Industriarbetarnas tidning

”Hej, vi finns här också”

24 oktober, 2012

Skrivet av Mikael Färnbo

Hon är uppvuxen i ett arbetarhem på landet och kände aldrig igen sig 
i svensk film. Så hon gjorde en egen. En smärtsam och humoristisk 
skildring av att stå på botten – och sedan sjunka djupare.

Från brödindustri till långfilm

  • Namn: Gabriela Pichler.
  • Ålder: 31 år.
  • Bor: Göteborg.
  • Bakgrund: Uppvuxen i Huddinge och Örkelljunga. Mamma städare från Bosnien och pappa byggnadsarbetare och långtradarchaffis från Österrike. Båda 
senare sjukpensionärer.
  • Yrke: Filmare och regissör. Tidigare industriarbetare på Gillebagarn.
  • Aktuell: Debutfilmen Äta sova dö visades i början av september på Venedigs filmfestival där den vann publikpriset. Filmen har också visats på Toronto filmfestival. I Sverige går den upp på biograferna den 5 oktober.
  •  Varför hon ville berätta den här historien: ”Annars kommer det aldrig att ske. Jag har aldrig kunnat identifiera mig eller min familj 
i svensk film.”
  • Dagens Arbete-koppling: Läste tidningen under uppväxten och vann 
Fredrik Strages bok Mikrofonkåt och en samlingsskiva svensk hiphop 
i en läsartävling 1998.

Ett gäng luggslitna individer står håglöst och petar med 
minigolfklubborna i snålblåsten. Den regntunga himlen är igenmurad över den öde campingplatsen någonstans i norra Skåne. En kvinna måttar ett slag – missar.

Om alla ska skjuta i bollar, vem ska då jobba?” säger hon irriterat och slår ut armarna.

Då står Sverige i skit upp hit!

Kvinnan, som samtidigt visar med handen precis hur högt skiten kommer att lägga sig, är Gabriela Pichlers mamma, Ruzica Pichler. I dotterns debutfilm Äta sova dö spelar hon en av de tiotal uppsagda livsmedelsarbetare som filmen kretsar kring.

– Den repliken bara kom, direkt från hjärtat. Min mamma hymlar inte med vad hon tycker. Sådana repliker föds bara av dem som levt det här livet, som har det i kroppen, i ansiktet och i språket. Därför är mamma med, säger Gabriela Pichler, som nu lyfts fram som en av Sveriges mest intressanta unga regissörer.

Uppvuxen i ett arbetarklasshem i Örkelljunga med pappa från Österrike och mamma från Bosnien ramlade Gabriela Pichler mest av en slump igenom gymnasiet och in på filmvetenskapen i Göteborg. Mellan föreläsningarna packade hon småkakor vid linan på Gillebagarn. Men när hennes examensarbete Skrapsår vann en Guldbagge för bästa kortfilm 2010 låg vägen till långfilmsdebut plötsligt öppen.

Gabriela Pichler vill visa upp en värld som aldrig tidigare visats på film – hennes egen. Och för att göra den rättvisa har hon sökt efter ett så autentiskt uttryck som möjligt. Kameran har rullat i långa tagningar för att fånga det oväntade, ärliga, och manus har hela tiden arbetats om efter de personer som fått rollerna. Nästan alla skådespelare är också amatörer, handplockade runt om i norra Skåne. Arbetarklass och många med rötter i andra länder, liksom den hyllade huvudrollsinnehavaren Nermina Lukač som spelar den kaxiga spelevinken Raša.

– Jag har aldrig känt igen vare sig mig eller min familj i svensk film tidigare. Vår värld är osynlig. Så jag ville rikta ett stort jäkla pekfinger mot oss och säga, hej, vi finns här också, säger Gabriela Pichler.

I filmen skildrar Gabriela Pichler hur marginaliseringen ger upphov till smärta och ilska. Men också kontrasten: Lycka, värme och framför allt humor.

– Min mardröm var att filmen skulle bli den där tunga misären som många arbetarklasskildringar blir. Så har inte jag upplevt mitt liv. Humorn har alltid funnits där och i min familj har vi alltid skrattat när vi känt oss som eländigast, säger Gabriela Pichler.

Hon minns till exempel hur hon gått med sin mamma till läkaren för hennes fibromyalgi och läkaren på fullaste allvar har föreslagit att mamma skulle skaffa en ”hobby”,  lite ”rekreation” och att hon ”måste ha lite roligt också”.

– Och då sitter man där och nickar och det känns så sjukt och komiskt på samma gång. Alltså, min mamma har jobbat som städare hela dagarna vilket slitit ut henne. Hon gick upp tidigt, kom hem väldigt sent. Däremellan fanns det inte tid för någon fritidssysselsättning. Vad skulle det ha varit? säger Gabriela Pichler.

Scenen återkommer på ett litet annorlunda sätt i filmen. Jobbcoachen på Arbetsförmedlingen ger gruppen i hemläxa att skaffa sig var sin hobby. Det slutar som bekant med sura miner på minigolfbanan.

– Det är så smärtsamt tycker jag. Vad gör man med en arbetslös 
person som aldrig fått utforska ett intresse utanför jobbet? Den känslan finns i titeln. När jobbet försvinner från ekvationen: Äta, sova, jobba, dö. Känsla av, shit, vad blev kvar? Var det allt? säger Gabriela Pichler.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?