Industriarbetarnas tidning

Uppgivenhet på lönelistans botten

21 augusti, 2012

Skrivet av Malin Timan

De har flest kvinnor av alla och ligger i botten av 
lönelistan. På Finess Hygiene i Kisa har kämparglöden för länge sedan slocknat.

Finess Hygiene i Kisa brukade vara en arbetsplats fylld av skratt, liv och rörelse. Ett arbete där varje dag var rolig och där de anställda glatt vandrade mellan maskinerna. Det brukade vara en arbetsplats där människor kom och gick, där personalen utbildades kontinuerligt, där män och kvinnor var jämställda och där de anställda var glada för att just de arbetade just där.

Rita Gunnarsson skrattar till när hon tänker tillbaka på tiden, trycker på konverteringsmaskinens röda stoppknapp och ägnar en stund åt att titta ut över fabriken. En ung blond kvinna kör förbi i en truck. Marie Hultman byter pappersrulle i sin maskin en bit bort och Inga-Lill Fröjd paketerar taktfast tvättlappar i plastpåsar.
68 procent av de anställda är kvinnor, fler än på någon annan pappersarbetsplats i landet. Precis som på så många andra arbetsplatser ger fler kvinnor låga löner även här. Enligt Rita känns det i luften, men det är inget som de någonsin pratar om.

– Det kommer upp en lapp då och då när det är dags att förhandla. Mer än så är det inte.

En gång i tiden hörde Finess Hygiene ihop med pappersbruket i Kisa, men efter att de delades gled lönerna isär. Medan pappersbruket gick mot femskift och fler tillägg stod Finess Hygien kvar med ett lönesystem som enligt facket borde bytts ut  för länge sedan. Männen blev kvar på bruket medan kvinnorna följde med konverteringsmaskinerna till Finess Hygiene.

Nicko Tataridis, ordförande i facket, beskriver företagets gradsystem som föråldrat. En av alla de anställda har lyckats ta sig upp till den högsta, grad 20, men annars är det inte mycket det ger. Systemet med lång och trogen tjänst fungerar också det dåligt. 13 år på företaget ger 316 kronor på månadslönen.

– Systemen gör att det blir svårt att bevisa för arbetsgivarna att de får rätt löner. Flera borde fått bättre betalt än vad de har i dag, säger Nicko Tataridis.

Nicko tror att lönerna beror på att de kvinnoyrken som utförs på Finess Hygiene sedan länge inte rankas lika högt i statuslistan. Arbetet med konverteringsmaskinerna värderas lägre än vad andra pappersyrken gör, vilket också gör dem till en låglönebransch. Historiskt sett var det så det såg ut, kvinnorna packade tvättlappar medan männen körde laminatorerna, och så har det fortsatt att vara.
En ny långsam förändring börjar sakta synas, men det tar tid. Unga kvinnor kommer in och visar att det visst går att gå över till den mansdominerade sidan, köra maskiner och truckar.

Nicko och de andra i facket har försökt jobba aktivt med att bryta den osynliga gränsen, men vid flera tillfällen när de kvinnor som arbetat inom företaget i många år försökt rekrytera internt till nya mer välbetalda jobb, har det inte varit någon som nappat.

– Jag tror att det är en rädsla. Många tror att de inte kan.

Rita trycker återigen på den gröna knappen, fortsätter paketera etthundra ljusblå papperslakan i varje kartong och berättar att folk slutade dela med sig av sina åsikter för många år sedan. Till och med hon har gett upp. Öppenheten, det är det hon saknar.

Någon som bryr sig om dem och som lyssnar. I stället känner hon sig som en jobbig medarbetare som tycker saker, så från och med nu är hon tyst.

– Likgiltigt, det är rätta ordet. Nu när inte ens jag orkar bry mig längre tror jag inte att någon annan kommer att göra det heller.

Marie Hultman tar tag i den stora pappersrullen på maskinen bredvid Ritas. Även om hon inser att lönen borde vara högre vet hon inte vad hon själv skulle kunna göra åt saken. Orättvist, det är så det känns. De gör ju samma jobb som andra så varför ska de då inte få lika mycket pengar? Det enda svar hon kan komma på är att de bor i en byhåla. Ingen vågar kräva något för om de börjar göra det kanske de står utan jobb och då har de plötsligt ingenting kvar.

