Skadeersättningen täcker Linus studier

Fyra år efter olyckan som krossade hans underarm lever Linus Lundberg ett vanligt liv. Han pluggar till civilekonom och kan numera spela både innebandy och tennis. Men det går inte en dag utan att han påminns om skadan.

Linus Lundberg har nyligen kommit hem från en termin på Ottawa University i Kanada. Han bor och pluggar i Lund, men han gillar att resa och tyckte det var självklart att ta chansen att få läsa utomlands.

– Man får en helt annan motivation när man kommer till ett nytt ställe.

Han låter precis som vilken ung kille som helst. Men för några år sedan var det inte självklart att han skulle kunna resa någonstans alls.

När Dagens Arbete granskade den farliga återvinningsbranschen för drygt två år sedan var Linus Lundberg en av dem som hade råkat illa ut. Som 18-åring hade han sommarjobbat i två veckor på Hans Anderssons återvinningsfabrik i Hägersten när han fastnade med ena handsken mellan valsen och transportbandet och vänsterarmen drogs in i maskinen. Underarmen krossades, hud och muskler förstördes och nerverna trasades sönder.

I nästan en månad låg han på sjukhus och hela rehabiliteringen tog ett halvår. Under den tiden fick han starka smärtstillande mediciner och kunde inte klara sig själv.

I dag mår Linus Lundberg efter omständigheterna bra. Han har fått tillbaka känseln på ovansidan av armen och en del av musklerna. Rörligheten har däremot inte blivit bättre, han kan inte vinkla handen eller sträcka ut fingrarna. Men han låter sig inte nedslås.

– Allt har blivit svårare, men det har gått några år nu och jag blir bättre och bättre på att lära mig hur jag ska göra.

Han spelar innebandy och tennis igen, även om det kräver lite anpassning. Och trots att han inte kan skriva på tangentbord med vänsterhanden går det bra att plugga.

Men att ständigt behöva förklara för andra vad som har hänt är tröttsamt, tycker han. Även om han lever ett vanligt liv i dag kan han aldrig släppa olyckan helt.

– Jag tänker på skadan dagligen. Det är inte så att jag är ledsen, men jag ser ju ärren hela tiden.

Han har inga planer på att arbeta inom industrin i framtiden, men det hade han inte före olyckan heller. Ända fram tills att han börjar arbeta inom en annan bransch kommer han att få ersättning för skadan, vilket han blev förvånad över.

– Jag hade bara jobbat i två veckor, att jag kan få full lön i fyra år medan jag pluggar till något annat är fantastiskt. Men samtidigt hade jag bytt direkt mot att vara hel.

ANNA De lima Fagerlind