Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

– Det handlar om makten över våra medlemmars arbetstid, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

– Skuggboxningen inför avtalsrörelsen 2020 är över.

Så inledde IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson presskonferensen där IF Metall, Unionen och Sveriges ingenjörer presenterade kraven som de har lämnat över till motparten Teknikarbetsgivarna. Facken står fast vid kravet på tre-procentiga löneökningar. Utvecklingen sedan lönekravet presenterades den 4 november ligger enligt facken i samma linje med de bedömningar som gjordes då. Någon justering nedåt är inte aktuell.

Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg svarade att de är förvånade över fackens krav. Enligt honom landar fackens totala krav på runt fyra procent, när löneökningar, ökade avsättningar till deltidspension och låglönesatsning räknas in. Det är långt mer än vad svensk industri klarar av, menar han.

– Vi måste ha en återhållsamhet i kraven från våra motparter. Avtalen måste leda till låga eller helst inga kostnadsökningar för företagen, sade Klas Wåhlberg.

Utöver de gemensamma krav som LO-förbunden och Facken inom industrin driver, kommer makten över arbetstiden att bli en av de stora frågorna i förhandlingarna mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna. De går in i förhandlingarna med totalt motsatta krav. IF Metall kräver en begränsning av arbetsgivarnas möjligheter att beordra anställda att arbeta övertid, och vill se en sänkning av övertidstaket från 150 till 200 timmar. För övertid vid vissa storhelger kräver IF Metall att det ska finnas en lokal överenskommelse.

– Vi vet att det är ett starkt krav från våra medlemmar. Särskilt under den här perioden har många jobbat väldigt mycket övertid och känner att gränsen är nådd, sade IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall kräver också att den så kallade arbetstidskorridoren i Teknikavtalet, som ger arbetsgivarna möjlighet att variera arbetstiden beroende på hur mycket det finns att göra, ska minskas från dagens 40 minuter per arbetspass till 30 minuter. Det finns ett krav från medlemmarna sedan förbundets kongress 2014 att krympa korridoren.

Teknikföretagen kräver tvärtom höjt tak för övertid, eftersom taket i avtalet är lägre än i lagen och skapar en orättvis konkurrenssituation för företag som har kollektivavtal, jämfört med de som inte har avtal.

De återkommer också med kravet på en utökning av arbetstidskorridoren. Teknikföretagen vill att dagens utrymme ska utökas till 7 timmar under en tvåveckorsperiod. Det liknar kravet som ställdes under förra avtalsrörelsen, men den här gången kräver Teknikföretagen inte att det ska innebära helgarbete för de som i vanliga fall jobbar måndag till fredag.

De vill också utöka perioden för huvudsemester, så att den kan infalla någon gång från maj till september, i stället för juni till augusti som i dag. Även detta ett krav som har rests i tidigare avtalsrörelser.

Liksom kravet på att löneökningen som parterna till slut enas om i kollektivavtalet, ska vara dispositiv, alltså möjlig att avtala bort lokalt. Det skulle i så fall öppna upp för lägre löneökningar än i det centrala avtalet, något som facken hittills har vägrat att gå med på.