Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

24 mars, 2020

Skrivet av

Gästkrönika Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer. Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson skriver om vad som måste till efter handtvättandet och isoleringen.

Om skribenten:

Lars Henriksson är frilansskribent och skyddsombud på Volvo Cars i Torslanda.

Det räckte inte med nya handfat och anslag om att tvätta händerna noga. Till slut meddelade även ledningen för Volvo Cars att de i likhet med de flesta fabriker i Europa stoppar produktionen i Torslanda påföljande torsdag. Inte på grund av någon hemlig kunskap om smittorisken på fabriken, snarare för att det var så länge de trodde att materialförsörjningen skulle fungera.

Som en blixt från klar himmel ersattes år av tvingande övertid och produktionsrekord med tvärstopp och permitteringar. Känslorna i dag är kluvna, bra att vi kan gå hem med betalning, oro för vad som händer sedan.

Många av oss tänker på den där förmiddagen 2008 när vi avdelningsvis kallades till möten och chefen sedan ägnade resten av dagen till att dela ut kuvert till var och en, tomma till oss som fick vara kvar, med uppsägningsbesked till dem som fick lämna.

Även om tidpunkten inte gick att förutse har det länge varit klart att en nedgång skulle komma förr eller senare. Världsekonomin har varit krasslig ett bra tag och frågan har varit om hostattackerna tytt på en mild förkylning eller förebådat en livshotande influensa.

I Kina, bilindustrins draglok de senaste tio åren, har försäljningen fallit 19 månader i rad, fabriker har stängts i både USA och Europa och det var bara en tidsfråga när överproduktionen skulle slå igenom också här.

Att en mikroorganism blev den utlösande faktorn hade väl ingen tänkt sig men inte heller detta borde vara överraskande. För även virusen är väntade. Säsongens varianter av influensavirus är oftast inte mer upphetsande än nya årsmodeller av bilar.

Men sedan länge har klockan tickat fram mot en ny pandemi, i värsta fall en där olika virus funnit varandra i andra djur och bytt egenskaper på ett sätt som gjort mänskligheten försvarslös. Kombinationen av växande megastäder som försörjs av allt större djurindustrier och skogsskövlande jordbruk som tränger djupt in i tidigare oanvänd mark är idealiska odlingsplatser för nya smittor. Att antalet flygresor per år fördubblats sedan svininfluensan 2009 har snabbat upp spridningsvägarna.

Och medan vi tvättar händerna, håller oss hemma och lyssnar på Folkhälsoinstitutet ställer vi oss alla frågan: vad händer nu?

Nyliberalismens främste profet, Milton Friedman, slog en gång fast:

”Bara en kris – verklig eller uppfattad – skapar verklig förändring. När krisen inträffar beror åtgärderna som vidtas på vilka idéer som finns spridda. Detta är, anser jag, vår grundläggande funktion: att utveckla alternativ till den rådande politiken, att hålla dem vid liv och tillgängliga till dess att det politiskt omöjliga blir politiskt nödvändigt.”

Sedan dess har hans idéer infekterat den politiska dagordningen på ett sätt som inte ens det mest elakartade virus kan drömma om. (Om nu virus drömmer…) Från Thatchers och Reagans konservativa revolutioner, över vår egen 90-talskris, till Grekland där de internationella långivarna 2015 tvingade ett helt folk på knä, har varenda kris använts till bristningsgränsen.

Dagens dubbla kris kommer inte att vara ett undantag. Världen över kommer vi att ställas inför rader av försök att genomdriva åtgärder som tidigare varit politiskt omöjliga för att flytta fram storföretagens och de rikas positioner. I många länder har vi redan sett antidemokratiska ingrepp.

I Sverige kommer det att gälla alltifrån lagstiftning om arbetsrätt till avtal om löner och arbetsvillkor. På varenda arbetsplats kommer vi att få höra hur viktigt det är att vi nu går med på den ena eller andra försämringen, för att kunna konkurrera om jobben mot arbetare på andra företag och i andra länder. Som naturligtvis i sin tur kommer att få höra samma sak.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Men det måste inte bli så. Den ”rådande politik” som Friedman så hett längtade efter att ersätta var de välfärdsstater som byggdes under starkt tryck från arbetarrörelsen efter förra århundradets stora katastrofer – de två världskrigen och 30-talskrisen. De pågående kriserna gör det möjligt att åter organisera oss kring de förslag som löser vår tids stora problem på våra villkor. Inte minst den klimatkris som bara tar ett snabbt andetag just nu.

Idéerna som behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga; löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet var länge arbetarrörelsen honnörsord. I åratal har de nu legat begravda under tunga lager av ideologisk bråte från den nyliberalism som i dag visar sin oförmåga att lösa kriserna. Men våra idéer lever ännu under rasmassorna. Bara att börja röjningsarbetet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.