Industriarbetarnas tidning

Bilder av det nya Europa

29 maj, 2020

Skrivet av

Böcker Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Huvudpersonen i Michel Houellebecqs senaste bok Serotonin är en man med problem. Han är ensam, sexfixerad, röker och dricker för mycket. Dessutom sprängfylld med antidepressiva medel.

Efter uppbrottet från senaste flickvännen flyktar Florent-Claude ut på den franska landsbygden. Han har lämnat det tidigare livet bakom sig och söker sina minnen och gamla flickvänner.

Till slut hamnar han hos en tidigare studiekamrat, en adlig bonde, som numera är aktiv i ett pågående bondeuppror riktat mot regering och Bryssel.
Kan sägas att huvudpersonen bidragit till krisen för mjölk- och ostbönderna genom jobb på jordbruksdepartementet.

Precis som i sin förra bok Underkastelse, har Houellebecq en enastående förmåga att ta pulsen på det som rör sig under ytan i samtiden. I Underkastelse handlar det om att Muslimska brödraskapets kandidat i kamp mot Nationella fronten tar hem presidentvalet.

Vad som sedan sker är att utbildningspolitiken genomgår en radikal förändring och ställer huvudpersonen, en universitetslärare, inför valet att fortsätta undervisa i ny, saudisk, regi eller få sparken.

Houellebecqs böcker är idéromaner som rör sig i samtiden. Ställer frågor och provocerar. Det gör också den bulgariska statsvetaren Ivan Krastev. I allra högsta grad.

Ivan Krastev (t.v) och Michel Houellebecq.

Krastev, verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien, anses rätt allmänt stå för de skarpaste analyserna av utvecklingen i dagens Europa.

I boken Efter Europa beskriver han ett Europa i genomgripande förändring. Från ett toleran­t samhälle genomsyrat av mänskliga rättigheter till ett mer förtryckande, där repression och intolerans börjar formuleras till nya ledord.

Boven i dramat har stavats eurokris och synen på migration, som slagit en kil mellan västliga och östliga EU-länder.

Han skildrar ett Europa där andra världskriget fallit i glömska och där det inkluderande samhället börjat knaka i fogarna. Ett Europa där globaliseringens offer – ofta vit arbetarklass – börjat protestera och där populistpartier får sin näring.

Men vi får också en insikt i varför dagens Östeuropa agerar som man gör, trötta som de är på att behandlas som sekunda vara i dagens EU. Framför allt de stater som en gång utgjorde Europas kärna, det gamla Centraleuropa.

Ivan Krastev vidgar perspektiven och gör det än mer djupgående i relativt nyutkomna Ljuset som försvann. Denna gång skriven ihop med den amerikanska juristprofessorn Stephen Holmes vid New York University.

Boken handlar mycket om att ”imitationens epok” är över. Varken östländer inom EU, än mindre Putins Ryssland, ser längre de liberala staterna i väst som något man vill efterlikna. Det handlar i stort om den självtillräckliga liberalismens kris.

För den som är intresserad av att förstå samtiden och den förändring som samhällen och länder genomgår, är detta en riktig ögonöppnare. Särskilt mot bakgrund av att valdeltagandet i Europa generellt sjunkit från 71 till 41 procent under den senaste tjugofemårsperioden.

Framtiden var bättre förr och frågan är ställd:
Vart är vi på väg?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Made in Europe – men hur?

Made in Europe – men hur?

USA storsatsar på grön omställning som ska ge nya industrijobb i Amerika. Europa famlar efter ett motdrag för att behålla sin industri. Ska ditt jobb få stödpengar från EU?, frågar sig DA:s Harald Gatu.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.