Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Avtal 2020

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PERSPEKTIV Vi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar fack och arbetsgivare sina detaljerade krav till varandra. Men den här gången är det annorlunda. Ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre.

Bill Phillips, mannen bakom Phillipskurvan, med med MONIAC, en analog dator som med hjälp av hydraulik modellerade Storbritanniens ekonomi.

Harald Gatu, reporter.

På en bild från 1950-talet står en kostymklädd man och röker och medan han betraktar något som ser ut som baksidan på ett gammalt kylskåp. Men det är ingen kyl utan en slags dator, en hydraulisk dator vars uträkningar kom att betyda mycket för hur lönerna sätts i stora delar av världen.

Mannen på bilden hette Bill Phillips, son till en mjölkbonde och en postkassörska i Nya Zeeland och som efter andra världskriget kom att studera ekonomi i London. En teknisk begåvning, det hade han visat som krigsfånge i de japanska lägren på Indonesien. Tillsammans med kinesiska medfångar konstruerade han både vattenkokare och någon slags enkel radio som kunde användas i smyg och som gjorde tillvaron något mera uthärdlig för de inspärrade.

Några år senare, efter krigsslutet, byggde han sin egen analoga datamaskin. I den matade han in ekonomiska uppgifter från 1860-talet och framåt, tryckte på knappen och ut kom ett resultat som han sammanfattade i en grafisk form: Phillipskurvan.

Resultatet visade på ett samband mellan inflation och arbetslöshet. Sambandet var enkelt:

Vid låg arbetslöshet är inflationen hög.  Omvänt, vid hög arbetslöshet är inflationen låg.

Nationalekonomin tog till sig Phillipskurvan och erbjöd efterkrigstidens politiker en meny att välja från. ”Nu kan ni fundera ut vad ni föredrar. 5-6 procents arbetslöshet och ingen inflation. Eller säg 3 procents arbetslöshet med 5-6 procents inflation”.

I boken The Economists’ Hour, skriven av New York Times-journalisten Binyamin Appelbaum, berättas om hur brittiska beslutsfattare i slutet av femtiotalet på allvar sågs gräla om arbetslösheten skulle vara 1,25 eller 1,75 procent. Det var ju så enkelt, bara att välja. Någon stackare föreslog 2,5 procents arbetslöshet med påföljd att han frystes ut och i upphetsningen beskylldes för att vara ”nazist”.

Bill Phillips fick aldrig det Nobelpris många ansåg att han borde ha tilldelats. Han dog 1975, märkt av både krigsskador och en ohälsosamt hög cigarettkonsumtion, precis när hans modell utsattes för den första allvarliga påfrestningen.

Nu är vi där igen. Läroboken stämmer inte och politiken står återigen rådvill. Ungefär som 1970-talet, fast omvänt.

Modellen ifrågasattes när 1970-talets ekonomi började kärva. Sambandet som Phillips påtalat tycktes inte vara lika självklart längre. Vi fick både hög inflation och hög arbetslöshet – samtidigt. Tillståndet förbryllade. Aldrig tidigare hade man sett att prisökningarna fått fart när ekonomin sackade. Man kallade det nya oväntade tillståndet som ”stagflation”, stagnation och inflation samtidigt.

Villrådiga politiker sökte efter utvägar. De fann dem i Chicago-ekonomen Milton Friedman och hans monetarism: politiken ska inte försöka styra ekonomin. Nej, låt istället centralbankerna fixa konjunkturen genom att reglera penningmängden med att antingen höja eller sänka räntan. Räntan blev ekonomins pedalställ med både broms och gas. Inflationen slogs ihjäl med höga räntor. Priset blev hög arbetslöshet. Nu var det som om Phillipskurvan återfick sin legitimitet: låg inflation – hög arbetslöshet. Hög inflation – låg arbetslöshet.

Milton Friedman fick Nobelpriset i ekonomi 1976. Foto: TT Nyhetsbyrån

Samtidigt öppnades dörren för den ekonomiskpolitiska ordning som kallas nyliberalism. Ju mera marknad, ju mera konkurrens, desto bättre. En tsunami av avregleringar väntade den industrialiserade världen.

Nu är vi där igen. Läroboken stämmer inte och politiken står återigen rådvill. Ungefär som 1970-talet, fast omvänt. Då sprakade inflationsbrasan trots att ekonomin stod och stampade. Men nu, under senare år, har vi haft en näst intill obefintlig inflationstakt samtidigt som efterfrågan på arbetskraft varit mycket hög. I såväl Sverige som i de flesta av de utvecklade industriländerna.

Ta USA där arbetslösheten efter en rekordlång konjunkturuppgång tryckts ner till 3,5 procent, den lägsta på ett halvsekel. Inflationen borde enligt läroböckerna och Phillips hydrauliska dator därför vara tvåsiffrig. Men prisökningstakten uppgår inte mer än till någon enstaka procent.

I Sverige har en tilltagande brist på arbetskraft inte lett till några löneökningar som satt fart på inflationen. Under de fem åren fram till 2018 steg andelen företag som sa sig ha svårt att hitta arbetskraft från 13 till 47 procent, enligt Arbetsförmedlingens undersökning som åberopas av Riksbanken. Alltså nära häften av företagen får inte tag på folk att anställa.

