Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

8 april, 2020

Skrivet av Carl Melin

Debatt De nuvarande turordningsreglerna har brister, men det finns inga skäl för fackföreningarna att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin, samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Förhandlingarna om förändringar i arbetsrätten pågår fortfarande mellan fack och arbetsgivare – coronaepidemin till trots. Parallellt med förhandlingarna arbetar även en statlig utredning vars resultat kan bli ny lagstiftning om inte parterna kommer överens.

Oavsett hur det går i förhandlingarna finns det skäl till att i grunden ha en positiv syn på en moderniserad arbetsrätt. Det är dock ett problem att många – framförallt i näringslivet och en del partier – förväxlar modernisering med att ge arbetsgivaren mer makt på bekostnad av arbetstagarnas trygghet.

I framtidens arbetsliv kommer den exakta anställningsformen ha mindre betydelse och vi kommer i än högre grad se arbetsplatser där tillsvidareanställda, visstidsanställda, inhyrda, egenanställda och konsulter arbetar tillsammans. Arbetsplatsen i dess fysiska form förändras också då teknikutvecklingen underlättar distansarbete, en mognad som påskyndats av pandemin.

Behovet av kompetensutveckling ökar dessutom ständigt och den enskilde arbetstagarens kompetens blir det som i realiteten avgör hur trygg anställningen är. Det finns en utbredd mytbildning om att kompetens inte har någon betydelse vid uppsägningar utan att det bara handlar om anställningstid. Att stärka rätten till kompetensutveckling är därför bra då uppdaterad kompetens ger en reell anställningstrygghet som inte antal tjänsteår ger.

Det är dock lättare sagt än gjort att garantera rätten till kompetensutveckling i lag eller avtal. Historiskt kunde kompetensutveckling definieras som rätten att ”gå en kurs”– men i dag sker lärande alltmer sällan så. I stället integreras lärandet oftare på arbetsplatsen och i arbetet.

Kompetensutveckling handlar både om ”up-skilling” – att bli bättre på det nuvarande jobbet – och om ”re-skilling” – att behöva ställa om och byta jobb och yrke. Arbetsgivarens ansvar för det första är ganska självklar, men inte det senare. Gränsdragningen mellan dessa är dock inte alltid självklar i praktiken.

Det finns två uttalade syften med de pågående förhandlingarna som i grunden är bra för arbetstagarna. Det är att skillnaden i anställningstrygghet mellan olika anställningsformer ska minska och att rätten till kompetensutveckling ska stärkas.

Om det första löses genom att tryggheten minskar för tillsvidareanställda innebär det dock inget framsteg. Och inte heller om det senare inte leder till en reellt förbättrad kompetensutveckling. Det får inte vara lätt för arbetsgivaren att definiera interna möten eller kick-offer som utbildning, eller förvänta sig att arbetstagarna i realiteten ”bjuder” på den tid de lägger på utbildning.

Risken är alltså stor att det som arbetstagarna ska ”få ut” i en förhandling får liten betydelse i praktiken samtidigt som det som arbetsgivarna vinner – större rätt att fritt få säga upp anställda – får stor.

De nuvarande turordningsreglerna handlar inte så mycket om att bestämma vem det är som ska sägas upp som att undvika godtycke. Ingen facklig företrädare kommer att tvinga en arbetsgivare att säga upp en nyckelperson som är avgörande för företagets framtid – och därmed kollegornas anställningstrygghet.

Svenska fackföreningar har i decennier visat att de är villiga att ta ansvar för en fungerande omställning och tillväxt och det har varit bra både för landet, arbetstagarna och näringslivet. Internationella jämförelser visar att svagare fack blir mer stridslystna och mindre ansvarstagande, vilket inte är bra för någon.

”Det går alltid att hitta lösningar”

De nuvarande turordningsreglerna har brister men en styrka är att arbetsgivaren behöver motivera eventuella avsteg och i realiteten också ibland att hjälpa de uppsagda att komma vidare. Det sista är inte minst viktigt då det kan vara arbetsgivarens ovilja att kompetensutveckla medarbetaren som gjort att en viss person inte längre anses ha den kompetens som krävs.

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav och därför behöver regelverket moderniseras. Det finns dock inga skäl för fackföreningarna att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna och deras organisationer.

Det finns heller inga skäl för politikerna att tvinga på arbetsmarknaden ett nytt regelverk som ensidigt gynnar en part på bekostnad av den andra.

2 kommentarer till “Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt

  • Det Calle skriver om LAS kan stämma på mer fackförbund inom TCO som har lite bättre utbildning.
    Men inte om man ser på andra fack där de anställda med låg utbildning måste ha 2 eller 3 jobb för att få det att gå ihop med dagliga utgifter.
    Klart vi skall sträva efter alla har/får en utbildning så de kan ha ett jobb som känns tryggt. Vidareutbildning i alla yrken och åldrar, så funkar LAS som den är.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.