Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Värna framtidens pappers­arbetare

22 augusti, 2019

Skrivet av

LEDARE Branschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Pappersmaskinerna går för fullt runt om i landet. I miljömedvetandets tid är papper återigen en eftertraktad vara. Dessutom utvecklas nya produkter. Inom en snar framtid kan plastflaskor bytas ut mot pappersflaskor, plastbatterier mot pappersbatterier och till och med det attraktiva kolfibret kan komma att tillverkas av lignin som utvinns ur sulfatmassabrukens svartlut.

Efterfrågan lär inte vara ett problem, däremot bristen på pappersarbetare. I dag är 28,3 procent av pappersarbetarna 56 år eller äldre. Mer än var fjärde pappersarbetare går i pension inom tio år. Branschen står inför en gigantisk generationsväxling. Frågan är hur beredskapen ser ut. Bristen på kompetent arbetskraft och kunskapsluckan när alla äldre pappersarbetare försvinner är två stora utmaningar.

– På sikt kan det ge kvalitetsproblem, hota både jobb och välfärd, säger Conny Nilsson, Pappers näringspolitiska ombudsman, till Dagens Arbete.

Kompetensförsörjningen inom industrin är en fråga för politiken – att se till att det finns relevant utbildning för alla – men också en fråga för parterna. Företag och fack måste hitta strategier för föryngringen.

DA har varit på pappers- och massa-fabriken i Husum och pratat om just detta med pappersarbetarna. De pekar på problemet med att företaget inte har framförhållning och ser till att nya yngre kommer in så länge som de äldre finns kvar och kan lära upp dem. Kunskapsöverföringen måste tillåtas ta tid då det är mycket som ska läras in i de ofta komplicerade produktionsprocesserna.

Generellt inom industrin har trenden varit att färre ska göra mer. Arbetet har blivit stressigare med alltför slimmade arbetsorganisationer. Det skapar sämre arbetsmiljö.

– Jag är orolig för vilka risker som det kan medföra. Kompetens är ju en av de största barriärerna mot olycksfall och här har vi ju många risker, säger huvudskyddsombudet Jonas Molander till DA.

Kompetensförsörjningen inom industrin är en fråga för politiken – att se till att det finns relevant utbildning för alla – men också en fråga för parterna. Företag och fack måste hitta strategier för föryngringen.

Kenneth Olsson, avdelningsordförande för Pappers i Husum, pekar på behovet av en gemensam utbildning för hela massa- och pappersindustrin, någon form av processoperatörsutbildning. Kanske borde också utbildningar förläggas mer ute på industrierna så att de unga samtidigt kan göra inhopp och läras upp av de äldre.

Företagen måste nu våga tänka mer långsiktigt och göra allt för att få en kompetent arbetskraft framöver. Frågan om generationsväxlingen och hur man ska säkra framtidens industriarbetare borde vara en huvudfråga i kommande avtalsrörelse.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lyssna på industrin, Hadzialic

Dagens Arbete har granskat krisen för yrkesgymnasierna. Det är ett allvarligt problem då industrin skriker efter utbildad och kompetent arbetskraft. Jag skrev på ledarplats: Höj statusen på yrkesgymnasiet! Ministern Aida Hadzialic delar oron och skrev på debattplats i DA om vikten av att säkerställa kompetensförsörjningen. Hon pekade på att LO och Svenskt Näringsliv tillsammans med […]

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

”Det är på arbetsplatserna det händer”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson som bjudit in till frukostsamtal om jämställdhet i dag på Internationella Kvinnodagen. IF Metall har i år ett nationellt tema för sitt fackliga arbete: Kvinnors situation i industrin. #metoo-rörelsen blev en väckarklocka för i princip alla samhällssektorer. Locket kunde lyftas och decennier av […]

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Utbildningskaos hotar industrin

Utbildningskaos hotar industrin

”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

Alliansens farliga arbetsmarknadspolitik

Det avgörande problemet är att företag skriker efter arbetskraft men inte rätt utbildad sådan. Det löses inte med sänkta löner, skriver Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända. Kan någon i Svenskt Näringsliv förklara för allianspartierna att de ska ge sjutton i att politisera lönebildningen.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.