Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vad ska vi ha konsten till?

17 februari, 2015

Skrivet av

kronikor-alakoski-fri2Kultur är resor. Den förflyttar våra tankar. Vi upptäcker världen. När kulturföraktet sipprar tänker jag mig tillvaron utan konst.

Jag reser från öst till väst. Från nord till syd. Har ibland uppdrag utomlands. På resorna besöker jag museer och utställningar, både som tidsfördriv och för att få en upplevelse. Böcker och musik är sällskap på tågen.

Vad är en upplevelse?

På Museo Carmen Thyssen i Malaga visades nyligen konst av spanska 1800-talskonstnärer. Santiago Rusiñols landskapsmålningar. Ramon Casas närgående porträtt av spanska människor.

Lerins björkar eller Santiago Rusiñols spanska skogar.

Jag är där.

Vera Nilssons bisarra barnporträtt eller Ramon Casas spanska blickar.

Jag är där.

Jag är också där när jag sitter på barnmottagningen med sjuka dottern. För på väggen hänger strandskatan som vi försjunker in i medan vi väntar på doktorn. På Fotografiska översköljs jag av Sebastião Salgados hisnande fotografier som är ett slags kärleksbrev till vår planet. Jag påminns om vad vi har att förvalta.

Kultur är resor. Stämningar. Den förflyttar våra tankar. Vi upptäcker världen.

När kulturföraktet sipprar tänker jag mig tillvaron utan konst.
Så plockar vi ner tavlorna från våra väggar hemma. Vi dansar utan musik. Vi glömmer böckerna vi läst. Stänger biblioteken. Serietidningar och barnteater bort. Keramikljustakar, skålar och muggar, bort bort. Bort med småteatrar, operahus och konserthus. Såga ner städernas statyer och jämna Astrid Lindgren-trädgården i Vimmerby med marken. Några nya tonsättningar behöver vi inte! Och inte några nya pjäser. Vad ska vi med dikter till på bröllop och dop, på våra begravningar? Dra hörlurarna av alla ungdomar.

Vad ska vi ha konsten till?

Kulturdebatten blossar då och då upp för att snabbt slockna igen. Man ska absolut inte önska sig en skogsbrand. Men man kan gott önska sig en kultureld. Men då talar jag inte om en låg löpbrand, eller en toppbrand som sprider sig från trädtopp till trädtopp. Jag talar om en rejäl jordbrand, som går djupt via rötter och död vegetation. Det finns en dröm, att kulturbudgeten ska vara en procent av statsbudgeten. Låt så ske, lovar att vården, skolan, omsorgen och arbetsmarknaden också skulle vinna på det.

Susanna Alakoski är författare. I april kommer hennes nya bok April i Anhörigsverige.

Håller du med? Diskutera krönikan här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.