Industriarbetarnas tidning

Sista striden för anrik smålänning

6 februari, 2012

Skrivet av

Ding dong, ding dong, ding dong! Kyrkklockorna dånar över byn denna tidiga morgon år 1939. En tryckare öppnar brevlådan. Där ligger ett inkallelsebrev.

På hans arbetsplats, Nässjötryckeriet, rör sig samtalen kring ”pappersransonering, Hitler och annat djävulskap”. Inte bara papper ransoneras. Även tryckfärger, bensin, fotogen, bränsle och elkraft. De försöker med stor svårighet driva produktionen. Tjärolja, dåliga surrogatvätskor och sur ved är allt de har till hjälp. Lokalerna blir dessutom allt mer avfolkade på arbetskraft.

Tryckaren kramar brevet i handen. Tänker på sin familj och ber en stilla bön. Måtte kriget snart ta slut. Måtte tryckeriet finnas kvar när han kommer tillbaka. Han måste ha ett jobb.

Historien återges under vinjetten ”NT:s öden förr i tiden” i personaltidningen NT-Spegeln i slutet av 70-talet. I december 2011 ligger spridda utgåvor tillsammans med gamla fotografier på ett bord i de öde hallar som fortfarande kallas Nässjötryckeriet. Nedanför står fyra kartonger. Böcker med slitna pärmar sticker upp. ”Huvudbok 1928”, ”Avlöningsbok 1944”. En evighet av rader och kolumner med handskrivna siffror finns tecknade över sidorna. Ingen vi frågar vet vad som ska hända med sakerna. Kanske ska de slängas. Någon från museet har redan varit här och gått igenom, räddat klichéer och typ-lådor till samlingarna. Vid nyår tar tryckeriets historia slut.

Den enda maskin som är i gång i dag bearbetar parkeringsböteslappar. Inget annat tryckeri i Sverige har utrustningen som kan göra blanketterna. Det blev Magnus Svenssons sista jobb att trycka två års förbrukning av ”det som folk hatar mest”. När de är slut får beställaren vända sig till någon som kan utforma en ny modell på lappen, säger han. Nu för tiden är det ju digitaltryck som gäller.

Han visar oss den digitala pressen, den enda de har, inkapslad i ett vitt och blått plasthölje står den overksam längs en vägg.

– Tre år, och redan gammal.

Längre bort väntar senioren i parken, Heidelbergaren från 1965. Den ser ut som en antikvitet men är lika pålitlig som dagen den byggdes. Inte så snabb kanske. Men den kan med svårslagen precision hantera pappersvikter på allt mellan 30 och 900 gram. Förmodligen får den jobba vidare någonstans i Sydamerika nu: ”Såna här rycker de direkt där nere.”

Magnus själv vill stanna i Nässjö. Han är 45 år, har en plan och kan leva på makaroner i några år. Frun som är förskollärare får gå upp i arbetstid. Kanske säljer de bilen. Kanske tar han ströjobb. Men han har en plan, och han ska komma ut på andra sidan.

De andra oroar han sig mer för. Medelåldern på golvet är 55 och de flesta har jobbat i lokalerna sedan skolåldern.

Nässjötryckeriet grundades 1923 av Carl Forsmark och drevs vidare som ett familjeföretag. 1983 tog Herencokoncernen över. Nedläggningsbeslutet som kom i augusti förra året motiverades med ett enkelt argument: Dålig lönsamhet. Orderna bjöds bort till deras värsta konkurrent, Strålfors.

– Av gamle vd:n Stig Forsmark hade man fått sparken bara av att nämna Strålfors vid namn, säger Magnus.

Vid bandet där p-botlapparna flyter fram står Eva-Lisa Johansson, 59 år.

– Min man jobbar också här, han är 60. Vi blir utan jobb båda två och det går ju inte ihop. Första 100 dagarna går det men inte sen.

Hon hade inte väntat sig det här. Dåliga tider har ju kommit förut, och gått igen. Till exempel 1976, det år som Eva-Lisa som 24-åring började på tryckeriet. Då skrev Forsmark ofta i NT-Spegeln om sin oro för ”marknadens tröghet”, och ”oljeländernas osäkra agerande”.

