Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

24 mars, 2020

Skrivet av

Gästkrönika Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer. Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson skriver om vad som måste till efter handtvättandet och isoleringen.

Om skribenten:

Lars Henriksson är frilansskribent och skyddsombud på Volvo Cars i Torslanda.

Det räckte inte med nya handfat och anslag om att tvätta händerna noga. Till slut meddelade även ledningen för Volvo Cars att de i likhet med de flesta fabriker i Europa stoppar produktionen i Torslanda påföljande torsdag. Inte på grund av någon hemlig kunskap om smittorisken på fabriken, snarare för att det var så länge de trodde att materialförsörjningen skulle fungera.

Som en blixt från klar himmel ersattes år av tvingande övertid och produktionsrekord med tvärstopp och permitteringar. Känslorna i dag är kluvna, bra att vi kan gå hem med betalning, oro för vad som händer sedan.

Många av oss tänker på den där förmiddagen 2008 när vi avdelningsvis kallades till möten och chefen sedan ägnade resten av dagen till att dela ut kuvert till var och en, tomma till oss som fick vara kvar, med uppsägningsbesked till dem som fick lämna.

Även om tidpunkten inte gick att förutse har det länge varit klart att en nedgång skulle komma förr eller senare. Världsekonomin har varit krasslig ett bra tag och frågan har varit om hostattackerna tytt på en mild förkylning eller förebådat en livshotande influensa.

I Kina, bilindustrins draglok de senaste tio åren, har försäljningen fallit 19 månader i rad, fabriker har stängts i både USA och Europa och det var bara en tidsfråga när överproduktionen skulle slå igenom också här.

Att en mikroorganism blev den utlösande faktorn hade väl ingen tänkt sig men inte heller detta borde vara överraskande. För även virusen är väntade. Säsongens varianter av influensavirus är oftast inte mer upphetsande än nya årsmodeller av bilar.

Men sedan länge har klockan tickat fram mot en ny pandemi, i värsta fall en där olika virus funnit varandra i andra djur och bytt egenskaper på ett sätt som gjort mänskligheten försvarslös. Kombinationen av växande megastäder som försörjs av allt större djurindustrier och skogsskövlande jordbruk som tränger djupt in i tidigare oanvänd mark är idealiska odlingsplatser för nya smittor. Att antalet flygresor per år fördubblats sedan svininfluensan 2009 har snabbat upp spridningsvägarna.

Och medan vi tvättar händerna, håller oss hemma och lyssnar på Folkhälsoinstitutet ställer vi oss alla frågan: vad händer nu?

Nyliberalismens främste profet, Milton Friedman, slog en gång fast:

”Bara en kris – verklig eller uppfattad – skapar verklig förändring. När krisen inträffar beror åtgärderna som vidtas på vilka idéer som finns spridda. Detta är, anser jag, vår grundläggande funktion: att utveckla alternativ till den rådande politiken, att hålla dem vid liv och tillgängliga till dess att det politiskt omöjliga blir politiskt nödvändigt.”

Sedan dess har hans idéer infekterat den politiska dagordningen på ett sätt som inte ens det mest elakartade virus kan drömma om. (Om nu virus drömmer…) Från Thatchers och Reagans konservativa revolutioner, över vår egen 90-talskris, till Grekland där de internationella långivarna 2015 tvingade ett helt folk på knä, har varenda kris använts till bristningsgränsen.

Dagens dubbla kris kommer inte att vara ett undantag. Världen över kommer vi att ställas inför rader av försök att genomdriva åtgärder som tidigare varit politiskt omöjliga för att flytta fram storföretagens och de rikas positioner. I många länder har vi redan sett antidemokratiska ingrepp.

I Sverige kommer det att gälla alltifrån lagstiftning om arbetsrätt till avtal om löner och arbetsvillkor. På varenda arbetsplats kommer vi att få höra hur viktigt det är att vi nu går med på den ena eller andra försämringen, för att kunna konkurrera om jobben mot arbetare på andra företag och i andra länder. Som naturligtvis i sin tur kommer att få höra samma sak.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Men det måste inte bli så. Den ”rådande politik” som Friedman så hett längtade efter att ersätta var de välfärdsstater som byggdes under starkt tryck från arbetarrörelsen efter förra århundradets stora katastrofer – de två världskrigen och 30-talskrisen. De pågående kriserna gör det möjligt att åter organisera oss kring de förslag som löser vår tids stora problem på våra villkor. Inte minst den klimatkris som bara tar ett snabbt andetag just nu.

Idéerna som behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga; löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet var länge arbetarrörelsen honnörsord. I åratal har de nu legat begravda under tunga lager av ideologisk bråte från den nyliberalism som i dag visar sin oförmåga att lösa kriserna. Men våra idéer lever ännu under rasmassorna. Bara att börja röjningsarbetet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Jag var inte den som höll tyst”

”Jag var inte den som höll tyst”

När han började på fabriken visste Adrian Avdullahu inte vad en fackförening var. Nu har han valts till ett av Sveriges tyngsta fackliga uppdrag, ordförande för Volvo verkstadsklubb.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?