”Fira demokratin och lär av historien”Helle Klein bloggar om demokratins 100-årsjubileum: Måtte liberaler och socialdemokrater än en gång visa prov på mod.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Tommy Höglund visar de tryckta lednings-banorna på baksidan av den blinkande roll-upen. Den lysande tryckfärgen har utvecklats under flera år och nu har ett företag – Lumisigns – bildats och fått sina första beställningar 
att leverera. Foto: BRITA NORDHOLM

Ny teknik väcker färgen till liv

Antenner som fångar upp energi ur din kroppsvärme, sensorer som känner av fukt eller mögel, blinkande tryckfärg, solceller och millimetertunna batterier. Gränserna för vad som kan framställas i en vanlig tryckpress är på väg att suddas ut.

Forskare tar fram färger som leder elektricitet

  • Med hjälp av ett elektroniskt bläck går det att trycka elektroniska komponenter och kretsar på papper eller plast. 
   Vanligast är att använda ett slags plastfärg som leder elektricitet.
  • Traditionella tryckmetoder kan användas, till exempel screentryck, flexotryck och offset eller en vanlig bläckstråleskrivare.
  • Tekniken gör det möjligt att snabbare framställa billigare och mer miljövänlig elektronik. 
   Redan i dag finns displayer för smarta förpackningar, batterier, antenner för trådlös kommunikation samt minnen.
  • Printed Electronics Arena (PEA) i Norrköping jobbar för attskapa möjligheter för forskningen från Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo att nå ut till marknaden i form av kommersiella produkter.
  • PEA-Manufacturing är Sveriges enda testfabrik för tillverkning av tryckt elektronik.
  • Cirka 50 personer jobbar med att forska om och utveckla tryckt elektronik i Norrköping, på Linköpings universitet och Acreo.

Ett blått hjärta lyser upp på kartongen med chokladbitar och pockar på uppmärksamhet. Det blixtrar och blinkar om ett skyltställ för grillmarinader och en roll-up från Norrköpings kommun blinkar med fyrkanter i blått, orange, grönt och lila. Det är inte lampor eller lysdioder som tänds och släcks. Det är själva tryckfärgen i papperet som fått liv.

Magiskt? Nej. Färgen är elektroluminescent. Det handlar om fosfor och energi, elektroner och fotoner. Men låt oss strunta i detaljerna och konstatera att när färgen utsätts för elektrisk spänning så blinkar eller lyser den.

Det handlar om tryckt elektronik. Plastfilm och bläck ersätter mer eller mindre dyra metaller. En snabb tryckprocess ersätter etsning, lödning och montering. Det går att trycka displayer, solceller, batterier, transistorer, ledare, minnen, sensorer – det mesta. Kanske kan utvecklingen bli ett lyft för den annars så hårt pressade grafiska branschen.

I en låg tegelbyggnad i centrala Norrköping finns Sveriges enda testfabrik för de nya produkterna. Här på PEA Manufacturing kan forskare och företag testa och utveckla sina idéer.

Labbingenjör Jessica Åhlin trycker på en knapp, en skrapa sätts i rörelse och stryker ut svart kolbläck över duken i screenramen. Färgen pressas igenom de ljusa fälten av finmaskiga hål och mönstret förs över till plastarket som matats in i pressen. Med flera lager färg, bland annat en polymerfärg som leder ström, byggs de lysande och blinkande ytskikten upp som sedan monteras på skyltställ, förpackningar eller vad det nu är som man vill ska dra till sig uppmärksamhet.

Någon specialutvecklad tryckpress behövs inte.

– Ett vanligt tryckeri kan trycka mycket av det vi gör. Tanken är att det ska vara lätt att föra över tillverkningen till redan befintlig industri, förklarar Jessica Åhlin.

– Vad som är nytt för tryckarna är att elektroniken kommer in i processen.

Med helt vanlig tryckteknik går det att masstillverka elektroniska komponenter. Forskare på Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo i Norrköping räknas bland de världsledande på området. Acreo har ungefär 100 patent på olika produkter. Några av dem har utvecklats och testats så långt att de är redo att komma ut på marknaden.

I PEA:s testfabrik står två gipsskivor provisoriskt ihopsatta. Från baksidan plockar Tommy Höglund loss ett litet plastark och håller upp mellan tummen och pekfingret.

