Industriarbetarnas tidning

Sammansvetsade efter skräckväldet

11 januari, 2013

Skrivet av

ReportageKinnegrip meddelar nu att fem uppsagda trotjänare får behålla sina jobb. Dagens Arbete besökte verkstadsföretaget i slutet på förra året, då verkligheten var en annan. Personalen vittnade om åratal av trakasserier. Varmvatten som stängts av, stolar förbjudits och att anställda som kallats för idioter och kärringar.

Så här hanterar du mardrömschefen

Har du en chef som behandlar dig illa?  
Dagens Arbete ger några råd.

  • Bli inte för personlig eller känslomässig. Håll igen.
  • Var tuff. Sätt gränser så att du inte manipuleras.
  • Bli inte för öppen med dig själv. Ge inte för mycket info. Välj vad du säger.
  • Gå inte alltid på vad personen försöker få dig att tro.
  • Om du blir kränkt, ta det inte personligt.
  • Var lite smart. Tänk rationellt. Se vem som äger problemet. Det är inte du.

En isande vinddrar in över Vänern. En kombination av snålblåst och snö omger utsidan av industriföretaget Kinnegrip i Lidköping. När mörkret sänker sig över Kinnekulle-bygden ger fastighetens fönster ett värmande intryck. Det skulle kunna vara som vilket verkstadsföretag som helst. Betraktaren som tittar lite mer noggrant reagerar möjligen på en tillbyggnad på taket. Där, i en lägenhet, bor den 74-årige ägaren Göran Rosén när han inte är på sitt spahotell i Nyköping. Göran Rosén är innovatören som redan på 1960-talet tog fram det låssystem för lastbilsflak som Kinnegrip tillverkar och levererar för Europamarknaden.

– Här har inte hänt något positivt de senaste fem åren, säger Mikael Borg, IF Metalls klubbordförande på Kinnegrip.

Jan Brandt är inne på sitt 18:e år på verkstadsföretaget. En solig dag i våras valde han och några arbetskamrater att äta lunch i gräset utanför fabriken. Vad de inte visste var att de gick ut genom fel dörr, något som uppmärksammades av Göran Rosén. Jan Brandt var den ende som fick en skriftlig varning för en förseelse han inte ens var medveten om att han gjort sig skyldig till. Han anklagades också för att vara en dålig rådgivare. Vid ett tillfälle var han kritisk mot en omflyttning på fabriksgolvet, där det senare visade sig att han fick rätt. En annan gång sa han vad han tyckte om de automatiskt öppnade dörrar som Göran Rosén utvecklat och ställde ut på en mässa.

– Jag nämnde att det redan finns självöppnade dörrar på marknaden som fungerar. Nu är jag uppsagd. Det är psykiskt knäckande. Ingen vill vara arbetslös. Det finns inga andra jobb.

Jan Brandt är en av 16 personer som varslades om uppsägning i somras. Innan den lokala förhandlingen inleddes kallades IF Metalls Mikael Borg upp till chefen Göran Rosén.

– Han hotade med utlandsflytt. Om han inte fick göra sig av med dem han ville skulle han flytta företaget till Tyskland eller Polen.

Mikael Borg suckar och lutar sig tillbaks i stolen. Hämtar ny luft och fortsätter sin berättelse.

– Fem av de personer som fanns med på listan hade mellan 18 och 32 års anställningstid. Alla hade skött sina jobb oklanderligt. Självklart kunde vi inte gå med på det, säger han.

Under förhandlingarna stod företagsledningen fast vid att de fem med många anställningsår skulle bort, de elva övriga varslen var inte längre aktuella.

Nu inleddes centrala förhandlingar. Ingemar Almteg från IF Metalls förbundskontor satte sig med en representant från Teknikföretagen.

Avsteg från turordningslistan är inget ovanligt när företag behöver säga upp. Det kan röra sig om nyckelpersoner som besitter specialkompetens men med få anställningsår som bedöms ovärderliga för bolaget. I fallet på Kinnegrip ville inte IF Metall gå med på några avsteg.

– Det fanns inget som övertygade oss om varför trotjänare skulle sägas upp och nyanställda vara kvar, säger Ingemar Almteg.

De senaste åren har flera personer i ledande positioner på Kinnegrip tvingats sluta under oklara former, vilket spätt på förvirringen och osäkerheten bland personalen. Många av de drygt 60 kollektivanställda vittnar om hur de utsatts för trakasserier. Grova anklagelser och skriftliga varningar har delats ut.  

Tomas Hultén är bland de fem som sagts upp. Han kände på sig att något var fel när han kallades upp till vd:n efter semestern och tog plats vid ett runt bord. 32 anställningsår i ryggen spelade ingen roll. Han fick höra att han var en ”vandrare.” En person som inte höll sig till sin arbetsstation.

– I mitt jobb ingår att hämta material över hela verkstaden.

Tomas Hultén ler när vi träffas, trots sin belägenhet. Situationen är så absurd. Att han skulle ha misskött sitt jobb är ett hån enligt honom själv och fackklubben.

– Jag hade adrenalin när jag gick upp till Rosén.

Han fick två alternativ. Att sluta på grund av arbetsbrist eller för att han misskött sitt jobb.