Roligare var det att bläddra igenom resten av tidningen. Hon kunde läsa om anställda som förlovat sig och att ”Monica och Göran har fått en dotter som ska heta Silvya”. Om alla idrottsevenemang: ”I hård blåst och tio minusgrader genomfördes NT-mästerskapet på skidor”; ”NT-turneringen i Hockey-Bockey har avgjorts till dagtidarnas fördel”.  Hon fick veta att fritidssektionen hjälpt ”Plutt” Gustavsson med samkvämet i sporthallen i samband med julbowlingen, och att Galleri NT visat polsk konst. Bilderna som fyllde sidorna var tagna vid luciafiranden, julgransplundringar och personalresor.

Kommande årtionde var Nässjöborna så stolta över sitt tryckeri att den som snackade skit om det kunde få på käften, även av såna som inte jobbade där, säger Magnus. Det var de gyllene åren, då han bland mycket annat stod och tryckte floder av Bingolotter på rullpressen, svenska folket fick aldrig nog av dem, satt som klistrade framför Leif ”Loket” Olsson varje helg.

Några år därefter passerade hela landets inkomster revy inför deras ögon när de fick uppdraget att trycka fram deklarationerna. Känslan av framåtanda satt kvar i väggarna en bra bit in på 90-talet. Någon gång i början av 2000 gick proppen ur fullständigt. Kraft, tid och pengar investerades i och för sig: i ett nytt affärssystem. Och det var inte populärt i produktionen.

– Det är gjort av akademiker som inte fattar vad vi behöver på golvet, det fungerar jättedåligt, säger Kalle Landin, 45 år med 26 år på tryckeriet.

– Jag är så besviken så det är inte sant. Det är en skam. Man står med en marknad som man säger är digitaliserad. Men att vi gått mot en digitaliserad värld borde väl inte ha kommit som någon överraskning?

Han säger som många andra att Herenco kört dem i botten med dåliga beslut. Dessutom finns det en hel del jobb som ännu inte är digitala, tillräckligt för att driva tryckeriet vidare, det är Kalle övertygad om.

– Vi hade trots allt en stor orderstock. Vi hade en ägare med kapital. Vi var inte konkursmässiga. Något hade kunnat göras. Jag är så jävla ledsen. Och det värsta är nog att de lägger ner helt utan att undersöka möjligheten att någon annan ska kunna driva oss vidare.

– Ja, man är besviken på sättet de gjorde det på, säger Magnus.

Herenco har avsatt en fond för studier och praktik. Men enligt facket är det få som fått ut något av den.

Magnus fick avslag med hänvisning till att han kunde söka CSN-bidrag. Trots det drog han efter andan och gick upp till personalchefen för att få hjälp med sin plan. Han som inte pluggat sedan han gick ut nian bad om att få jobba kvällar under uppsägningstiden för att kunna läsa in gymnasieämnen.

– Jag frågar eftersom du sa att du skulle göra allt som står i din makt för att hjälpa oss. Jag har jobbat här i 23 år utan att komma upp och be om något så du ska inte tro att jag frågar i onödan.

Svaret blev nej.

I dag är de ändå bara ett tiotal på plats. Resten går hemma eftersom för lite finns att göra. Och vid årsskiftet ska allt ha lagts ner.

Bredvid spåren av gemenskap och räkenskap, lådorna med bokföring och tidningar, säger Kalle att han nog aldrig får ett så roligt och varierat arbete igen. Men kanske har han ett vaktmästarjobb på gång. I annat fall får han väl ta hand om åldringar. Eva-Lisa vill ha ett jobb, vilket som helst bara det är rörligt.

– Jag är en sån där som inte kan sitta still.

När hon har rannsakat sin hjärna har hon dykt på tanken att starta hundpensionat.

Fas 3 är något de inte ens vågat tala om. ”Måtte det aldrig gå så långt.”

– Skulle jag hamna där är det mycket möjligt att jag skriver ett brev och hänger mig i parken, konstaterar Magnus.

Det tror han nu inte. Han har en plan. Oavsett om företaget hjälper honom eller inte.

Vi tänker oss en vårmorgon år 2012.

Fåglarna kvittrar över staden denna tidiga timma. En tryckare öppnar brevlådan. Där ligger ett antagningsbrev. Magnus har kommit in på utbildningen till installationselektriker. Den ska han klara. Sen öppnar han eget. När allt kommer omkring är ett villkor detsamma för honom som för alla de generationer av tryckare som stämplat in och ut från Nässjötryckeriet sedan 1923. Han måste ha ett jobb.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?