Jobbet ger resultat – om 150 år

Gran och gran och gran. Och lite ek. Av 35 miljoner plantor på Södras plantskola i Falkenberg är tiotusen ekar, en ekplanta på 35 000 granar. En droppe löv 
i ett hav av barr. Men efterfrågan på ek stiger stadigt.

Ekar väcker känslor. I den svenska folksjälen har eken sin givna plats. Ta bara den senaste stormen som drabbade rikets huvudstad i oktober förra året, när staden ville fälla en flera hundra år gammal vresig ek för att den stod mitt i vägen för trafiken till tv-huset. ”Tv-eken” döptes den till av medierna, och folk, en hel hoper kulturpersonligheter, ställde sig på ekens sida. Förgäves. Eken höggs ner i november.

Det var en ek. På Södras plantskola i Falkenberg växer det 10 000. Det finns känslor runt dem med. Ida Karlsson, marknadsansvarig för Södras skogsplantor, visar de kraftiga ekplantorna som växer i ett litet, litet hörn på den enorma plantskolan, omgivna av gran, lite tall och en klutt andra lövträd. Ekollonen såddes i vintras. Till våren fick de små plantorna komma ut i solljuset. Dagspriset på dem där de står är mellan fem och sex kronor. Det är dubbelt så dyrt som för en granplanta. Skogsstyrelsen ger bidrag till den som satsar på ädellöv.

Södras ekplantor är svenska, det är det viktiga. Förra året, som var ett gott ollonår, plockades de här ekollonen i Ingelstad i Småland och Herrevads kloster i Skåne. Det är ollon som har rätt proveniens, som det heter, de är vana vid vårt klimat, de trivs här, de vet hur man ska bete sig när frosten kommer på hösten och när solens strålar värma på våren.

Det råder brist på lövträd av god kvalitet i Sverige. I flera decennier betraktades lövet som svuren fiende till barrträden. Allt skulle bort, bekämpas med diverse gifter och röjsågar, allt för att granar och tallar skulle växa snabbare. I dag planteras lövträdsplantor där det förr skulle ha planterats gran, det är i det ljuset man ska se Södras satsning på ek. En vacker dag kommer de där ekplantorna troligtvis att ge sina ägare ett rejält netto.

Men den som ska odla ek får inte ha bråttom. Säg att han, eller hon, för den delen, köper sina plantor i 40-årsåldern. Efter 60 år skulle han kunna ta ut några stammar och sälja. Han är då runt hundra. Och levde han i 200 år, så fick han vara med om slutavverkningen också.

Skogsskötsel handlar inte om nästa år eller decennium, och eken är osedvanligt sen i sin utveckling. Det blir barnbarnsbarnbarnsbarnen som får skörda vad den för länge sedan glömda förfadern planterat. Otack är världens lön.

Ändå går ekplantorna i Södras plantskola åt som smör. 10 000 plantor, svisch, så var de sålda.

– Vi kunde ha sålt 60 000–70 000, säger Södras marknadschef Urban Blomster. Om några år planerar vi att sätta 150 000.

Att odla ek ställer en del krav som man slipper när man odlar gran och tall. Fröet, ek-ollonet, faller i oktober och når ibland ner till mineraljorden där det börjar gro. Ett ollon är ett känsligt frö, det kan inte läggas på hög och lagras som man gör med andra frön. Hur Södra lagrar sina ekollon är lite hemligt, men det handlar om rinnande vatten och lite hum hum.

De sås för hand i krukor som behandlats med kopparfärg. Färgen, som är giftig, hindrar rötterna från att växa för långt och drabbas av ”rotsnurr” som gör plantorna känsligare när de sätts ut. Plantorna förvaras mörkt och svalt så att de gror långsamt.

Alla ollon blir inte ekar heller, trots att de pysslas om av vana händer. Grobarheten ligger runt 60 procent. Fyra av tio sådda ollon utvecklas aldrig. Hos granen gror mellan 70 och 95 procent av alla frön som sås.

Nu till våren ska ekplantorna i Falkenberg lämna skolan och ta klivet ut i verkligheten. Många hamnar på gammal betesmark som hägnats in för att hålla ollonsugna djur borta. Gräset ska hållas kort tills plantorna klarar konkurrensen själva.

De ska stå tätt, endera tillsammans, eller ihop med andra för att de ska sträva uppåt, mot det livgivande ljuset och inte bilda grenar.

Vid 150 år ska de stå med 15 meters lucka. Inga knotiga, vackra sparbanksekar, det är inte i första hand trevnaden med en ek det handlar om, även om det säkert finns sådana tankar bland några av Södras 52 000 skogsägare, utom om ren och skär lönsamhet.

Höga, spikraka och kvistfria stammar ska resa sig mot himlen, ekar som duger till möbeltillverkning, golv, paneler och vad man nu kan tänkas använda ek till om 150 år. Ek kostar. Virkespriset går utanpå det mesta.    

Anders Elghorn