var här

Rolf och Alexandra Becker: Dicke Dick Dickens, Radioteater med bland annat Martin Ljung från 1965-66.

 

Bästa ljudboken? Här är favoriterna

Lise-Lotte Rundström

Brännmärktav Catharina Ingelman-Sundberg. Uppläsare Katarina Ewerlöf.
”Den var intressant, historisk, det utspelar sig på 1300-talet.”

Johanna Sandström

Sagan om isfolket av Margit Sandemo (serie). Uppläsare: Julia Dufvenius.
”Det är bra skrivet och intressant. Fantasyaktigt och historiskt.”

Ann-Christin Rådström

Böckerna av Herman Lindquist. (Författaruppläst).
”Han läser så roligt, och det är historia, intressant. Jag har lyssnat på så vansinnigt mycket.”

Annika Rahm

Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Uppläsare Tomas Bolme.
”Den har allt, det är både fantasi och verklighet. Jag gillar bra sagor.”

Det var också han som tipsade Lise-Lotte om boken som verkligen fick fart på hennes lyssnande, Da Vinci-koden.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Som att sitta vid lägerelden”

VÄLKÄND RÖST Katarina Ewerlöf är en av Sveriges populäraste uppläsare, med egen studio: ”Efteråt är jag helt slut.” Hör henne läsa i DA:s inläsning.

 

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerDet har blivit inne att läsa med öronen. Försäljningen av ljudböcker har exploderat. På Woolpower i Östersund är det inget nytt – där har sömmerskorna lyssnat på böcker sedan kassettbandens tid.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.