 En tunn antenn ligger i symmetriska spår över plasten. En sensor och en ledningsbana har tryckts dit i en vanlig screen-press. Den här fuktsensorn kan monteras in bakom tapeter och gipsväggar i hus. Snabbt, enkelt och billigt går det när som helst att läsa av om det finns fukt i väggarna. Sensorn har utvecklats i ett samarbete mellan Linköpings universitet, Acreo och byggföretaget Peab.

Det är Tommy Höglunds uppgift att förverkliga de mogna produkterna, se till att entreprenörer kommer in och startar bolag tillsammans med forskarna bakom patenten och får i gång en produktion.

– Då kommer all satsning och alla pengar tillbaka till samhället i form av nya företag och nya jobb, säger Tommy Höglund.

Fuktsensorn och färgen som blinkar eller lyser är två exempel. Ett kreditkort där man kan trycka sin pin-kod direkt på kortet är under utveckling. Dynamisk QR-kod – du vet de där små svarta kvadraterna i obegripliga mönster som ska läsas av med mobiltele-fonen – är också på gång. Att den är dynamisk innebär att den kan byta utseende. Om den utsätts för till exempel kyla eller värme tänds nya rutor i koden och den får ett helt annat budskap. Det kan till exempel vara användbart för att kontrollera att kylkedjan inte har brutits när livsmedel transporteras.

Tekniken är redan ganska väl använd i dag. Instrumentpaneler i bilar till exempel, det är ofta screentryck.

För den grafiska branschen kan nya möjligheter öppnas när produkter som hittills har tillverkats i andra industrier nu kan framställas i vanliga tryckpressar. Anders Nilsson, vd på Gamleby Screen, ser potentialen och satsar för att vara med och utveckla den tryckta elektroniken.

– Tekniken är redan ganska väl använd i dag. Instrumentpaneler i bilar till exempel, det är ofta screentryck. Men den produktionen finns främst i Asien. Nu kanske man kan applicera tekniken mer i reklamprodukter.

Om det är någon del av den grafiska branschen som fortfarande växer så är det utomhusreklam, säger han. Med lysande tryckfärger finns möjlighet att trycka till exempel stora ljusskyltar som fungerar helt utan lysrör. Även förpackningsindustrin är stark i Sverige och där utvecklas nu olika typer av smarta förpackningar med sensorer som till exempel känner av temperatur.

– Där kan svenska tryckerier lika väl som andra ha lika god möjlighet att ta del av marknaden, tror Anders Nilsson.

Som ett av allt färre screentryckerier har Gamleby Screen nu en fördel, eftersom screentryck är den metod som än så länge lämpar sig bäst för den tryckta elektroniken, med möjlighet att trycka flera lager av färg i olika tjocklek i en ganska snabb process.

Konkurrensen mellan världens ledande forskare är hård, men man väljer att fokusera på olika områden. Tryckta batterier har utvecklats i USA och Finland, därför är det ingen idé att svenska forskare utvecklar samma sak. 
I Norrköping ligger man i framkant på sensorer och displayer. Eftersom de satsar på olika saker är det många aktörer inom tryckt elektronik som samarbetar, berättar Tommy Höglund.

– Vi samarbetar till exempel med batteribolagen för att tillsammans utveckla den tryckta elektroniken. Man jobbar mycket tillsammans för att öppna upp marknaden.

Intresset från näringslivet är stort, framför allt hos utländska företag, berättar Tommy.

– Svenska företag är också delaktiga, men det skulle vara jättekul om de engagerade sig ännu mer och verkligen kom till oss för att prata om nya produktidéer och behov.    


me@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Fotograf: Peder Lingdén

Mats Berggren får Ivar Lo-pris

Författaren och tidigare metallarbetaren Mats Berggren får årets upplaga av Fackföreningsrörelsens Ivar-LO-pris på 125 000 kronor. Hans senaste bok är den självbiografiska Vindsröjning.

Tvärstopp för Gröna jobb

Skogsstyrelsens arbetsmarknadsåtgärd för nyanlända och långtidsarbetslösa får ett abrupt slut. Riksdagens budgetbeslut innebär att 1 450 deltagare får lämna projektet direkt efter nyår.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Den svenska modellen fyller 80 år

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

100 år av facklig kamp i skogen

Krönika”Mycket har blivit bättre, men mycket är också samma som när Skogsarbetareförbundet bildades 1918. Att organisera arbetet så skogsarbetarna blir rättvist belönade, den stafettpinnen bär vi vidare”, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata. ”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.