Vid en annan maskin står Inga-Lill Fröjd. Hon vet inte ens om att pappersarbetare brukar vara relativt högavlönade. Här i Kisa är det ingenting som de märker av, och precis som Marie är inte heller hon den som ställer sig upp och vågar göra sin röst hörd. Mötena är oftast tysta nuförtiden. Först efteråt, när alla återgått till golvet, kommer åsikterna krypande. Kanske, om hon hade tillräckligt många bra argument, skulle hon våga säga vad hon tycker direkt på mötet. Men hon är rädd för konsekvenserna.

– Vad tror du skulle hända? Om jag inte har det här jobbet finns ingenting. Ingen skulle vilja anställa en sådan som mig.

I fabrikens verkstad arbetar några av de få männen på arbetsplatsen. Ingemar Svensson är en av dem. Sedan 1968 har han lagat maskiner som gått sönder, byggt om i fabriken och ordnat allt annat som behöver repareras under en arbetsdag. I dag jobbar han på en ställning som ska hålla uppe en av de nya maskinerna, men när lönen kommer på tal måste han sätta sig ner. Ämnet gör honom frustrerad.

Han är fullt medveten om hur läget ser ut, att deras arbetsplats hamnat på plats 57 i lönelistan och att de stora pappersbruken tjänar långt mycket mer. Men nej, inte heller han pratar om det. Alla håller det för sig själva. Om han hade fått några tusen till i månaden hade han utan tvekan pensionssparat, men som det är nu finns det ingen möjlighet till det.

Ibland jobbar han jour. När maskiner går sönder mitt i natten är det han som kommer till arbetet för att se till att allt kommer i sin ordning igen. Den ersättning han då får är det som ger guldkant på tillvaron, men det är ingenting som går att lita på. Ingemar är en av få som i flera år försökt få en klarhet i varför just de ligger så dåligt till i löneläge.

– Vi får ingen respons. Facket säger att vi ska prata med chefen och chefen att vi ska prata med facket.

Ingemar suckar när han tänker på samtalen. Han får höra om potten, om han ska ha mer får någon annan i stället mindre. Och det var väl ändå inte det han ville? Andra argument är att konjunkturen är dålig, att det är tufft för pappersbruken just nu och att euron är låg.

Facket vet om problemet. Nicko Tataridis har så sent som i år tagit över rollen som ny ordförande och arbetsmiljön och de låga kvinnolönerna är något han, precis som facket centralt, kommer att satsa på.

När färre personer ska göra mer jobb ökar olycksstatistiken och den psykosociala arbetsmiljön blir snabbt sämre. Skyddsombuden måste bli mer aktiva och få till en gemensamhet på arbetsplatsen. Det är så målen ser ut.

Cathrine Höglind, vice ordförande, började sitt arbete i den kvinnodominerade städbranschen och blev arg för just en sådan här sak. Varför lön går efter kön och varför inte hon kunde tjäna lika mycket som männen som körde maskiner var frågor som då på 90-talet tog över hennes tankeverksamhet. Hon tröttnade på situationen, klättrade uppåt inom pappersbruket och hamnade till slut där männen och pengarna fanns. Men självklart, säger hon, är det inte så det ska behöva vara.

– Det är höga slitningar och ofta tyngre här bland konverteringsjobben än vad det är i de mansdominerade yrkena så givetvis tycker jag att lönerna borde vara högre.

Där håller Nicko Tataridis med. Det statiska arbetet borde generera mer pengar, men tyvärr är det inte så det ser ur. Från ledningens sida pratas det också om historia.

Pappersmassa ger mycket pengar, konvertering lite pengar. Det beror också på att de, till skillnad från de stora pappersbruken, kan stänga av sina maskiner och på så sätt vara lediga under storhelger.

Flera av de anställda anser att det inte alls bara är lönerna som skulle bli bättre om fler män kom till konverteringsbranschen och fler kvinnor började köra de större maskinerna. Som det är nu tycker många faktiskt att det är skönt när en maskin går sönder. Då kommer männen. De som lagar, fixar och som gör arbetsplatsen något mera jämställd.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.