Industriarbetarnas tidning

Med en bok i örat i 30 år

7 januari, 2019

Skrivet av

 

Ljudböcker.Det har blivit inne att läsa med öronen. Försäljningen av ljudböcker har exploderat. På Woolpower i Östersund är det inget nytt – där  har sömmerskorna lyssnat på böcker sedan kassettbandens tid.

Swoosh! säger det när yllestrumpan åker in i vakuumsugen och vänds rätt. Ann-Christin Rådström trär den på en fotformad platta och tar nästa. Strumporna åker in i värmen för att få rätt form.

Samtidigt, i Bromma, Stockholm: En tonårspojke har hittats mördad. Familjens städerska blir misstänkt. I de fina villakvarteren växer skräcken, och fördomarna mot utländska arbetare. Ann-Christin är här också, och undrar hur det ska gå för städerskan.

Hon lyfter på håret och visar. En stor svart plupp sitter i hennes öra, binder samman hennes yllestrumpsvärld med mordgåtevärlden.
– En dag utan en ljudbok är en låååång dag! säger hon.

Jag är väldigt kräsen
när det gäller uppläsare.”

Annika Rahm

Landskapet med symaskiner och tillskärningsbänkar är fullt av människor som är här, djupt inne i sina jobb, men också någon helt annanstans.

Längst ner i hörnet sitter Johanna Sandström och syr resår till underställsbyxor, samtidigt som hon i hörlurarna väntar på det slutgiltiga mötet mellan ljusets och mörkrets barn. Lise-Lotte Rundström, som syr blixtlås på ylletröjor, är djupt inne i en dysfunktionell familj. Annika Rahm, däremot, har lyssnat igenom allt hon vill höra på Storytel. I dag blir det radio när hon fixar till kragar till polotröjor.

Johanna Sandström (i mitten) lyssnar igenom minst fem ljudböcker i veckan, säger hon – helst fantasy. För Lise-Lotte Rundström (till höger) blir det minst en, medan Annika Rahm (till vänster) har sina perioder. ”Då har jag haft en tjugo år lång period …” säger Ann-Christin Rådström, som man bara ser foten på. Foto: Adam Daver
Johanna Sandström (i mitten) lyssnar igenom minst fem ljudböcker i veckan, säger hon – helst fantasy. För Lise-Lotte Rundström (till höger) blir det minst en, medan Annika Rahm (till vänster) har sina perioder. ”Då har jag haft en tjugo år lång period …” säger Ann-Christin Rådström, som man bara ser foten på. Foto: Adam Daver

En stund senare sitter de alla fyra en trappa upp i fåtöljer och diskuterar.
– Stefan Sauk läser nån som …
– Heter han Silverstolpe …?
– Nej, inte Silfverbielke, han är ju en psykopat utan dess like.
– Ja, så läskig, man får stänga av!

– Nej, en annan med Stefan Sauk, det är en dansk som skrivit, ett dubbelnamn. Det är i Köpenhamn …
– Ja! Assad heter hans polis … Den är så bra!
– Och så har vi Rosengädda, som jag alltid tipsar om, fast ingen läser den. Rosengädda nästa, det är feelgood!

Det sista är Lise-Lotte som ännu inte lyckats övertala de andra att läsa Emma Hambergs serie. Johanna tycker bäst om fantasy, älskar att förflyttas till en annan värld. Synd bara att det finns så lite på svenska.
– Men engelska går bra när man kommer in i det. 

För de andra blir det mycket deckare, det finns så många. Fast Annika har fått nog.
– De är ju likadana. Har man hört några Läckberg så kan man dem. Jag tyckte den första var väldigt bra.
– Men det finns ju annat, dokumentärer … säger Lise-Lotte.
– Det är bra med deckare, man behöver inte tänka, det är avslappnande, säger Ann-Christin.

Anställda har ställt sina cd-böcker på en hylla i fabriken, där alla får låna.
Anställda har ställt sina cd-böcker på en hylla i fabriken, där alla får låna.

