Industriarbetarnas tidning

Bilder av det nya Europa

29 maj, 2020

Skrivet av

Böcker Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Huvudpersonen i Michel Houellebecqs senaste bok Serotonin är en man med problem. Han är ensam, sexfixerad, röker och dricker för mycket. Dessutom sprängfylld med antidepressiva medel.

Efter uppbrottet från senaste flickvännen flyktar Florent-Claude ut på den franska landsbygden. Han har lämnat det tidigare livet bakom sig och söker sina minnen och gamla flickvänner.

Till slut hamnar han hos en tidigare studiekamrat, en adlig bonde, som numera är aktiv i ett pågående bondeuppror riktat mot regering och Bryssel.
Kan sägas att huvudpersonen bidragit till krisen för mjölk- och ostbönderna genom jobb på jordbruksdepartementet.

Precis som i sin förra bok Underkastelse, har Houellebecq en enastående förmåga att ta pulsen på det som rör sig under ytan i samtiden. I Underkastelse handlar det om att Muslimska brödraskapets kandidat i kamp mot Nationella fronten tar hem presidentvalet.

Vad som sedan sker är att utbildningspolitiken genomgår en radikal förändring och ställer huvudpersonen, en universitetslärare, inför valet att fortsätta undervisa i ny, saudisk, regi eller få sparken.

Houellebecqs böcker är idéromaner som rör sig i samtiden. Ställer frågor och provocerar. Det gör också den bulgariska statsvetaren Ivan Krastev. I allra högsta grad.

Ivan Krastev (t.v) och Michel Houellebecq.

Krastev, verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien, anses rätt allmänt stå för de skarpaste analyserna av utvecklingen i dagens Europa.

I boken Efter Europa beskriver han ett Europa i genomgripande förändring. Från ett toleran­t samhälle genomsyrat av mänskliga rättigheter till ett mer förtryckande, där repression och intolerans börjar formuleras till nya ledord.

Boven i dramat har stavats eurokris och synen på migration, som slagit en kil mellan västliga och östliga EU-länder.

Han skildrar ett Europa där andra världskriget fallit i glömska och där det inkluderande samhället börjat knaka i fogarna. Ett Europa där globaliseringens offer – ofta vit arbetarklass – börjat protestera och där populistpartier får sin näring.

Men vi får också en insikt i varför dagens Östeuropa agerar som man gör, trötta som de är på att behandlas som sekunda vara i dagens EU. Framför allt de stater som en gång utgjorde Europas kärna, det gamla Centraleuropa.

Ivan Krastev vidgar perspektiven och gör det än mer djupgående i relativt nyutkomna Ljuset som försvann. Denna gång skriven ihop med den amerikanska juristprofessorn Stephen Holmes vid New York University.

Boken handlar mycket om att ”imitationens epok” är över. Varken östländer inom EU, än mindre Putins Ryssland, ser längre de liberala staterna i väst som något man vill efterlikna. Det handlar i stort om den självtillräckliga liberalismens kris.

För den som är intresserad av att förstå samtiden och den förändring som samhällen och länder genomgår, är detta en riktig ögonöppnare. Särskilt mot bakgrund av att valdeltagandet i Europa generellt sjunkit från 71 till 41 procent under den senaste tjugofemårsperioden.

Framtiden var bättre förr och frågan är ställd:
Vart är vi på väg?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

EU vill skärpa asbestlagarna

EU vill skärpa asbestlagarna

Sänkta gränsvärden för asbest och säkrare sanering. Det förväntas bli EU-lag nästa år. ”Människor dör fortfarande av asbest i Sverige trots vårt långvariga förbud”, säger EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S).

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.