Hur försöker företagen lösa situationen? Genom att locka till sig folk med högre löner? Egentligen vore ju det logiskt med tanke på vad läroböckerna sagt om Phillipskurvan: hög efterfrågan på arbetskraft driver upp lönerna och inflationen.

Vad innebär det nya tillståndet – ”global desinflation” – för den svenska lönerörelsen? Att hela referensramen skakar. Men knappast avtalskraven.

Men så funkar det inte, enligt den enkätundersökning som Riksbanken hänvisar till. Istället segar företagen på rekryteringen, låter tiden gå för att se om de hittar de rätta. När inte det ger resultat sänker de kompetenskraven; erfarenhet, social kompetens och utbildning anses inte längre vara lika viktigt. Först som femte åtgärd tar de till knepet att locka med höjda löner.

Är inflationen död, undrade nyligen brittiska The Economist i en specialrapport om ”världsekonomins nya konstigheter”. Tja, i det närmaste. Världen har förändrats efter finanskrisen och till det nya normala hör knappast någon inflation alls. ”Global desinflation” kallas tillståndet. Ett nytt begrepp som innebär en ny huvudvärk för de ekonomiskpolitiska beslutsfattarna och fullt jämförbart med sjuttiotalets ”stagflation” som banade väg för nyliberalism, avregleringar och att fackföreningarna trycktes tillbaka.

Vad innebär det nya tillståndet – ”global desinflation” – för den svenska lönerörelsen? Att hela referensramen skakar. Men knappast avtalskraven. Facken utgår, i år som tidigare, från långsiktighet och tar fasta på företagens behov av stabilitet och förutsägbarhet; löneökningar ungefär som förut. De kan visa på att de svenska industriföretagen varken förlorat marknadsandelar eller tappat i lönsamhet under det senaste årtiondet.

Arbetsgivarna brukar till skillnad från facken åberopa den låga inflationen, i arbetsgivarnas ögon ett skäl att hålla nere kostnadsökningarna. Låg inflation kräver låga avtal. Däremot var det ingen som hörde dem bejaka högre löneökningar när inflationen tillfälligt kunde dra iväg, som i samband med avtalsrörelsen det febriga högkonjunkturåret 2007.

Fordonsindustrin, stålindustrin och metallbearbetning är exempelvis tre branscher som har haft en mycket stark produktivitetstillväxt sedan 2012 och framåt.

Då och då påminns man om den modell för hur löneutrymmet beräknades under rekordåren på 1960-talet, en tid då kvinnolönerna förpassades ur avtalen och samtidigt rejäla satsningar kunde göras på de lägst avlönade. Utrymmet gick att finna på två håll: inflationen i konkurrentländerna plus de inhemska produktivitetsökningarna.

Den modellen talas det inte mycket om idag, men den finns ändå i ryggmärgen på delar av avtals-Sverige.

Idag är den globala prisökningstakten näst intill obefintlig. Och den inhemska produktivitetsutvecklingen? Skral, enligt arbetsgivarna. Vems fel nu det är. Får man tro Industriarbetsgivarna innebär ”ökad produktivitet, att varje person producerar mer”. En definition som knappast skulle hålla i en nationalekonomisk grundkurs. Den skulle istället lära ut att produktivitet – på ekonomers fikonspråk ”total faktorproduktivitet” – brukar ses som resultatet av investeringar i teknisk utveckling, organisationsförändringar och utbildning. Faktorer som rimligen ligger i arbetsgivarnas händer.

Produktivitet är dessutom ett mått som ser olika ut mellan olika branscher och även inom en och samma bransch. Fordonsindustrin, stålindustrin och metallbearbetning är exempelvis tre branscher som har haft en mycket stark produktivitetstillväxt sedan 2012 och framåt.

Sveriges riksbank ska få ett nytt uppdrag. Foto: TT Nyhetsbyrån

Den ordning som en gång följde på nyliberalismens seger efter sjuttiotalets ”stagflation” innebar att centralbankerna gavs startnycklarna och därmed möjligheten att med räntan bromsa eller gasa. Nu funkar inte motorn. Gasen svarar inte, bromsen tar inte i enlighet med instruktionsboken. Därför har hela den ekonomisk-politiska modellen med centralbanken som chaufför, som stabilisator, tagits in för ombesiktning. I Sverige ska Riksbanken få ett nytt uppdrag.

Det smörgåsbord som dukades upp för efterkrigstidens beslutsfattare är historia. Den tid är passerad då de ansåg sig kunna välja den nivå på arbetslöshet och inflation som tycktes mest aptitlig. Läroboken väntar på att skrivas om. Kruxet är bara vad som ska stå i den.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

1Kommentarer

Dan Andersson Åmål:

Ur led är tiden. Riksbankstyrelsen sänker räntorna i högkonjunktur, nu ska de höja när vi är på väg in i lågkonjunktur. Facken gick med på ett historiskt dåligt treårsavtal, ska nu kräva mer den här perioden. Hävdar att konjukturen inte har samma betydelse för lönekraven.
Jag hävdar att industriavtalet har blivit en hämsko för hela lönerörelsen!
Arbetsgivarorganisationen utnyttjar fackens oförmåga skammlöst.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.