Ljudbokslyssnandet har en lång tradition på Wool-power. Lise-Lotte minns hur hon på nittiotalet satt och lyssnade på kassettband vid symaskinen. Sedan blev det cd-böcker, följt av mp3 och nu senast streamade abonnemang.

I början av 00-talet såg dåvarande högsta chefen hur många av sömmerskorna som lyssnade på jobbet – då skaffade han medlemskap i en ljudboksklubb, så arbetsplatsen fick en cd-bok i månaden.

Ann-Christin började också med kassetter en gång i tiden. Hon bad sin mormor låna talböcker på biblioteket – de var egentligen till för personer med synfel.
– Det … lät … så … här … hela … tiden, säger hon med entonig röst.

Så länge de minns har de också lyssnat på radio-följetong och radioteater.
Dickie Dick Dickens, minns du den?
– Ja, det måste vara sextiotalet.

I dag finns ingen bokklubb på Woolpower. Men väl ett par hyllor fyllda med cd-böcker, några meter från platsen där Annika syr i blixtlås i resårstickade polokragar. Någon på lönekontoret kom på idén att alla skulle ta med sina böcker, nu får den som vill låna.

I en del av fabriken tubstickas yllegarn i svart och grönt. Sedan skärs det till och går vidare till sömmerskorna.

Det var en period jag jobbade över ganska mycket, det var när jag lyssnade på Da Vinci-koden”

Lise-Lotte Rundström.

Lise-Lotte följer hela plagget från början till slut: När hon sytt ärmar, bål och krage på en bunt tröjor flyttar hon dem till maskinen för bandkantning, för att sedan sy på blixtlås. Sedan blir det etikett, krage, muddar och träns. På etiketten står det Sewn by Lise-Lotte Rundström. En gång fick hon ett meddelande på Facebook. En fransman berättade hur hennes tröja hållit honom varm på resor i  Australien och Afghanistan.

Hela vägen från tygstycke till färdig tröja har Lise-Lotte hörlurarna på.
– Är boken åtta timmar, ja då blir det ju en dag.

Johanna växlar mellan att sy resårer och packa produkterna i lådor.  Det är variationen som gör jobbet bra, och böckerna.
– Jag kan nog lyssna på fem i veckan.

Arbetsmomenten sitter i ryggmärgen, därför går det utmärkt att vara i två världar samtidigt.
– Händer något så åker boken liksom bak i huvudet. Sedan får jag gå tillbaka en bit, säger Johanna.
– Bikarbonat! utbrister Ann-Christin plötsligt i rummet där de sitter och pratar.

Lise-Lotte skrattar igenkännande.
– Det är den där … Britt-Marie var här … av han med Ove …
– Alla som har läst den förstår precis vad jag menar.

Vad är det då som gör en bra ljudbok? Ann-Christin vet i alla fall en sak:
– Det beror på vem som läser den.
Annika håller med.
– Jag är väldigt kräsen när det gäller uppläsare.

Helst ska det inte heller vara författaren som läser. Men gärna Stefan Sauk eller Tomas Bolme, säger hon.
– Och Katarina Ewerlöf! säger Lise-Lotte. Hon ändrar sig liksom hela tiden när hon läser.
– Hon har sån inlevelse, tycker Ann-Christin.

Utan en bok i öronen blir arbetsdagen lång. Men det kan också hända att dagen blir ännu längre – på grund av boken.
– Det var en period jag jobbade över ganska mycket, det var när jag lyssnade på Da Vinci-koden, minns Lise-Lotte.

De andra nickar, ibland är boken så spännande att man inte vill att arbetsdagen ska ta slut.
– Och ibland längtar man efter att jobbet ska börja, säger Lise-Lotte

Då åker hörlurarna på och hon får återigen vara i sina två världar.     

Så kan du lyssna på ljudböcker

 1. Köpa böcker

Cd-böcker har minskat mycket. Större utbud finns det av mp3 som du laddar ner direkt. Om du inte lyssnar ofta kan detta bli billigare än ett abonnemang.

Det behöver du: Cd-spelare eller smarttelefon/dator (för mp3).

