Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Leka med rallybilar och blingbling

15 december, 2016

Skrivet av

Susanna Alakoski är författare och samhällsdebattör.
Susanna Alakoski är författare och samhällsdebattör.

Krönika Overkliga Mr. T tar över makten i USA efter en lång politisk cirkus. Kan motgången vrida världen i rätt riktning igen?

Klippiga Bergen, Mississippifloden, Grand Canyon, och vinden och vulkanerna på Hawaii. 50 delstater, 321 miljoner invånare.

Valspråk 1776–1956: Av många blev en. Huckleberry Finns äventyr, Toni Morrison och många andra Nobelpristagare. Bältdjur, pelikan och rödörad vattensköldpadda trivs bra där, liksom svartbjörn och flygande ekorrar, men också katoliker, protestanter, lutheraner, baptister.

Bibelbälten blandas med muslimer, judar, krishna och hinduer.

Valspråk 1956– : I Gud vår förtröstan.

Vems Gud, samma gud?

Stormakten med världens största ekonomi och en obegripligt stor landyta är dessutom världsledande vad gäller rymdforskning och mycket annat. Och alla dessa höghus och all denna frihet.

Inte heller denna gång en kvinna.
Inte ens en politiskt extremt van kvinna.

Aldrig tidigare har en så politiskt underkvalificerad man anförtrotts ett så viktigt ämbete. Vad säger det oss? Att politiskt hantverk liksom bara är att kliva in i en spelhall i Las Vegas, ratta, trycka lite, leka blingbling och gira med rallybilar?

Politik är ett långsiktigt, många gånger trögt hantverk att sköta med fingertoppskänsla på ett kärleksfullt sätt nära människors vardag och landets historia. Respektfullt nära våra avgörande livsfrågor.

Fastighetsmagnaten Mr. T bor bland marmor, kristall och förgyllda möbler högt uppe bland molnen, förvisso nära granne med sina egna bundsförvanter, men med noll utsikt över många av de desperata folkgrupper som nu röstat fram honom. Mr. T:s framgång tycks vila på en allt lägre tilltro till en representativ demokrati. Det politiska samtalet reduceras från politiska visioner till politisk cirkus med rent overkliga verklighetsbeskrivningar av allt från klimatfrågor, rasfrågor, socialförsäkringsfrågor, krig & fred, aborträtt, kvinnors och hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Hätskhetens retorik breder nu ut spikmattan över moder jord.

”Make America Great Again”, vad betyder det ens?

Men nu har han tillgång till knapparna, rattarna till Nato, FN, Ryssland, Turkiet, Mellanöstern, EU. Måtte han skaffa någon politiskt van rådgivare, som åtminstone kräver politisk access till kärnvapenarsenalen. Och här hemmavid blåser samma ruggvind. Mången röstar på en partiledare som svarar ”jag vet inte” på var och varannan fråga men som samtidigt medvetet drar högern höger om högerut.

Tiden nu är på många sätt skrämmande. Men vid motgången står vi också i starten till en ny möjlig bättre berättelse. Med intelligent samarbete och statskonst kan vi vrida världen i rätt riktning igen.

Med motsatsen till hat.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Oändliga möjligheter i en global värld

Oändliga möjligheter i en global värld

Vi måste samarbeta över gränserna i stället för spilla energi på att försöka lösa allt var för sig.

Livet går – tack och lov – vidare

Krönika, Susanna Alakoski.

”Äntligen kanske vi får en massrörelse”

Susanna Alakoski.

Hur man blir kär i ett skitord

Hur man blir kär i ett skitord

”Jag förstår plötsligt hur det går att bli kär i ett litet skitord som ty.”

Vad ska vi ha konsten till?

Vad ska vi ha konsten till?

Kultur är resor. Den förflyttar våra tankar. Vi upptäcker världen. När kulturföraktet sipprar tänker jag mig tillvaron utan konst.

Hellre dagens dikt än dagens katt

Facebook är både hemskt och underbart.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.