Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PERSPEKTIV Vi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar fack och arbetsgivare sina detaljerade krav till varandra. Men den här gången är det annorlunda. Ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre.

Bill Phillips, mannen bakom Phillipskurvan, med med MONIAC, en analog dator som med hjälp av hydraulik modellerade Storbritanniens ekonomi.

Harald Gatu, reporter.

På en bild från 1950-talet står en kostymklädd man och röker och medan han betraktar något som ser ut som baksidan på ett gammalt kylskåp. Men det är ingen kyl utan en slags dator, en hydraulisk dator vars uträkningar kom att betyda mycket för hur lönerna sätts i stora delar av världen.

Mannen på bilden hette Bill Phillips, son till en mjölkbonde och en postkassörska i Nya Zeeland och som efter andra världskriget kom att studera ekonomi i London. En teknisk begåvning, det hade han visat som krigsfånge i de japanska lägren på Indonesien. Tillsammans med kinesiska medfångar konstruerade han både vattenkokare och någon slags enkel radio som kunde användas i smyg och som gjorde tillvaron något mera uthärdlig för de inspärrade.

Några år senare, efter krigsslutet, byggde han sin egen analoga datamaskin. I den matade han in ekonomiska uppgifter från 1860-talet och framåt, tryckte på knappen och ut kom ett resultat som han sammanfattade i en grafisk form: Phillipskurvan.

Resultatet visade på ett samband mellan inflation och arbetslöshet. Sambandet var enkelt:

Vid låg arbetslöshet är inflationen hög.  Omvänt, vid hög arbetslöshet är inflationen låg.

Nationalekonomin tog till sig Phillipskurvan och erbjöd efterkrigstidens politiker en meny att välja från. ”Nu kan ni fundera ut vad ni föredrar. 5-6 procents arbetslöshet och ingen inflation. Eller säg 3 procents arbetslöshet med 5-6 procents inflation”.

I boken The Economists’ Hour, skriven av New York Times-journalisten Binyamin Appelbaum, berättas om hur brittiska beslutsfattare i slutet av femtiotalet på allvar sågs gräla om arbetslösheten skulle vara 1,25 eller 1,75 procent. Det var ju så enkelt, bara att välja. Någon stackare föreslog 2,5 procents arbetslöshet med påföljd att han frystes ut och i upphetsningen beskylldes för att vara ”nazist”.

Bill Phillips fick aldrig det Nobelpris många ansåg att han borde ha tilldelats. Han dog 1975, märkt av både krigsskador och en ohälsosamt hög cigarettkonsumtion, precis när hans modell utsattes för den första allvarliga påfrestningen.

Nu är vi där igen. Läroboken stämmer inte och politiken står återigen rådvill. Ungefär som 1970-talet, fast omvänt.

Modellen ifrågasattes när 1970-talets ekonomi började kärva. Sambandet som Phillips påtalat tycktes inte vara lika självklart längre. Vi fick både hög inflation och hög arbetslöshet – samtidigt. Tillståndet förbryllade. Aldrig tidigare hade man sett att prisökningarna fått fart när ekonomin sackade. Man kallade det nya oväntade tillståndet som ”stagflation”, stagnation och inflation samtidigt.

Villrådiga politiker sökte efter utvägar. De fann dem i Chicago-ekonomen Milton Friedman och hans monetarism: politiken ska inte försöka styra ekonomin. Nej, låt istället centralbankerna fixa konjunkturen genom att reglera penningmängden med att antingen höja eller sänka räntan. Räntan blev ekonomins pedalställ med både broms och gas. Inflationen slogs ihjäl med höga räntor. Priset blev hög arbetslöshet. Nu var det som om Phillipskurvan återfick sin legitimitet: låg inflation – hög arbetslöshet. Hög inflation – låg arbetslöshet.

Milton Friedman fick Nobelpriset i ekonomi 1976. Foto: TT Nyhetsbyrån

Samtidigt öppnades dörren för den ekonomiskpolitiska ordning som kallas nyliberalism. Ju mera marknad, ju mera konkurrens, desto bättre. En tsunami av avregleringar väntade den industrialiserade världen.

Nu är vi där igen. Läroboken stämmer inte och politiken står återigen rådvill. Ungefär som 1970-talet, fast omvänt. Då sprakade inflationsbrasan trots att ekonomin stod och stampade. Men nu, under senare år, har vi haft en näst intill obefintlig inflationstakt samtidigt som efterfrågan på arbetskraft varit mycket hög. I såväl Sverige som i de flesta av de utvecklade industriländerna.

Ta USA där arbetslösheten efter en rekordlång konjunkturuppgång tryckts ner till 3,5 procent, den lägsta på ett halvsekel. Inflationen borde enligt läroböckerna och Phillips hydrauliska dator därför vara tvåsiffrig. Men prisökningstakten uppgår inte mer än till någon enstaka procent.

I Sverige har en tilltagande brist på arbetskraft inte lett till några löneökningar som satt fart på inflationen. Under de fem åren fram till 2018 steg andelen företag som sa sig ha svårt att hitta arbetskraft från 13 till 47 procent, enligt Arbetsförmedlingens undersökning som åberopas av Riksbanken. Alltså nära häften av företagen får inte tag på folk att anställa.

