Leka med rallybilar och blingbling
Overkliga Mr. T tar över makten i USA efter en lång politisk cirkus. Kan motgången vrida världen i rätt riktning igen?
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Publicerad 2012-10-01, 21:16 Uppdaterad 2020-08-25, 14:00
Det finns dagar då jag är kär i det svenska skattesystemet. Det händer när någon mig närstående behöver penicillin, opereras, när jag hör min vän Carolina i Belgien berätta om tre månaders föräldraledighet och spädbarnsdagis, och när jag inser att vi själva hade fått köpa barnens skolböcker inför skolstarten om vi bodde i Bryssel.
När min yngsta dotter var liten och ofta sjuk drömde jag om att bo nära en vårdcentral, där vi bara kunde kika in och få hjälp med astma. Men det händer också att jag blir skattekär när jag fjällvandrar.
Dagen innan etapp ett övernattar vi i Abisko. Naturum ligger inne i Abisko nationalpark, vägg i vägg med turiststationen, nära både asfalt och järnväg. Här finns kunniga guider, utställningar, film- och föreläsningssal. Det finns böcker, bildspel, föreläsningar och guidade turer.
Vi går genom den fasta utställningen om nationalparken och dess geologi, flora, fauna, klimat och kulturhistoria. Och tillsammans med min nu fjortonåriga dotter lyssnar jag på bergfinken, snösparven och småspoven. Vi läser om permafrost, snölaviner, norrsken och om smörbollen och flugan:
”Om man öppnar en smörbollsblomma, händer det att man hittar en liten fluga där inne. /…/ Flugan heter Chiastochaeta trollii och är blomsterfluga.”
Denna lilla minifluga lever tydligen i symbios med smörbollen, den är både hyresgäst och den som garanterar smörbollens fortplantning. Detta både enkla och samtidigt komplicerade förhållande, säger det inte också något om oss människor?
Vi går vidare och läser om renens och männi-skans gemensamma historia, det finns en uppstoppad fjällripa och ett vargskalleskelett. Fjällämmeln verkar ha det svårast av alla djur. Vilka av dessa två djur äter inte lämmel: Fjällräv, varg, järv, hermelin, småvessla, hare, fjällabb, fjälluggla, kungsörn, rödräv, älg, björn, korp, fjällvråk, tornfalk, fiskmås, jorduggla, jaktfalk?
Hur är det möjligt, att vi har ett skattesystem, som bjussar på allt detta? För vi som besöker Naturum går in gratis. Men det är inte gratis, bakom härligheten ligger skattefinansierade länsstyrelsen, som kort och gott ansvarar för att beslut från riksdag och regering genomförs i våra län, och som är en ”kunskapsorganisation som arbetar tvärsektoriellt”. Kompetensfrågorna spänner över allt från integrationsfrågor, livsmedelskontroll, djurskydd, regional tillväxt, kulturmiljö, fiske och jämställdhet. Och i något av allt detta ingår det alltså att vi som passerar Naturum i Abisko får lära oss om smörbollen och flugan.
Alla länder organiserar sina samhällen. I den bemärkelsen är skatt inte kontroversiellt. För att ge service tar länder in pengar. Och skatter har funnits länge.
En andel av den årliga skörden var en tidig skatt. I det gamla Egypten förekom skatt i form av dagsverken till staten. I Aten och Rom infördes skatter på handeln. Skatten betalades i varor eller med arbete före penninghushållningens tid. Tiondet, den religiösa skatten till kyrkan, finansierade fattigvården. Zakat, den tredje av islams fem pelare, ges i allt från pengar till kunskap. Och i Sverige använder vi skattsedeln.
Vi hjälps åt på vårt sätt, betalar i förskott, tar ut i efterskott, och så bygger vi våra sjukhus och naturum, våra vägar och skolor. Jag blir både glad och rörd när jag får veta vilka två djur som inte äter lämmel: Älg och hare.