Industriarbetarnas tidning

De pejlar efter skogens hot

26 mars, 2012

Skrivet av

Förtrupperna är redan här. En fullskalig invasion vore förödande. Gränsen mot Finland bevakas dag och natt. Året runt. Med hjälp av angiveri, fällor och 150 övervakningskameror. Följ med i jakten på hotet från öster.

Parasiten smittar via bär och svamp

  • Förra året hittades parasiten dvärgbandmask för första gången på en räv i Sverige. Räven sprider parasitens ägg vidare genom sin avföring. Om räven gjort sina behov på svamp eller bär som en människa sedan äter finns en liten risk att få i sig maskägg. Människor kan drabbas av den allvarliga sjukdomen alveolär echinokockos, som är dödlig om inte rätt behandling ges.
  • Mårdhunden och tamhundar kan precis som räven vara bärare av rävens dvärgbandmask. Anledningen är att de äter gnagare som bär på parasiten.
  • Rävens dvärgbandmask finns främst i Centraleuropas bergstrakter och har spridit sig under senare år.
  • Socialstyrelsen bedömer att riskerna för människor i Sverige är små.

Källa: Jordbruksverket och Socialstyrelsen

 

Bäcken är två meter bred och strömmen stark. Omöjlig att forcera utan att behöva vada med femgradigt vatten upp till midjan. Östsibiriska laikan Flisa gnäller. Svansen strävar uppåt. Hennes känsliga nos har fått korn på mårdhund. Utan kopplet skulle hon kasta sig i bäcken.

Någon i sällskapet svär. En annan trampar igenom myrmarken och kängan vattenfylls.

Var är den förbaskade spången?

Trädkvistar rispar i ansiktet. Yrkesjägaren Mikael Paavola är oberörd. Träskmarker är hans vardag. Jörgen Invall ringer en arbetskompis på pappersbruket i Karlsborg och frågar var den förbaskade bron är. Hans son Emil har fullt sjå att hålla den ivriga hunden från att hoppa i vattnet.

Äntligen. Telefonsamtalet ger resultat. 300 meter nedströms ska spången finnas. Och där på andra sidan, mitt i kärret, ligger antagligen mårdhunden och trycker.

Östra Norrbottens gräns mot Finland utgörs av Torneälven. Ett hinder som mårdhunden måste passera för att komma in i Sverige. Vilket inte är något större problem. Mårdhunden är en god simmare. Om arten etablerar sig i Sverige skulle det kunna innebära en ekologisk katastrof för sällsynta fågelarter. Mårdhunden har små revir och kan snabbt rensa ett område på allt ätbart. Djuret kan också sprida den fruktade dvärgbandmasken och rabies.

Erfarenheter från Finland har gjort att Sverige, Norge och Danmark med hjälp av EU satsar nästan 50 miljoner kronor i ett treårigt projekt för att stoppa mårdhundarnas inmarsch. I Norrbotten har sex yrkesjägare anställts för att bevaka gränsen mot Finland. Mikael Paavola från Kalix var en av 300 sökande.

Det effektivaste sättet att komma åt mårdhundar är att fånga in och sterilisera dem. Sedan förses de med radiosändare och släpps ut.

– De söker upp sina artfränder åt oss. Sedan pejlar vi in dem och kan skjuta flera på en gång.

En annan metod är fällor som placeras vid naturliga vandringsvägar som vattendrag och våtmarker. Jakt med hund används också.

– Jag har hittat mårdhundar som gömmer sig under vatten, bara nosen sticker upp, säger Mikael Paavola.

En gång ringde en man och berättade att han hade en mårdhund under ett av sina uthus, mitt i villakvarteret. Kvällen innan hade han rensat lax och lämnat fiskrenset ute. Mårdhunden såg sin chans till ett enkelt mål mat.

– Det var trångt där under. Jag kröp in och nöp den i nacken.

Mårdhundar är ungefär lika stora som rävar men har kortare ben, ansiktet liknar tvättbjörnens. De är aggressiva i pressade situationer men kan också spela döda.

