Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Skattekär när jag vandrar

1 oktober, 2012

Skrivet av

Det finns dagar då jag är kär i det svenska skattesystemet. Det händer när någon mig närstående behöver penicillin, opereras, när jag hör min vän Carolina i Belgien berätta om tre månaders föräldraledighet och spädbarnsdagis, och när jag inser att vi själva hade fått köpa barnens skolböcker inför skolstarten om vi bodde i Bryssel.

När min yngsta dotter var liten och ofta sjuk drömde jag om att bo nära en vårdcentral, där vi bara kunde kika in och få hjälp med astma. Men det händer också att jag blir skattekär när jag fjällvandrar.

Dagen innan etapp ett övernattar vi i Abisko. Naturum ligger inne i Abisko nationalpark, vägg i vägg med turiststationen, nära både asfalt och järnväg. Här finns kunniga guider, utställningar, film- och föreläsningssal. Det finns böcker, bildspel, föreläsningar och guidade turer.

Vi går genom den fasta utställningen om nationalparken och dess geologi, flora, fauna, klimat och kulturhistoria. Och tillsammans med min nu fjortonåriga dotter lyssnar jag på bergfinken, snösparven och småspoven. Vi läser om permafrost, snölaviner, norrsken och om smörbollen och flugan:

”Om man öppnar en smörbollsblomma, händer det att man hittar en liten fluga där inne. /…/ Flugan heter Chiastochaeta trollii och är blomsterfluga.”

Denna lilla minifluga lever tydligen i symbios med smörbollen, den är både hyresgäst och den som garanterar smörbollens fortplantning. Detta både enkla och samtidigt komplicerade förhållande, säger det inte också något om oss människor?
Vi går vidare och läser om renens och männi-skans gemensamma historia, det finns en uppstoppad fjällripa och ett vargskalleskelett. Fjällämmeln verkar ha det svårast av alla djur. Vilka av dessa två djur äter inte lämmel: Fjällräv, varg, järv, hermelin, småvessla, hare, fjällabb, fjälluggla, kungsörn, rödräv, älg, björn, korp, fjällvråk, tornfalk, fiskmås, jorduggla, jaktfalk?

Hur är det möjligt, att vi har ett skattesystem, som bjussar på allt detta? För vi som besöker Naturum går in gratis. Men det är inte gratis, bakom härligheten ligger skattefinansierade länsstyrelsen, som kort och gott ansvarar för att beslut från riksdag och regering genomförs i våra län, och som är en ”kunskapsorganisation som arbetar tvärsektoriellt”. Kompetensfrågorna spänner över allt från integrationsfrågor, livsmedelskontroll, djurskydd, regional tillväxt, kulturmiljö, fiske och jämställdhet. Och i något av allt detta ingår det alltså att vi som passerar Naturum i Abisko får lära oss om smörbollen och flugan.

Alla länder organiserar sina samhällen. I den bemärkelsen är skatt inte kontroversiellt. För att ge service tar länder in pengar. Och skatter har funnits länge.
En andel av den årliga skörden var en tidig skatt. I det gamla Egypten förekom skatt i form av dagsverken till staten. I Aten och Rom infördes skatter på handeln. Skatten betalades i varor eller med arbete före penninghushållningens tid. Tiondet, den religiösa skatten till kyrkan, finansierade fattigvården. Zakat, den tredje av islams fem pelare, ges i allt från pengar till kunskap. Och i Sverige använder vi skattsedeln.
Vi hjälps åt på vårt sätt, betalar i förskott, tar ut i efterskott, och så bygger vi våra sjukhus och naturum, våra vägar och skolor. Jag blir både glad och rörd när jag får veta vilka två djur som inte äter lämmel: Älg och hare.

Du kanske också vill läsa…

Leka med rallybilar och blingbling

Leka med rallybilar och blingbling

Overkliga Mr. T tar över makten i USA efter en lång politisk cirkus. Kan motgången vrida världen i rätt riktning igen?

Oändliga möjligheter i en global värld

Vi måste samarbeta över gränserna i stället för spilla energi på att försöka lösa allt var för sig.

Livet går – tack och lov – vidare

Krönika, Susanna Alakoski.

”Äntligen kanske vi får en massrörelse”

Susanna Alakoski.

Hur man blir kär i ett skitord

Hur man blir kär i ett skitord

”Jag förstår plötsligt hur det går att bli kär i ett litet skitord som ty.”

Vad ska vi ha konsten till?

Vad ska vi ha konsten till?

Kultur är resor. Den förflyttar våra tankar. Vi upptäcker världen. När kulturföraktet sipprar tänker jag mig tillvaron utan konst.

Hellre dagens dikt än dagens katt

Facebook är både hemskt och underbart.

Den hårda blicken skrämmer skiten ur mig

Arbogamötet år 1435. Adel, präster, borgare och bönder. Riksdagen som ett lydigt redskap i kungens händer. Hattar och mössor. Tvåkammarsystemet. Allmän rösträtt för män 1909, tolv år senare även för kvinnor. Och slutligen 1945, gamla, sjuka, handikappade, som försörjs av fattigvården, får också rösträtt.

Social sjuka viktigare än fossiler

Kära vetenskapsradion! Jag lyssnar då och då på era program. Senast i dag, om rävar, sorkar, bandmaskhot. Mycket intressanta bildande program, tusen tack! Nu vill jag önska ett program som jag saknat länge.

Håll de kalla vindarna borta

Skräckdokumentären American Winter visar hur vanliga hyggliga familjer effektivt kvaddas ”over there”. Du blir arbetslös eller sjuk. Du genomgår en skilsmässa eller drabbas av ett dödsfall. Ett av dina barn har kanske särskilda behov. Så räcker inte pengarna, så stryps elen. 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.