Industriarbetarnas tidning

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

23 oktober, 2019

Skrivet av

Avtal 2020 Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

Avtalsrörelse

Många kollektivavtal går ut samtidigt och då samlas arbetsmarknadens parter (fackförbund och arbetsgivarorganisationer) för att förhandla fram nya kollektivavtal. Senaste avtalsrörelsen gav treåriga avtal, och de flesta går ut den sista mars 2020. Totalt 485 kollektivavtal går ut nästa år. Förhandlingarna berör 2,8 miljoner löntagare.

LO-samordning

De 14 LO-förbunden enas om några gemensamma krav samt en lönenivå som de alla ska driva i förhandlingarna.

Lär dig mer om avtalssvenska i vår ordlista.

Under måndagen blev det känt att Kommunal drar sig ur LO-samordningen i den kommande avtalsrörelsen. Men på onsdagens representantskap lade LO-styrelsen fram ett förslag till samordning för de övriga 13 LO-förbunden. Under representantskapet meddelade Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson att de också lämnar samordningen.

Efter många anföranden från bland andra IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Kommunals ordförande Tobias Baudin röstade slutligen representantskapet för att ställa sig bakom LO-styrelsens förslag att ingå samordnade förbundsförhandlingar. Nu är det upp till varje LO-förbunds förbundsmöten att besluta hur respektive förbund slutligen väljer att göra.

LO:s förslag till avtalsplattform innehåller samma modell på låglönesatsning som i förra avtalsrörelsen. Brytpunkten är dock höjd från 24 000 kronor till 26 100 kronor. Det innebär att alla som tjänar mindre än så ändå ska bidra till insamlingen av löneökningarna som om de tjänade 26 100 kronor. Hur löneökningarna sedan ska fördelas blir upp till varje förbund att bestämma.

Precis som vanligt föreslår LO-styrelsen också att lägstalöner och övriga förmåner ska höjas i samma takt som löneökningarna.

LO vill också se att de premier som arbetsgivarna betalar in till avtalspension och deltidspension ska redovisas på lönespecifikationerna. Detta för att nästan alla LO-förbund har problem med att vissa arbetsgivare inte betalar in premien. Medlemmarna skulle på det här sättet lättare kunna kontrollera att deras pensionspremier betalas in.

Stärkt arbetsanpassning och rehabilitering finns också med bland kraven. Problemet med att anställda sägs upp på grund av sjukdom har enligt LO blivit alldeles för omfattande, och ansvaret måste tillbaka till arbetsgivaren. Det måste till en kontroll så att arbetsgivarna verkligen genomför de åtgärder som finns för att få tillbaka människor till jobbet.

LO vill också se ett stärkt skydd mot sexuella trakasserier i arbetslivet, men det blir upp till varje förbund att driva frågan om hur i sina förbundsförhandlingar.

Dessutom vill LO förhandla med Svenskt Näringsliv om avtalsförsäkringarna och avtalspensionen. Viktigast är frågan om att premierna för avtalspensionen ska betalas in under all anställningstid oavsett ålder. Det skulle innebära att den som jobbar längre än till 65 ska få fortsatt inbetalning av premierna. Dessutom måste den nedre åldersgränsen tas bort, enligt LO. I dag tjänar man in till avtalspensionen först när man fyllt 25. LO vill att inbetalningarna ska göras från första intjänade krona och att de ska göras månadsvis i stället för årsvis.

LO vill också se bättre ordning och reda när det gäller rapporteringen till Fora, och är inte främmande för att en straffavgift införs för de arbetsgivare som fuskar.

LO lägger återigen fram kravet att ta bort vållandeprövningen för arbetssjukdomar. När en arbetssjukdom är godkänd av Försäkringskassan ska arbetstagaren ha rätt till ersättning utan att först behöva bevisa, genom en vållandeprövning, att det är arbetsgivaren som har orsakat arbetssjukdomen.

LO vill också se en slopad åldersgräns för rätt till ersättning vid asbestsjukdomar samt utökat omställningsstöd och rätt till AGB- och TSL-försäkringarna även vid uppsägning av personliga skäl och sjukdom. I dag gäller de endast vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Anders, 22, sparar till pensionen

Anders, 22, sparar till pensionen

När Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.