Industriarbetarnas tidning

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

20 december, 2019

Skrivet av

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

– Det handlar om makten över våra medlemmars arbetstid, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

– Skuggboxningen inför avtalsrörelsen 2020 är över.

Så inledde IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson presskonferensen där IF Metall, Unionen och Sveriges ingenjörer presenterade kraven som de har lämnat över till motparten Teknikarbetsgivarna. Facken står fast vid kravet på tre-procentiga löneökningar. Utvecklingen sedan lönekravet presenterades den 4 november ligger enligt facken i samma linje med de bedömningar som gjordes då. Någon justering nedåt är inte aktuell.

Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg svarade att de är förvånade över fackens krav. Enligt honom landar fackens totala krav på runt fyra procent, när löneökningar, ökade avsättningar till deltidspension och låglönesatsning räknas in. Det är långt mer än vad svensk industri klarar av, menar han.

– Vi måste ha en återhållsamhet i kraven från våra motparter. Avtalen måste leda till låga eller helst inga kostnadsökningar för företagen, sade Klas Wåhlberg.

Utöver de gemensamma krav som LO-förbunden och Facken inom industrin driver, kommer makten över arbetstiden att bli en av de stora frågorna i förhandlingarna mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna. De går in i förhandlingarna med totalt motsatta krav. IF Metall kräver en begränsning av arbetsgivarnas möjligheter att beordra anställda att arbeta övertid, och vill se en sänkning av övertidstaket från 150 till 200 timmar. För övertid vid vissa storhelger kräver IF Metall att det ska finnas en lokal överenskommelse.

– Vi vet att det är ett starkt krav från våra medlemmar. Särskilt under den här perioden har många jobbat väldigt mycket övertid och känner att gränsen är nådd, sade IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall kräver också att den så kallade arbetstidskorridoren i Teknikavtalet, som ger arbetsgivarna möjlighet att variera arbetstiden beroende på hur mycket det finns att göra, ska minskas från dagens 40 minuter per arbetspass till 30 minuter. Det finns ett krav från medlemmarna sedan förbundets kongress 2014 att krympa korridoren.

Teknikföretagen kräver tvärtom höjt tak för övertid, eftersom taket i avtalet är lägre än i lagen och skapar en orättvis konkurrenssituation för företag som har kollektivavtal, jämfört med de som inte har avtal.

De återkommer också med kravet på en utökning av arbetstidskorridoren. Teknikföretagen vill att dagens utrymme ska utökas till 7 timmar under en tvåveckorsperiod. Det liknar kravet som ställdes under förra avtalsrörelsen, men den här gången kräver Teknikföretagen inte att det ska innebära helgarbete för de som i vanliga fall jobbar måndag till fredag.

De vill också utöka perioden för huvudsemester, så att den kan infalla någon gång från maj till september, i stället för juni till augusti som i dag. Även detta ett krav som har rests i tidigare avtalsrörelser.

Liksom kravet på att löneökningen som parterna till slut enas om i kollektivavtalet, ska vara dispositiv, alltså möjlig att avtala bort lokalt. Det skulle i så fall öppna upp för lägre löneökningar än i det centrala avtalet, något som facken hittills har vägrat att gå med på.

 

Arbetstidskorridoren

Arbetstidskorridoren gör det möjligt för arbetsgivare att variera arbetstiden med 40 minuter varje arbetspass, utan att göra upp med facket. När det är mer att göra kan arbetsgivaren beordra längre arbetstid och när det är mindre att göra kan arbetstiden kortas.

Det här är en så kallad stupstocksregel i avtalet, som träder i kraft om arbetsgivaren och fackklubben inte har gjort en lokal överenskommelse om arbetstiderna.

1998: Införs för första gången i Teknikavtalet med 24 minuter per arbetspass.

2007: Förlängs till 30 minuter.

2013: Förlängs till 40 minuter.

2014: IF Metalls kongress beslutar verka för att minska korridoren.

2016: Teknikföretagen ville förlänga korridoren till fem timmar i veckan och öppna upp för lördagsarbete utan extra ersättning. Ikem (plast, läkemedel, kemisk industri) krävde två timmar per arbetspass.

2017: Teknikföretagen ville utöka korridoren till sju timmar under en tvåveckorsperiod, vilket skulle öppna för arbete utan extra ersättning både på lördagar och söndagar.

Avtalet i dag: Arbetstidskorridoren ligger kvar på 40 minuter per arbetspass.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Fyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Bättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.