– Jag sa att jag inte godtar något av erbjudandena. Jag blev så förbannad, han var så otrevlig.

I takt med att hösten sänkte sig över Kinnekullebygden kom allt märkligare beslut som påverkade de anställda. En morgon gick det inte längre att tvätta händerna med varmvatten. Göran Rosén hade gett order om att cirkulationspumpen skulle stängas av och endast slås på vid skiftbyten. Fackklubben vände sig till Arbetsmiljöverket. Myndigheten meddelade att varmvatten måste slås på, personalen ska kunna sköta sin personliga hygien under hela arbetsdagen. Ungefär samtidigt fick industriarbetarna besked att de stolar som stod utspridda i lokalerna skulle försvinna, stolar som användes vid raster.

Vd:n krävde också att få nyckeln till IF Metalls fackexpedition och angav att det var nödvändigt om det skulle börja brinna. Fackklubben kom runt problemet genom att nyckeln placerades i ett låst skåp där nyckeln kan kommas åt om rutan krossas.

Värst är osäkerheten. Att inte veta vad som kommer från ledningen. Vi har levt under negativ stress i åratal.

Mikael Borg drar ännu en djup suck, en av många den senaste tiden. Uppdraget som klubbordförande på Kinnegrip sliter. Medlemmar som känner sig trakasserade och förföljda behöver ständigt stöd. Han har också på kvällstid fått ta emot samtal från vd:n som han upplevde som hotfulla.

– Det ingår i jobbet att få skit. Till en viss gräns. Värst är osäkerheten. Att inte veta vad som kommer från ledningen. Vi har levt under negativ stress i åratal.

Dagens Arbete har varit i kontakt med tidigare anställda, varav flera i arbetsledande ställning, som bekräftar bilden av den dåliga miljön på företaget.

– Det var fruktansvärt, den psykiska miljön går inte att beskriva, säger en person.

– Om man utgår från den psykosociala arbetsmiljön borde det vara näringsförbud på ägaren, säger en annan.

Bristerna har dokumenterats av Arbetsmiljöverket som också ställt krav på Kinnegrip. 2009 sammanställde Kinnekullehälsan en rapport där det framgår att personalen mår dåligt därför att belysning släckts ner och många fönster täcktes med skivor vintertid för att energi skulle sparas. Anställda har beskrivit det som att ”jobba i en bunker”.

Ljusets släcktes tidigare direkt efter att produktionen upphört för dagen, vid några tillfällen fick verkstadsarbetare treva sig ut från omklädningsrummet i mörker.

Rapporten tar också upp att ledningsstilen på Kinnegrip är kontrollerande. Personalen är rädd för att göra fel eftersom det som gäller den ena dagen är ändrat dagen efter. Det finns en ”rädsla för repressalier och många känner sig otrygga”.  Flera i personalstyrkan vittnar och om att de kallats för ”idiot” och ”kärring” av Göran Rosén.

– Jag har stött på många arbetsgivare. Men aldrig någon som är så arrogant. Den psykiska påfrestningen för de drabbade är enorm, säger IF Metalls förhandlare Ingemar Almteg.

Leif Wallén var med redan på 1960-talet när Göran Rosén byggde upp företaget. I våras kom han gående över verkstadsgolvet med en kopp kaffe i handen. 65-årsdagen närmade sig och han planerade att jobba kvar åtminstone ett år för att dryga ut pensionen. Funderingarna avbröts av ett rop. Ägaren ville prata med honom.

– Det är andra gången jag kommer på dig med att vara borta från din arbetsplats. Jag funderar på att säga upp sig, meddelade högsta chefen.

Leif Wallén blev inte bara illa till mods. Han kände sig kränkt och övervakad. Två skriftliga varningar senare, som ingen riktigt förstod, blev det tydligt att chefen ville bli av med honom på riktigt.

– Om det är en tröst så är jag inte den enda. Många har råkat ut för samma slags mobbning.

I sin iver att göra sig av med trotjänaren erbjöd Göran Rosén sex månadslöner och arbetsbefrielse.  

– Jag tog erbjudandet innan han ändrade sig.

När uppsägningspappren var påskrivna gick Leif Wallén direkt till omklädningsrummet och kastade av sig overallen. 43 år av sitt liv gav han Kinnegrip.

– Jag var med och byggde upp företaget. Han har gjort sig rik på vårt jobb och så behandlas man så här.

Om Kinnegrip håller fast vid uppsägningarna av de fem verkstadsarbetarna så avslutas deras anställningar i slutet på februari. I förhandlingarna har IF Metall krävt stora skadestånd om uppsägningarna verkställs. Skulle facket och arbetsgivaren inte nå en lösning kommer IF Metall med största sannolikhet att driva fallet vidare till Arbetsdomstolen.    

Fotnot: Dagens Arbete har besökt Kinnegrip i Lidköping och Göran Roséns spahotell i Nyköping för att försöka få honom att ställa upp på en intervju. Otagliga telefonmeddelanden har lämnats för att ge honom möjlighet att kommentera anklagelserna som riktas mot honom. Han har meddelat att han inte vill medverka i tidningen.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen