”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

”Äntligen kanske vi får en massrörelse”

Susanna Alakoski är författare och samhällsdebattör.

Krönika Sjukvårdare, industrifolk och trafikanter – nu finns en chans att tillsammans minska utsläppen.

Susanna Alakoski är författare och samhällsdebattör. Fler av hennes krönikor hittar du här.

Neonljuset blinkade från barerna. ­Bilar och Tuk-tuk tutade. Chao Praya-floden rann såsigt, mynnade ut söder om Bangkok. Den kantades av såväl båtar som hus och på den flöt marknader som erbjöd frukt, grönsaker, kryddor. Restaurangbåtarna lockade. I turistbroschyrerna beskrevs floden som vital.

Jag var ung och backpackade i Asien. Chao Praya var redan då möglig och full av skräp. Av storstadens avgaser fick jag bölder på kroppen. Redan då talade vi om klimatet med andan i halsen. Men det vi på allvar oroade oss för på åttiotalet var kärnvapenkriget eftersom relationerna mellan USA och Sovjetunionen var frostiga. Tänk om någon skulle trycka på knappen.

Det finns ingenting som mina barn oroat sig för så mycket som klimatet. Ingenting. I mina mörkaste stunder har jag tänkt att en stor grupp unga kommer att växa upp kraftigt deprimerade på grund av de nedslående miljörapporterna; sura sjöar, stigande havsnivåer, smältande isar, döende isbjörnar, torka, regn och horrorstormar som jämnar huvudstäder med marken.

Också jag har varit rädd. Mycket rädd. Och vi har sorterat glas, plast, papper, kartong, batterier som besatta. Vi har dragit vårt strå till stacken men vi har inte kunnat ändra på tillståndet i världen med vår futtiga insats.

Den 12 december 2015 skrivs nu in i historieböckerna. Efter intensiva förhandlingar fick vi så ett klimatavtal värt namnet. Jag vet att det redan finns kritik, men det sägs ändå bygga på solidaritet, klimaträttvisa och på ländernas egna samveten.

Vi ska nu gå mot en fossilfri värld och det är de rika länderna som ska stå för de finansiella resurserna till utvecklingsländernas klimatanpassning, utsläppsminskningar och omställning till en grön ekonomi. Andra länder ”uppmuntras” att bidra frivilligt. Halleluja.

Naomi Klein menar i sin senaste bok, Det här förändrar allt, kapitalismen kontra klimatet, att det behövs en mass­rörelse för att lyckas med utsläppsminskningen. Att det behövs det bredaste av spektrum av allierade för att klara miljömålen. Den alliansen omfattar allt från sjukvårdspersonal till lärare, sophämtare, industrifolk som ska ställa krav på storföretagen, men även vanliga trafikanter.

Klein ger exemplet Brasilien. Folket protesterade 2013 mot prisökningarna inom kollektivtrafiken, med resultatet att flera delstater ställde in planerade höjningar. Några sänkte dem.

Den här typen av aktioner kanske nu rent av välkomnas som en del av en global insats för att bekämpa klimatkaoset? Ordet klimatförändring kanske inte ens behövs som motivation?

Läs mer: Opinion | Susanna Alakoski

2Kommentarer

H:

Problemet är ju just att alla är livrädda att förlora en fördel i den globala ekonomin. Miljöomställningen kostar, det går inte att komma ifrån, och våra ekonomier behöver ställa om sig från sin gamla industribas till något nytt. Och finns det något folk avskyr så är det förändring, till och med positiv sådan. Fortfarande finns det folk som vägrar erkänna att klimatförändringen ens existerar, och lär fortsätta göra det även när vattenivåerna står dem upp i nacken. Företagen gör allt dom kan för att slippa ifrån att förändra sig – det är för dyrt, det är för svårt, det skadar tillväxten, och så hotar dom med allt från outsourcing till nerläggning.

Inte förrän förändring är en ekonomisk fördel så kommer det bli vanligt, och då är det redan försent.

Christian Toholjevic:

Susanna Alakoski bra skrivet. Jag kan lägga till tidigare kommentaren är att det inte tycks räcka att det positiva är ekonomiskt vinstgivande. Det är ännu krångligare. Starka intressen som påverkar samhället vill att just deras vinster (som ofta kommer från riktigt negativa saker) ska gynnas.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

2

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Måste vi logga ut på rasten?

Fråga om jobbet | ARBETSTIDMin arbetsgivare har börjat säga att vi måste logga ut och in i stämpelmaskinen för tio minuters rast och det låter inte rätt. Ska inte paus ingå i arbetstiden, om vi loggar ut får vi ju inte betalt?

1

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Se alla bildreportage

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Kängor

Ta hand om kängorna i vinter

Proffset tipsarEtt par läderkängor kan hålla i många år om du sköter dem rätt. Hovets stövelmakare Mark Beabey förklarar vad som krävs för att de ska överleva snö, slask och lera. 

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.