Kostar: Varierar. En nyutgiven mp3-bok kostar 100–200 kronor. Cd-böcker kan kosta drygt 200 kronor.

 2. Streamade abonnemang

Har ökat explosionsartat de senaste åren. Storytel, Nextory, Bookbeat, Bokus play är några. Du får lyssna obegränsat för en fast månadskostnad.

Det behöver du: Smarttelefon eller surfplatta.

Kostar: 89–169 kronor beroende på abonnemangstyp.

3. Biblioteket

Har du ett lånekort kan du strömma eller ladda ner böcker från de flesta bibliotek. Ofta används appen Biblio, där du loggar in med ditt lånekort. Utbudet är be-gränsat.

Det behöver du: Smarttelefon, surfplatta eller en uppkopplad dator.

Kostar: Gratis.

 

Böcker som nämns i texten

Sofie Sarenbrandt: Syndabocken

David Eddings: Sierskan från Kell, sista delen i Sagan om Mallorea

Mattias Edvardsson: En helt vanlig familj

Dan Buthler, Dag Öhrlund: Serien om Silfverbielke (Del 1 heter En nästan vanlig man)

Jussi Adler-Olsen: Serien om Avdelning Q (Del 1 heter Kvinnan i rummet)

Emma Hamberg: Serien om Rosengädda (del 1 heter Rosengädda nästa)

Camilla Läckberg: Isprinsessan

Dan Brown: Da Vinci-koden

Fredrik Backman: Britt-Marie var här

Rolf och Alexandra Becker: Dicke Dick Dickens, Radioteater med bland annat Martin Ljung från 1965-66.

 

Bästa ljudboken? Här är favoriterna

Lise-Lotte Rundström

Brännmärktav Catharina Ingelman-Sundberg. Uppläsare Katarina Ewerlöf.
”Den var intressant, historisk, det utspelar sig på 1300-talet.”

Johanna Sandström

Sagan om isfolket av Margit Sandemo (serie). Uppläsare: Julia Dufvenius.
”Det är bra skrivet och intressant. Fantasyaktigt och historiskt.”

Ann-Christin Rådström

Böckerna av Herman Lindquist. (Författaruppläst).
”Han läser så roligt, och det är historia, intressant. Jag har lyssnat på så vansinnigt mycket.”

Annika Rahm

Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Uppläsare Tomas Bolme.
”Den har allt, det är både fantasi och verklighet. Jag gillar bra sagor.”

Det var också han som tipsade Lise-Lotte om boken som verkligen fick fart på hennes lyssnande, Da Vinci-koden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Svenskt hantverk hett i kristider

Svenskt hantverk hett i kristider

Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

”Passa på när det är rejält kallt”

”Passa på när det är rejält kallt”

Nu är tiden inne för gosiga ylleunderställ. Annika Rahm på Woolpower i Östersund tipsar om hur du bäst tar hand om dem. 

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Textilföretaget Woolpower bygger en ny fabrik i Östersund på 10 000 kvadratmeter. Med expansionen kommer också möjligheter att nyanställa.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Med en bok i örat i 30 år

Med en bok i örat i 30 år

Det har blivit inne att läsa med öronen. Försäljningen av ljudböcker har exploderat. På Woolpower i Östersund är det inget nytt – där har sömmerskorna lyssnat på böcker sedan kassettbandens tid.

”Som att sitta vid lägerelden”

”Som att sitta vid lägerelden”

Katarina Ewerlöf är en av Sveriges populäraste uppläsare, med egen studio: ”Efteråt är jag helt slut.” Hör henne läsa i DA:s inläsning.

När kommer Zlatan tillbaka?

När kommer Zlatan tillbaka?

Så fick eldsjälen Carina Johansson fart på läsningen på Nobia i Tidaholm.

”Det här är ingen jävla bokklubb”

”Det här är ingen jävla bokklubb”

En gång i månaden träffas de på puben för att 
byta böcker med varandra. Utan litteraturen vore 
vi ingenting, säger de. Absolut ingenting.

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?