Industriarbetarnas tidning

Ny teknik väcker färgen till liv

15 februari, 2013

Skrivet av

Antenner som fångar upp energi ur din kroppsvärme, sensorer som känner av fukt eller mögel, blinkande tryckfärg, solceller och millimetertunna batterier. Gränserna för vad som kan framställas i en vanlig tryckpress är på väg att suddas ut.

Forskare tar fram färger som leder elektricitet

  • Med hjälp av ett elektroniskt bläck går det att trycka elektroniska komponenter och kretsar på papper eller plast. 
   Vanligast är att använda ett slags plastfärg som leder elektricitet.
  • Traditionella tryckmetoder kan användas, till exempel screentryck, flexotryck och offset eller en vanlig bläckstråleskrivare.
  • Tekniken gör det möjligt att snabbare framställa billigare och mer miljövänlig elektronik. 
   Redan i dag finns displayer för smarta förpackningar, batterier, antenner för trådlös kommunikation samt minnen.
  • Printed Electronics Arena (PEA) i Norrköping jobbar för attskapa möjligheter för forskningen från Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo att nå ut till marknaden i form av kommersiella produkter.
  • PEA-Manufacturing är Sveriges enda testfabrik för tillverkning av tryckt elektronik.
  • Cirka 50 personer jobbar med att forska om och utveckla tryckt elektronik i Norrköping, på Linköpings universitet och Acreo.

Ett blått hjärta lyser upp på kartongen med chokladbitar och pockar på uppmärksamhet. Det blixtrar och blinkar om ett skyltställ för grillmarinader och en roll-up från Norrköpings kommun blinkar med fyrkanter i blått, orange, grönt och lila. Det är inte lampor eller lysdioder som tänds och släcks. Det är själva tryckfärgen i papperet som fått liv.

Magiskt? Nej. Färgen är elektroluminescent. Det handlar om fosfor och energi, elektroner och fotoner. Men låt oss strunta i detaljerna och konstatera att när färgen utsätts för elektrisk spänning så blinkar eller lyser den.

Det handlar om tryckt elektronik. Plastfilm och bläck ersätter mer eller mindre dyra metaller. En snabb tryckprocess ersätter etsning, lödning och montering. Det går att trycka displayer, solceller, batterier, transistorer, ledare, minnen, sensorer – det mesta. Kanske kan utvecklingen bli ett lyft för den annars så hårt pressade grafiska branschen.

I en låg tegelbyggnad i centrala Norrköping finns Sveriges enda testfabrik för de nya produkterna. Här på PEA Manufacturing kan forskare och företag testa och utveckla sina idéer.

Labbingenjör Jessica Åhlin trycker på en knapp, en skrapa sätts i rörelse och stryker ut svart kolbläck över duken i screenramen. Färgen pressas igenom de ljusa fälten av finmaskiga hål och mönstret förs över till plastarket som matats in i pressen. Med flera lager färg, bland annat en polymerfärg som leder ström, byggs de lysande och blinkande ytskikten upp som sedan monteras på skyltställ, förpackningar eller vad det nu är som man vill ska dra till sig uppmärksamhet.

Någon specialutvecklad tryckpress behövs inte.

– Ett vanligt tryckeri kan trycka mycket av det vi gör. Tanken är att det ska vara lätt att föra över tillverkningen till redan befintlig industri, förklarar Jessica Åhlin.

– Vad som är nytt för tryckarna är att elektroniken kommer in i processen.

Med helt vanlig tryckteknik går det att masstillverka elektroniska komponenter. Forskare på Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo i Norrköping räknas bland de världsledande på området. Acreo har ungefär 100 patent på olika produkter. Några av dem har utvecklats och testats så långt att de är redo att komma ut på marknaden.

I PEA:s testfabrik står två gipsskivor provisoriskt ihopsatta. Från baksidan plockar Tommy Höglund loss ett litet plastark och håller upp mellan tummen och pekfingret.

 En tunn antenn ligger i symmetriska spår över plasten. En sensor och en ledningsbana har tryckts dit i en vanlig screen-press. Den här fuktsensorn kan monteras in bakom tapeter och gipsväggar i hus. Snabbt, enkelt och billigt går det när som helst att läsa av om det finns fukt i väggarna. Sensorn har utvecklats i ett samarbete mellan Linköpings universitet, Acreo och byggföretaget Peab.

Det är Tommy Höglunds uppgift att förverkliga de mogna produkterna, se till att entreprenörer kommer in och startar bolag tillsammans med forskarna bakom patenten och får i gång en produktion.

– Då kommer all satsning och alla pengar tillbaka till samhället i form av nya företag och nya jobb, säger Tommy Höglund.

Fuktsensorn och färgen som blinkar eller lyser är två exempel. Ett kreditkort där man kan trycka sin pin-kod direkt på kortet är under utveckling. Dynamisk QR-kod – du vet de där små svarta kvadraterna i obegripliga mönster som ska läsas av med mobiltele-fonen – är också på gång. Att den är dynamisk innebär att den kan byta utseende. Om den utsätts för till exempel kyla eller värme tänds nya rutor i koden och den får ett helt annat budskap. Det kan till exempel vara användbart för att kontrollera att kylkedjan inte har brutits när livsmedel transporteras.

Tekniken är redan ganska väl använd i dag. Instrumentpaneler i bilar till exempel, det är ofta screentryck.

För den grafiska branschen kan nya möjligheter öppnas när produkter som hittills har tillverkats i andra industrier nu kan framställas i vanliga tryckpressar. Anders Nilsson, vd på Gamleby Screen, ser potentialen och satsar för att vara med och utveckla den tryckta elektroniken.

– Tekniken är redan ganska väl använd i dag. Instrumentpaneler i bilar till exempel, det är ofta screentryck. Men den produktionen finns främst i Asien. Nu kanske man kan applicera tekniken mer i reklamprodukter.

Om det är någon del av den grafiska branschen som fortfarande växer så är det utomhusreklam, säger han. Med lysande tryckfärger finns möjlighet att trycka till exempel stora ljusskyltar som fungerar helt utan lysrör. Även förpackningsindustrin är stark i Sverige och där utvecklas nu olika typer av smarta förpackningar med sensorer som till exempel känner av temperatur.

– Där kan svenska tryckerier lika väl som andra ha lika god möjlighet att ta del av marknaden, tror Anders Nilsson.

Som ett av allt färre screentryckerier har Gamleby Screen nu en fördel, eftersom screentryck är den metod som än så länge lämpar sig bäst för den tryckta elektroniken, med möjlighet att trycka flera lager av färg i olika tjocklek i en ganska snabb process.

Konkurrensen mellan världens ledande forskare är hård, men man väljer att fokusera på olika områden. Tryckta batterier har utvecklats i USA och Finland, därför är det ingen idé att svenska forskare utvecklar samma sak. 
I Norrköping ligger man i framkant på sensorer och displayer. Eftersom de satsar på olika saker är det många aktörer inom tryckt elektronik som samarbetar, berättar Tommy Höglund.

– Vi samarbetar till exempel med batteribolagen för att tillsammans utveckla den tryckta elektroniken. Man jobbar mycket tillsammans för att öppna upp marknaden.

Intresset från näringslivet är stort, framför allt hos utländska företag, berättar Tommy.

– Svenska företag är också delaktiga, men det skulle vara jättekul om de engagerade sig ännu mer och verkligen kom till oss för att prata om nya produktidéer och behov.    

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Två månader under jord

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.