Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

8 april, 2020

Skrivet av Carl Melin

Debatt De nuvarande turordningsreglerna har brister, men det finns inga skäl för fackföreningarna att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin, samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Förhandlingarna om förändringar i arbetsrätten pågår fortfarande mellan fack och arbetsgivare – coronaepidemin till trots. Parallellt med förhandlingarna arbetar även en statlig utredning vars resultat kan bli ny lagstiftning om inte parterna kommer överens.

Oavsett hur det går i förhandlingarna finns det skäl till att i grunden ha en positiv syn på en moderniserad arbetsrätt. Det är dock ett problem att många – framförallt i näringslivet och en del partier – förväxlar modernisering med att ge arbetsgivaren mer makt på bekostnad av arbetstagarnas trygghet.

I framtidens arbetsliv kommer den exakta anställningsformen ha mindre betydelse och vi kommer i än högre grad se arbetsplatser där tillsvidareanställda, visstidsanställda, inhyrda, egenanställda och konsulter arbetar tillsammans. Arbetsplatsen i dess fysiska form förändras också då teknikutvecklingen underlättar distansarbete, en mognad som påskyndats av pandemin.

Behovet av kompetensutveckling ökar dessutom ständigt och den enskilde arbetstagarens kompetens blir det som i realiteten avgör hur trygg anställningen är. Det finns en utbredd mytbildning om att kompetens inte har någon betydelse vid uppsägningar utan att det bara handlar om anställningstid. Att stärka rätten till kompetensutveckling är därför bra då uppdaterad kompetens ger en reell anställningstrygghet som inte antal tjänsteår ger.

Det är dock lättare sagt än gjort att garantera rätten till kompetensutveckling i lag eller avtal. Historiskt kunde kompetensutveckling definieras som rätten att ”gå en kurs”– men i dag sker lärande alltmer sällan så. I stället integreras lärandet oftare på arbetsplatsen och i arbetet.

Kompetensutveckling handlar både om ”up-skilling” – att bli bättre på det nuvarande jobbet – och om ”re-skilling” – att behöva ställa om och byta jobb och yrke. Arbetsgivarens ansvar för det första är ganska självklar, men inte det senare. Gränsdragningen mellan dessa är dock inte alltid självklar i praktiken.

Det finns två uttalade syften med de pågående förhandlingarna som i grunden är bra för arbetstagarna. Det är att skillnaden i anställningstrygghet mellan olika anställningsformer ska minska och att rätten till kompetensutveckling ska stärkas.

Om det första löses genom att tryggheten minskar för tillsvidareanställda innebär det dock inget framsteg. Och inte heller om det senare inte leder till en reellt förbättrad kompetensutveckling. Det får inte vara lätt för arbetsgivaren att definiera interna möten eller kick-offer som utbildning, eller förvänta sig att arbetstagarna i realiteten ”bjuder” på den tid de lägger på utbildning.

Risken är alltså stor att det som arbetstagarna ska ”få ut” i en förhandling får liten betydelse i praktiken samtidigt som det som arbetsgivarna vinner – större rätt att fritt få säga upp anställda – får stor.

De nuvarande turordningsreglerna handlar inte så mycket om att bestämma vem det är som ska sägas upp som att undvika godtycke. Ingen facklig företrädare kommer att tvinga en arbetsgivare att säga upp en nyckelperson som är avgörande för företagets framtid – och därmed kollegornas anställningstrygghet.

Svenska fackföreningar har i decennier visat att de är villiga att ta ansvar för en fungerande omställning och tillväxt och det har varit bra både för landet, arbetstagarna och näringslivet. Internationella jämförelser visar att svagare fack blir mer stridslystna och mindre ansvarstagande, vilket inte är bra för någon.

”Det går alltid att hitta lösningar”

De nuvarande turordningsreglerna har brister men en styrka är att arbetsgivaren behöver motivera eventuella avsteg och i realiteten också ibland att hjälpa de uppsagda att komma vidare. Det sista är inte minst viktigt då det kan vara arbetsgivarens ovilja att kompetensutveckla medarbetaren som gjort att en viss person inte längre anses ha den kompetens som krävs.

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav och därför behöver regelverket moderniseras. Det finns dock inga skäl för fackföreningarna att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna och deras organisationer.

Det finns heller inga skäl för politikerna att tvinga på arbetsmarknaden ett nytt regelverk som ensidigt gynnar en part på bekostnad av den andra.

2 kommentarer till “Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt

  • Det Calle skriver om LAS kan stämma på mer fackförbund inom TCO som har lite bättre utbildning.
    Men inte om man ser på andra fack där de anställda med låg utbildning måste ha 2 eller 3 jobb för att få det att gå ihop med dagliga utgifter.
    Klart vi skall sträva efter alla har/får en utbildning så de kan ha ett jobb som känns tryggt. Vidareutbildning i alla yrken och åldrar, så funkar LAS som den är.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.