Industriarbetarnas tidning

Bilder av det nya Europa

29 maj, 2020

Skrivet av

Böcker Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Huvudpersonen i Michel Houellebecqs senaste bok Serotonin är en man med problem. Han är ensam, sexfixerad, röker och dricker för mycket. Dessutom sprängfylld med antidepressiva medel.

Efter uppbrottet från senaste flickvännen flyktar Florent-Claude ut på den franska landsbygden. Han har lämnat det tidigare livet bakom sig och söker sina minnen och gamla flickvänner.

Till slut hamnar han hos en tidigare studiekamrat, en adlig bonde, som numera är aktiv i ett pågående bondeuppror riktat mot regering och Bryssel.
Kan sägas att huvudpersonen bidragit till krisen för mjölk- och ostbönderna genom jobb på jordbruksdepartementet.

Precis som i sin förra bok Underkastelse, har Houellebecq en enastående förmåga att ta pulsen på det som rör sig under ytan i samtiden. I Underkastelse handlar det om att Muslimska brödraskapets kandidat i kamp mot Nationella fronten tar hem presidentvalet.

Vad som sedan sker är att utbildningspolitiken genomgår en radikal förändring och ställer huvudpersonen, en universitetslärare, inför valet att fortsätta undervisa i ny, saudisk, regi eller få sparken.

Houellebecqs böcker är idéromaner som rör sig i samtiden. Ställer frågor och provocerar. Det gör också den bulgariska statsvetaren Ivan Krastev. I allra högsta grad.

Ivan Krastev (t.v) och Michel Houellebecq.

Krastev, verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien, anses rätt allmänt stå för de skarpaste analyserna av utvecklingen i dagens Europa.

I boken Efter Europa beskriver han ett Europa i genomgripande förändring. Från ett toleran­t samhälle genomsyrat av mänskliga rättigheter till ett mer förtryckande, där repression och intolerans börjar formuleras till nya ledord.

Boven i dramat har stavats eurokris och synen på migration, som slagit en kil mellan västliga och östliga EU-länder.

Han skildrar ett Europa där andra världskriget fallit i glömska och där det inkluderande samhället börjat knaka i fogarna. Ett Europa där globaliseringens offer – ofta vit arbetarklass – börjat protestera och där populistpartier får sin näring.

Men vi får också en insikt i varför dagens Östeuropa agerar som man gör, trötta som de är på att behandlas som sekunda vara i dagens EU. Framför allt de stater som en gång utgjorde Europas kärna, det gamla Centraleuropa.

Ivan Krastev vidgar perspektiven och gör det än mer djupgående i relativt nyutkomna Ljuset som försvann. Denna gång skriven ihop med den amerikanska juristprofessorn Stephen Holmes vid New York University.

Boken handlar mycket om att ”imitationens epok” är över. Varken östländer inom EU, än mindre Putins Ryssland, ser längre de liberala staterna i väst som något man vill efterlikna. Det handlar i stort om den självtillräckliga liberalismens kris.

För den som är intresserad av att förstå samtiden och den förändring som samhällen och länder genomgår, är detta en riktig ögonöppnare. Särskilt mot bakgrund av att valdeltagandet i Europa generellt sjunkit från 71 till 41 procent under den senaste tjugofemårsperioden.

Framtiden var bättre förr och frågan är ställd:
Vart är vi på väg?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Nya gymnasielagen

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.