Industriarbetarnas tidning

Hela träriket drabbas när husbyggandet stannar av

14 januari, 2013

Skrivet av

Inte sedan mitten av 90-talet har det byggts 
så få småhus i Sverige som nu. Tre fjärdedelar av husfabrikernas kapacitet är outnyttjad. Det sätter spår i en lång rad andra branscher.

Ett hjärta av trä

  •  I november lanserades Träregion Småland under namnet Wood – The heart of Småland. Syftet är att lyfta fram den trärelaterade industrin som en framtidsbransch.
  •  Den småländska trästrategin antogs sommaren 2011 av Smålands tre länsstyrelser och regionförbund. Ursprunget är krisen 2008 då man sökte en gemensam strategi för att stärka och utveckla branschen.
  • I strategin ingår bland annat profilering av träregion Småland, en företagsforskarskola med syfte att höja innovationsgraden i branschen genom att koppla forskningen tätare till företagen, ett branschråd samt företagscoachning.
  • Visionen är att vara en ledande träregion 
i Europa år 2020.
  • Förutom regionförbunden och länsstyrelserna är Träcentrum, Möbelriket, Virserums konsthall, Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping, TMF, GS-facket och Arbetsförmedlingen aktiva i projektet.

Att resa genom Småland är att resa genom träriket. Fyra av fem jobb i den svenska träindustrin hittar du här. I runda slängar 1 300 företag ger jobb åt 20 000 anställda. I spetsen, som ett draglok, finns trähustillverkarna. Får de sälja sina hus behövs också fönster, dörrar, kök, golv och möbler. Det behövs virke från sågverken och timmer från skogen.

Men kraften har gått ur dragloket, det har saktat ner och tappat fart. Längst fram på spåret tvingar det så alla andra branscher att bromsa in.

Kommer du norrifrån på Vetlandavägen, svänger du höger strax efter kyrkan i Myresjö. Där – omgiven av Myresjömossen på ena sidan och åkermark på den andra – ligger ortens husfabrik. Hallarna breder ut sig på ett område nära nog lika stort som resten av samhället. Här finns jobb för 390 personer. För fem år sen var de 643.

Tillsammans med fabrikerna i Vrigstad och Sundsvall producerar de 750 hus om året. De skulle kunna köra ut 2 000 trävillor varje år, bara efterfrågan fanns.

– Man får gå tillbaka till innan krisen 2008. Då tillverkades nästan 14 000 trähus i Sverige, säger Mikael Olsson, vd på Myresjöhus.

Under hela 2012 byggdes runt 4 500 småhus i Sverige. I år räknar branschen med 4 000 påbörjade hus.

Fackklubbens ordförande Stein Sørensen är inne på sitt 25:e år på Myresjöhus, en gång hitlockad av en het husbransch som damm-sög grannländerna efter arbetslösa snickare. Han visar oss in på måleriet, där färdigkapade fasadbrädor matas in. Monica Airosto sorterar bort brädor med kvisthål och andra defekter. Efter ett tiominutersvarv genom måleriet är de oljade, grundmålade och torra brädorna klara att bli fasad på någon av de drygt 60 olika husmodellerna.

2011 varslades 75 anställda och visst är Monica medveten om att det byggs få hus i Sverige. Men hon oroas inte för egen del.

– Jag har nära till pensionen, men jag är orolig för kommande generationer.

Joakim Titusson är en av dem som fick gå hem i oktober 2011. I mars 2012 var han tillbaka, nu på en visstidsanställning som sträcker sig till sista februari. Han låter spikpistolen göra sitt jobb med husväggen som snart ska levereras till Västerås. Orderläget ser bra ut fram till påsk, så han hoppas få förlängt.

– Det tror jag väl. Bara de säljer hus så.

Inte bara Joakims jobb hänger på husförsäljningen.

Hela samhällsekonomin är beroende av att det byggs. Det är byggindustrin som håller allt i gång, säger han.

– Hela samhällsekonomin är beroende av att det byggs. Det är byggindustrin som håller allt i gång, säger han.

Rader av fönster är uppställda i monteringshallen i väntan på att monteras in i husväggarna. Plasten som skyddar glasrutorna bär Elitfönsters logotyp.

Det tar 13 minuter att köra från Myresjö till Vetlanda där Elitfönsters fabrik ligger. På väg dit passeras Rörvik Timber som levererar virke till Myresjöhus. I slutet av oktober varslades sju personer där.

På fönsterfabriken i Vetlanda har alla visstidsanställda gått hem. Inom kort tvingas även 23 fast anställda att lämna jobbet.

– Det hör ihop hela kedjan. Ända från det att de sågar ner trädet. Det hänger ihop i hela GS. Problemet är att vi inte får hjälp politiskt!

Annika Nicklasson tar emot på fackexpeditionen på Elitfönster. Dagen innan satt hon i förhandlingar efter varslet.

– Förra gången, vid krisen 2008, införde de rotavdraget och det hjälpte oerhört. Vi fick en tillväxt i hela branschen, men det har planat ut nu.

Alla har märkt att trycket ute i fabriken har sjunkit. Det ständiga nattskiftet försvann i höstas och en line har dragits ner.

Marie Green har jobbat här i 27 år.  

– Det är mindre att göra nu. Vi kör mycket mot lager. Den här perioden på året är det ju normalt lite lugnare. Men man hör ju att det är varsel överallt.

