Svenskt hantverk hett i kristider
Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.
Industriarbetarnas tidning
7 januari, 2019
Skrivet av Anna Julius
Ljudböcker.Det har blivit inne att läsa med öronen. Försäljningen av ljudböcker har exploderat. På Woolpower i Östersund är det inget nytt – där har sömmerskorna lyssnat på böcker sedan kassettbandens tid.
Swoosh! säger det när yllestrumpan åker in i vakuumsugen och vänds rätt. Ann-Christin Rådström trär den på en fotformad platta och tar nästa. Strumporna åker in i värmen för att få rätt form.
Samtidigt, i Bromma, Stockholm: En tonårspojke har hittats mördad. Familjens städerska blir misstänkt. I de fina villakvarteren växer skräcken, och fördomarna mot utländska arbetare. Ann-Christin är här också, och undrar hur det ska gå för städerskan.
Hon lyfter på håret och visar. En stor svart plupp sitter i hennes öra, binder samman hennes yllestrumpsvärld med mordgåtevärlden.
– En dag utan en ljudbok är en låååång dag! säger hon.
Jag är väldigt kräsen
när det gäller uppläsare.”Annika Rahm
Landskapet med symaskiner och tillskärningsbänkar är fullt av människor som är här, djupt inne i sina jobb, men också någon helt annanstans.
Längst ner i hörnet sitter Johanna Sandström och syr resår till underställsbyxor, samtidigt som hon i hörlurarna väntar på det slutgiltiga mötet mellan ljusets och mörkrets barn. Lise-Lotte Rundström, som syr blixtlås på ylletröjor, är djupt inne i en dysfunktionell familj. Annika Rahm, däremot, har lyssnat igenom allt hon vill höra på Storytel. I dag blir det radio när hon fixar till kragar till polotröjor.
En stund senare sitter de alla fyra en trappa upp i fåtöljer och diskuterar.
– Stefan Sauk läser nån som …
– Heter han Silverstolpe …?
– Nej, inte Silfverbielke, han är ju en psykopat utan dess like.
– Ja, så läskig, man får stänga av!
– Nej, en annan med Stefan Sauk, det är en dansk som skrivit, ett dubbelnamn. Det är i Köpenhamn …
– Ja! Assad heter hans polis … Den är så bra!
– Och så har vi Rosengädda, som jag alltid tipsar om, fast ingen läser den. Rosengädda nästa, det är feelgood!
Det sista är Lise-Lotte som ännu inte lyckats övertala de andra att läsa Emma Hambergs serie. Johanna tycker bäst om fantasy, älskar att förflyttas till en annan värld. Synd bara att det finns så lite på svenska.
– Men engelska går bra när man kommer in i det.
För de andra blir det mycket deckare, det finns så många. Fast Annika har fått nog.
– De är ju likadana. Har man hört några Läckberg så kan man dem. Jag tyckte den första var väldigt bra.
– Men det finns ju annat, dokumentärer … säger Lise-Lotte.
– Det är bra med deckare, man behöver inte tänka, det är avslappnande, säger Ann-Christin.
Ljudbokslyssnandet har en lång tradition på Wool-power. Lise-Lotte minns hur hon på nittiotalet satt och lyssnade på kassettband vid symaskinen. Sedan blev det cd-böcker, följt av mp3 och nu senast streamade abonnemang.
I början av 00-talet såg dåvarande högsta chefen hur många av sömmerskorna som lyssnade på jobbet – då skaffade han medlemskap i en ljudboksklubb, så arbetsplatsen fick en cd-bok i månaden.
Ann-Christin började också med kassetter en gång i tiden. Hon bad sin mormor låna talböcker på biblioteket – de var egentligen till för personer med synfel.
– Det … lät … så … här … hela … tiden, säger hon med entonig röst.
Så länge de minns har de också lyssnat på radio-följetong och radioteater.
Dickie Dick Dickens, minns du den?
– Ja, det måste vara sextiotalet.
I dag finns ingen bokklubb på Woolpower. Men väl ett par hyllor fyllda med cd-böcker, några meter från platsen där Annika syr i blixtlås i resårstickade polokragar. Någon på lönekontoret kom på idén att alla skulle ta med sina böcker, nu får den som vill låna.
I en del av fabriken tubstickas yllegarn i svart och grönt. Sedan skärs det till och går vidare till sömmerskorna.
Det var en period jag jobbade över ganska mycket, det var när jag lyssnade på Da Vinci-koden”
Lise-Lotte Rundström.