Mikael Paavola styr pickupen längs en gropig grusväg, tärd av vintrars tjäle. På flaket sitter en mårdhund instängd i en bur bäddad med träull. Vi befinner oss i Lappträsk några mil från finska gränsen, där många artfränder påträffats tidigare. En utmärkt plats för att släppa ut steriliserad mårdhund.

Med gummihandskar på händerna sträcker yrkesjägaren in handen i buren och tar ett rejält grepp runt nackskinnet. Han lägger varsamt ner djuret på tallhedsskogens mjuka mossa och justerar radiosändaren runt halsen. Solen bryter in mellan trädkronorna och reflekteras mot mårdhundens vaksamma ögon. Inramningen förmörkas av en sur doft.

– De luktar inget vidare. Men pälsen är mjuk och fin.

När Paavola släpper greppet och tar ett steg tillbaks ställer sig mårdhunden upp. Gör några korta utfall innan den försvinner bort mellan träden i sin jakt på artfränder.

Yrkesjägaren tar upp sin mobiltelefon. På displayen visas hur en annan radioförsedd mårdhund rört sig de senaste dygnen. Nästa uppdrag är att fånga in den och byta batterier på sändaren. Men först blir det fikapaus. Dagens sällskap, pappersarbetaren Jörgen Invall med sonen Emil, sätter sig tillrätta i vindskyddet. Den sura veden har lång startsträcka. Björkbitarna torkar upp av värmen och får fyr. Granklabbarna bidrar med sitt karaktäristiska knaster.

Mikael Paavola berättar att mårdhundar har svårt att klara snörika och kalla vintrar. Under sommaren och hösten äter de upp sig för att sedan vara stationära när kylan drar in.

– Jag har fångat exemplar som varit tjocka som sälar över ryggen.

Han trivs med sitt jobb. I princip varje dag får han bege sig ut i skogen.

– Egentligen är det mest viltvård. Inte så mycket jakt.

Mårdhunden kommer ursprungligen från Sibirien, Kina, Nordvietnam, Koreahalvön och Japan. Mellan 1920 och 1950-talen placerades arten ut i de europeiska delarna av Sovjetunionen. Tanken var att öka pälsviltsproduktionen i naturen. I dag är mårdhunden etablerad i stora delar av Östeuropa men också i Tyskland och Danmark. I Finland är stammen starkast i de södra delarna av landet. Svenska forskare och experter oroar sig för det ökade antalet i Danmark. Om mårdhundar stiger i land i Skåne och Halland skulle de bli svårhejdade. Det milda klimatet, jämfört med Norrbotten, i kombination med stora våtmarker innebär goda förutsättningar för en snabb spridning.

Yrkesjägarna i Norrbotten får ofta studiebesök från andra länder. Metoden att fånga in och sterilisera djuren är något som sprider sig. Förutom att pejla in mårdhundar ska fällor och kameror kontrolleras. Kamerorna, 150 stycken, tar automatiskt bilder när något rör sig framför dem.

Elden har blivit till glöd och kaffet har druckits ur. Vi beger oss bort mot en kamera som sitter uppsatt vid en å – en naturlig mårdhundspassage. Mikael Paavola kontrollerar kamerans minneskort innan färden går vidare för att pejla in ett annat djur.

Uppe i ett älgtorn, med pejlutrustningens antenn högt uppsträckt, lyckas den vane yrkesjägaren få bäring på mårdhunden. Han pekar ut över ett stort myrområde några hundra meter bort.

Hunden Flisa gnyr. Vi är tillbaks där det började. Bland tätt växande buskar och isbitna grästuvor. Väl över bron och bortom ett skogparti ligger ett trädlöst träsklandskap. Flisa och pejlutrustningen visar vägen mot en mindre ö mitt i myren. Och där, mitt i en myrstack, ligger mårdhunden och fräser. Batteriet på sändaren är på upphällningen. Mikael Paavola är nöjd med att dagens värv gick relativt smärtfritt. Snabbt skruvar han av locket och byter batteriet. Högt tempo är viktigt för att djuret ska slippa ifrån den obehagliga situationen.

– De är rätt gulliga. Svårt att förstå vilka marodörer de är.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Två månader under jord

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.