Hon hade på känn att det skulle hända här också, fast hon hoppades in i det sista.

Men när orderingången för trähusbranschen sjunker med 25 procent jämfört med året innan så märks det i fönsterfabriken.

– Jag tror det måste till något från regeringen, säger Annika och får medhåll av klubbens kassör Daniel Asplund.

De tar miljonprogrammens fönster som ett exempel. De måste snart bytas ut. Med statliga subventioner skulle den investeringen kunna göras nu, jobb skulle räddas och kompetensen finnas kvar på företagen när det väl vänder, resonerar de.

Kompetensen ja. Just nu tvingas träindustrin göra sig av med folk. Men branschen räknar med att behöva anställa 9 000 personer inom några år. Folk går i pension och konjunkturen kommer att vända. Men det är få unga som väljer att utbilda sig för träindustrin.

Vi förflyttar oss tillbaka till Myresjöhus och samtalet med vd Mikael Olsson. Kampen om framtidens arbetskraft blir tuff, tror han.

– Ungdomarna blir ju tveksamma när lågkonjunkturerna kommer så tätt. De ser att risken är stor att de blir uppsagda. Därför måste vi förmå regeringen att ha en sund och långsiktig bostadspolitik.

Men Mikael Olsson anser att regeringen saknar bostadspolitik. Han har träffat bostadsminister Stefan Attefall flera gånger, som har tagit till sig några av träindustrins förslag på förändringar. Men det räcker inte tycker Olsson. Han skrev till och med brev till statsminister Reinfeldt i november.

För varje småhus vi bygger skapas ett arbetstillfälle, och då menar jag från ax till limpa: sågverk, dörr- och fönsterfabriker, kökstillverkare, möbler, byggmaterial, inredningsbutiker och husfabriker.

– Jag skrev om de möjligheter som finns. För varje småhus vi bygger skapas ett arbetstillfälle, och då menar jag från ax till limpa: sågverk, dörr- och fönsterfabriker, kökstillverkare, möbler, byggmaterial, inredningsbutiker och husfabriker.

– Här finns en fantastisk möjlighet för regeringen att titta på en industri som inte kommer att flytta utomlands. Då kanske man ska vårda den och se till att den utvecklas.

Enligt Mikael Olsson ligger den samlade kapaciteten hos svenska trähusfabriker på cirka 16 000 hus om året. Nästa år utnyttjas bara en fjärdedel av den.

Vad har hustillverkarna själva för ansvar?

– Vi har ett ansvar att bygga kvalitativa och kostnadseffektiva bostäder. Vi har anpassat oss och tagit fram en ny lågprisserie med mer yteffektiva hus för att få ner priset. Vi 
märker att fler kunder väljer de här husen.

Vad sa han, Mikael Olsson, innan jag tackade och tog adjö? ”Man kan inte lägga sig ner och tro att någon annan ska rädda oss.” Ja, så var det.

Men hur många ska orka kämpa vidare innan det vänder? Myresjöhus och Elitfönster är två stora aktörer med kraft att övervintra i tuffa tider. Träriket Småland består mest av små och medelstora företag. Ska de hålla ut, funderar jag medan bilens lyktor jagar säsongens första yra snökristaller.

I Nässjö svänger jag in på Framtidsvägen och den leder mig upp till Träcentrum. Bodil Svensson och Kristina Fagerström tar emot och berättar hur de jobbar för att stötta och stärka träföretagen. Projektet ingår i den ”Småländska trästrategin”.

– Många företag är små med runt 20 anställda, ofta jobbar ägaren själv i företaget. De är duktiga på produktionen, men kan behöva förstärka vissa kompetenser för att företaget ska utvecklas, säger Kristina Fagerström.

– De vet oftast att något behöver göras, och då kan vi på Träcentrum vara en resurs.

– De kanske känner att de behöver göra något, men vet inte vad eller hur.

Hon nämner två exempel. Ett företag som behövde effektivisera produktionen, men inte visste hur, får konsulthjälp. Ett annat företag som behövde fler agenter och återförsäljare fick hjälp att hitta nya kontakter.

– Vår funktion är att hjälpa företagen till nästa steg, förklarar Bodil Svensson. Vi synliggör deras behov och rangordnar dem, gör en handlingsplan, hjälper dem med kontakter och informerar om vilken typ av ekonomiskt stöd det finns att söka, till exempel.

Genom besök och hjälp till fler än 100 företag med just deras behov ska den småländska träindustrin utvecklas och stå starkare. Målet är att Småland ska vara en ledande träregion i Europa år 2020.

Nej, varken Småland eller träindustrin verkar lägga sig ner och vänta på att någon annan ska rädda dem. Just nu är det dystert. Inte minst sågverksnäringen har upplevt konkurser, varsel och nedläggningar under hösten. Men framtiden är ljus, anser både bransch och analytiker.

Det saknas en kvarts miljon bostäder i Sverige. Någon gång måste de byggas. I länder som Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien används trä i allt större omfattning i hus.

Att bygga höghus  av trä i fabriker är framtidens byggande, och där har Sverige chans att bli världsledande, tror GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö. Det minskar bostadsbristen i storstäderna samtidigt som det ger jobb på husfabriker i glesbygden. Och som sagt – på fönster- och dörrfabriker, köksfabriker, sågverk och så vidare.

Kanske är det dit Framtidsvägen bär.   

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.