Industriarbetarnas tidning

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

20 december, 2019

Skrivet av

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

– Det handlar om makten över våra medlemmars arbetstid, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

– Skuggboxningen inför avtalsrörelsen 2020 är över.

Så inledde IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson presskonferensen där IF Metall, Unionen och Sveriges ingenjörer presenterade kraven som de har lämnat över till motparten Teknikarbetsgivarna. Facken står fast vid kravet på tre-procentiga löneökningar. Utvecklingen sedan lönekravet presenterades den 4 november ligger enligt facken i samma linje med de bedömningar som gjordes då. Någon justering nedåt är inte aktuell.

Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg svarade att de är förvånade över fackens krav. Enligt honom landar fackens totala krav på runt fyra procent, när löneökningar, ökade avsättningar till deltidspension och låglönesatsning räknas in. Det är långt mer än vad svensk industri klarar av, menar han.

– Vi måste ha en återhållsamhet i kraven från våra motparter. Avtalen måste leda till låga eller helst inga kostnadsökningar för företagen, sade Klas Wåhlberg.

Utöver de gemensamma krav som LO-förbunden och Facken inom industrin driver, kommer makten över arbetstiden att bli en av de stora frågorna i förhandlingarna mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna. De går in i förhandlingarna med totalt motsatta krav. IF Metall kräver en begränsning av arbetsgivarnas möjligheter att beordra anställda att arbeta övertid, och vill se en sänkning av övertidstaket från 150 till 200 timmar. För övertid vid vissa storhelger kräver IF Metall att det ska finnas en lokal överenskommelse.

– Vi vet att det är ett starkt krav från våra medlemmar. Särskilt under den här perioden har många jobbat väldigt mycket övertid och känner att gränsen är nådd, sade IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall kräver också att den så kallade arbetstidskorridoren i Teknikavtalet, som ger arbetsgivarna möjlighet att variera arbetstiden beroende på hur mycket det finns att göra, ska minskas från dagens 40 minuter per arbetspass till 30 minuter. Det finns ett krav från medlemmarna sedan förbundets kongress 2014 att krympa korridoren.

Teknikföretagen kräver tvärtom höjt tak för övertid, eftersom taket i avtalet är lägre än i lagen och skapar en orättvis konkurrenssituation för företag som har kollektivavtal, jämfört med de som inte har avtal.

De återkommer också med kravet på en utökning av arbetstidskorridoren. Teknikföretagen vill att dagens utrymme ska utökas till 7 timmar under en tvåveckorsperiod. Det liknar kravet som ställdes under förra avtalsrörelsen, men den här gången kräver Teknikföretagen inte att det ska innebära helgarbete för de som i vanliga fall jobbar måndag till fredag.

De vill också utöka perioden för huvudsemester, så att den kan infalla någon gång från maj till september, i stället för juni till augusti som i dag. Även detta ett krav som har rests i tidigare avtalsrörelser.

Liksom kravet på att löneökningen som parterna till slut enas om i kollektivavtalet, ska vara dispositiv, alltså möjlig att avtala bort lokalt. Det skulle i så fall öppna upp för lägre löneökningar än i det centrala avtalet, något som facken hittills har vägrat att gå med på.

 

Arbetstidskorridoren

Arbetstidskorridoren gör det möjligt för arbetsgivare att variera arbetstiden med 40 minuter varje arbetspass, utan att göra upp med facket. När det är mer att göra kan arbetsgivaren beordra längre arbetstid och när det är mindre att göra kan arbetstiden kortas.

Det här är en så kallad stupstocksregel i avtalet, som träder i kraft om arbetsgivaren och fackklubben inte har gjort en lokal överenskommelse om arbetstiderna.

1998: Införs för första gången i Teknikavtalet med 24 minuter per arbetspass.

2007: Förlängs till 30 minuter.

2013: Förlängs till 40 minuter.

2014: IF Metalls kongress beslutar verka för att minska korridoren.

2016: Teknikföretagen ville förlänga korridoren till fem timmar i veckan och öppna upp för lördagsarbete utan extra ersättning. Ikem (plast, läkemedel, kemisk industri) krävde två timmar per arbetspass.

2017: Teknikföretagen ville utöka korridoren till sju timmar under en tvåveckorsperiod, vilket skulle öppna för arbete utan extra ersättning både på lördagar och söndagar.

Avtalet i dag: Arbetstidskorridoren ligger kvar på 40 minuter per arbetspass.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Fyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Bättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.