Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Låt bli att luckra upp las

15 juni, 2020

Skrivet av

Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.

Arbetsrätten Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

Coronakrisen är inte över. Smittan skördar människoliv samtidigt som Sverige och världen går in i en djup ekonomisk kris och massarbetslöshet. De flesta sunda beslutsfattare funderar i detta läge över hur man ska skapa ökad trygghet och rädda jobben. Men i vårt land vill nu politiker i stället luckra upp anställningstryggheten. Det är okunnigt och dumt.

När coronan slog till infördes nästan omgående möjligheten till korttidspermitteringar i Sverige. Att parterna på arbetsmarknaden i rekordfart kunde sluta dessa korttidsavtal beror på att det i kollektivavtalsmodellen råder en ömsesidig maktbalans mellan fack och arbetsgivare. Denna balans är grunden för den tillit som lett till att vi har en av de mest fredliga arbetsmarknader i världen.

Nu vill Centern och Liberalerna riskera denna tillit genom att kräva att anställningsskyddet ska luckras upp. Januariavtalets kompromiss mellan S, MP, C och L innebar att staten tillsatte en las-utredning i väntan på att parterna skulle förhandla. Utredningen har nu kommit med sina förslag som skulle förskjuta maktbalansen rejält till arbetsgivarens fördel. Det är ett avsteg från utredningens direktiv. Den är därför på goda grunder kritiserad av LO, TCO och Saco liksom av arbetsmarknadsministern.

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter. Det visar både forskning och erfarenheter från andra länder.

Olle Wästberg, en gång Sveriges generalkonsul i New York, skriver på DA Debatt om varför han insett att anställningstryggheten bör värnas. På den amerikanska arbetsmarknaden, där ”easy hire – easy fire” råder, skapas en auktoritär företagskultur.

”Bristen på arbetstrygghet skapar i det amerikanska arbetslivet en hållning av ineffektivitet och tystnad. Las i Sverige gör varje anställd till något av en investering och motiverar vidareutbildning i åtskilliga företag. Så är det definitivt inte i USA”, skriver Wästberg som har tillhört Liberalernas ledning i 30 år. Han uppmanar sitt eget parti att tänka om.

Las har sina brister vilket visat sig i mängden osäkra anställningsformer och bemanningsjobb. Arbetslivet lider inte brist på flexibilitet utan på kompetent arbetskraft. Det behövs mer av lärande och trygg omställning. Parterna gör därför rätt i att förhandla vidare om en modernisering av arbetsrätten. Men las-utredningen bör förpassas till pappers­korgen.

Lyssna också på las-avsnittet av podden Jobbet, där Helle Klein samtalar om arbetslivet med Aftonbladets Ingvar Persson.

En kommentar till “Låt bli att luckra upp las

  • Bra Helle.
    .
    Instämmer helt i ditt resonemang.
    .
    Det är obegripligt att 16 anställda skulle vara MER värda än de på företag med 15 st. Helt plötsligt skulle arbetsmarknadslagarna inte gälla alla. Som Thatcher en gång myntade- ”Devide and conquer”. Ja, det är medicinen som fungerar enligt liberal/borgerlig politik.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

”Det går alltid att hitta lösningar”

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

Uppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.