Hur försöker företagen lösa situationen? Genom att locka till sig folk med högre löner? Egentligen vore ju det logiskt med tanke på vad läroböckerna sagt om Phillipskurvan: hög efterfrågan på arbetskraft driver upp lönerna och inflationen.

Vad innebär det nya tillståndet – ”global desinflation” – för den svenska lönerörelsen? Att hela referensramen skakar. Men knappast avtalskraven.

Men så funkar det inte, enligt den enkätundersökning som Riksbanken hänvisar till. Istället segar företagen på rekryteringen, låter tiden gå för att se om de hittar de rätta. När inte det ger resultat sänker de kompetenskraven; erfarenhet, social kompetens och utbildning anses inte längre vara lika viktigt. Först som femte åtgärd tar de till knepet att locka med höjda löner.

Är inflationen död, undrade nyligen brittiska The Economist i en specialrapport om ”världsekonomins nya konstigheter”. Tja, i det närmaste. Världen har förändrats efter finanskrisen och till det nya normala hör knappast någon inflation alls. ”Global desinflation” kallas tillståndet. Ett nytt begrepp som innebär en ny huvudvärk för de ekonomiskpolitiska beslutsfattarna och fullt jämförbart med sjuttiotalets ”stagflation” som banade väg för nyliberalism, avregleringar och att fackföreningarna trycktes tillbaka.

Vad innebär det nya tillståndet – ”global desinflation” – för den svenska lönerörelsen? Att hela referensramen skakar. Men knappast avtalskraven. Facken utgår, i år som tidigare, från långsiktighet och tar fasta på företagens behov av stabilitet och förutsägbarhet; löneökningar ungefär som förut. De kan visa på att de svenska industriföretagen varken förlorat marknadsandelar eller tappat i lönsamhet under det senaste årtiondet.

Arbetsgivarna brukar till skillnad från facken åberopa den låga inflationen, i arbetsgivarnas ögon ett skäl att hålla nere kostnadsökningarna. Låg inflation kräver låga avtal. Däremot var det ingen som hörde dem bejaka högre löneökningar när inflationen tillfälligt kunde dra iväg, som i samband med avtalsrörelsen det febriga högkonjunkturåret 2007.

Fordonsindustrin, stålindustrin och metallbearbetning är exempelvis tre branscher som har haft en mycket stark produktivitetstillväxt sedan 2012 och framåt.

Då och då påminns man om den modell för hur löneutrymmet beräknades under rekordåren på 1960-talet, en tid då kvinnolönerna förpassades ur avtalen och samtidigt rejäla satsningar kunde göras på de lägst avlönade. Utrymmet gick att finna på två håll: inflationen i konkurrentländerna plus de inhemska produktivitetsökningarna.

Den modellen talas det inte mycket om idag, men den finns ändå i ryggmärgen på delar av avtals-Sverige.

Idag är den globala prisökningstakten näst intill obefintlig. Och den inhemska produktivitetsutvecklingen? Skral, enligt arbetsgivarna. Vems fel nu det är. Får man tro Industriarbetsgivarna innebär ”ökad produktivitet, att varje person producerar mer”. En definition som knappast skulle hålla i en nationalekonomisk grundkurs. Den skulle istället lära ut att produktivitet – på ekonomers fikonspråk ”total faktorproduktivitet” – brukar ses som resultatet av investeringar i teknisk utveckling, organisationsförändringar och utbildning. Faktorer som rimligen ligger i arbetsgivarnas händer.

Produktivitet är dessutom ett mått som ser olika ut mellan olika branscher och även inom en och samma bransch. Fordonsindustrin, stålindustrin och metallbearbetning är exempelvis tre branscher som har haft en mycket stark produktivitetstillväxt sedan 2012 och framåt.

Sveriges riksbank ska få ett nytt uppdrag. Foto: TT Nyhetsbyrån

Den ordning som en gång följde på nyliberalismens seger efter sjuttiotalets ”stagflation” innebar att centralbankerna gavs startnycklarna och därmed möjligheten att med räntan bromsa eller gasa. Nu funkar inte motorn. Gasen svarar inte, bromsen tar inte i enlighet med instruktionsboken. Därför har hela den ekonomisk-politiska modellen med centralbanken som chaufför, som stabilisator, tagits in för ombesiktning. I Sverige ska Riksbanken få ett nytt uppdrag.

Det smörgåsbord som dukades upp för efterkrigstidens beslutsfattare är historia. Den tid är passerad då de ansåg sig kunna välja den nivå på arbetslöshet och inflation som tycktes mest aptitlig. Läroboken väntar på att skrivas om. Kruxet är bara vad som ska stå i den.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

1Kommentarer

Dan Andersson Åmål:

Ur led är tiden. Riksbankstyrelsen sänker räntorna i högkonjunktur, nu ska de höja när vi är på väg in i lågkonjunktur. Facken gick med på ett historiskt dåligt treårsavtal, ska nu kräva mer den här perioden. Hävdar att konjukturen inte har samma betydelse för lönekraven.
Jag hävdar att industriavtalet har blivit en hämsko för hela lönerörelsen!
Arbetsgivarorganisationen utnyttjar fackens oförmåga skammlöst.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

1

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.