Lise-Lotte följer hela plagget från början till slut: När hon sytt ärmar, bål och krage på en bunt tröjor flyttar hon dem till maskinen för bandkantning, för att sedan sy på blixtlås. Sedan blir det etikett, krage, muddar och träns. På etiketten står det Sewn by Lise-Lotte Rundström. En gång fick hon ett meddelande på Facebook. En fransman berättade hur hennes tröja hållit honom varm på resor i Australien och Afghanistan.
Hela vägen från tygstycke till färdig tröja har Lise-Lotte hörlurarna på.
– Är boken åtta timmar, ja då blir det ju en dag.
Johanna växlar mellan att sy resårer och packa produkterna i lådor. Det är variationen som gör jobbet bra, och böckerna.
– Jag kan nog lyssna på fem i veckan.
Arbetsmomenten sitter i ryggmärgen, därför går det utmärkt att vara i två världar samtidigt.
– Händer något så åker boken liksom bak i huvudet. Sedan får jag gå tillbaka en bit, säger Johanna.
– Bikarbonat! utbrister Ann-Christin plötsligt i rummet där de sitter och pratar.
Lise-Lotte skrattar igenkännande.
– Det är den där … Britt-Marie var här … av han med Ove …
– Alla som har läst den förstår precis vad jag menar.
Vad är det då som gör en bra ljudbok? Ann-Christin vet i alla fall en sak:
– Det beror på vem som läser den.
Annika håller med.
– Jag är väldigt kräsen när det gäller uppläsare.
Helst ska det inte heller vara författaren som läser. Men gärna Stefan Sauk eller Tomas Bolme, säger hon.
– Och Katarina Ewerlöf! säger Lise-Lotte. Hon ändrar sig liksom hela tiden när hon läser.
– Hon har sån inlevelse, tycker Ann-Christin.
Utan en bok i öronen blir arbetsdagen lång. Men det kan också hända att dagen blir ännu längre – på grund av boken.
– Det var en period jag jobbade över ganska mycket, det var när jag lyssnade på Da Vinci-koden, minns Lise-Lotte.
De andra nickar, ibland är boken så spännande att man inte vill att arbetsdagen ska ta slut.
– Och ibland längtar man efter att jobbet ska börja, säger Lise-Lotte
Då åker hörlurarna på och hon får återigen vara i sina två världar.
Cd-böcker har minskat mycket. Större utbud finns det av mp3 som du laddar ner direkt. Om du inte lyssnar ofta kan detta bli billigare än ett abonnemang.
Det behöver du: Cd-spelare eller smarttelefon/dator (för mp3).
Kostar: Varierar. En nyutgiven mp3-bok kostar 100–200 kronor. Cd-böcker kan kosta drygt 200 kronor.
Har ökat explosionsartat de senaste åren. Storytel, Nextory, Bookbeat, Bokus play är några. Du får lyssna obegränsat för en fast månadskostnad.
Det behöver du: Smarttelefon eller surfplatta.
Kostar: 89–169 kronor beroende på abonnemangstyp.
Har du ett lånekort kan du strömma eller ladda ner böcker från de flesta bibliotek. Ofta används appen Biblio, där du loggar in med ditt lånekort. Utbudet är be-gränsat.
Det behöver du: Smarttelefon, surfplatta eller en uppkopplad dator.
Kostar: Gratis.
Sofie Sarenbrandt: Syndabocken
David Eddings: Sierskan från Kell, sista delen i Sagan om Mallorea
Mattias Edvardsson: En helt vanlig familj
Dan Buthler, Dag Öhrlund: Serien om Silfverbielke (Del 1 heter En nästan vanlig man)
Jussi Adler-Olsen: Serien om Avdelning Q (Del 1 heter Kvinnan i rummet)
Emma Hamberg: Serien om Rosengädda (del 1 heter Rosengädda nästa)
Camilla Läckberg: Isprinsessan
Dan Brown: Da Vinci-koden
Fredrik Backman: Britt-Marie var här
Rolf och Alexandra Becker: Dicke Dick Dickens, Radioteater med bland annat Martin Ljung från 1965-66.
Brännmärktav Catharina Ingelman-Sundberg. Uppläsare Katarina Ewerlöf.
”Den var intressant, historisk, det utspelar sig på 1300-talet.”
Sagan om isfolket av Margit Sandemo (serie). Uppläsare: Julia Dufvenius.
”Det är bra skrivet och intressant. Fantasyaktigt och historiskt.”
Böckerna av Herman Lindquist. (Författaruppläst).
”Han läser så roligt, och det är historia, intressant. Jag har lyssnat på så vansinnigt mycket.”
Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Uppläsare Tomas Bolme.
”Den har allt, det är både fantasi och verklighet. Jag gillar bra sagor.”
Det var också han som tipsade Lise-Lotte om boken som verkligen fick fart på hennes lyssnande, Da Vinci-koden.
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.