”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Ingen trodde på henne, men Barbro Walls envishet gav resultat. I dag kör hon hjullastare och trivs bättre än någonsin. Foto: ERIK ENGLUND

Nu är Barbro en av brukets bästa truckförare

Vad hände sen?Plötsligt stod inte ledningen längre på deras sida. Städerskorna i Iggesund hånades offentligt. Men Barbro Wall gav sig inte. Tillsammans med facket kämpade hon för sin rätt och blev i stället en av de bästa truckförarna bruket någonsin haft.

Vem vill du läsa mer om?

  • Skriv, ring eller e-posta till Vad hände sen, Dagens Arbete, 105 52 Stockholm, tel 08–786 03 23 eller ge@da.se. Skriv 
ditt namn, telefonnummer och varför du 
är nyfiken på vad som hänt.

Minnena från den där tiden för tretton år sedan börjar bli svaga. De värsta bitarna har Barbro Wall för länge sedan förträngt. Det där om att ledningen inför tv och tidningar berättade att hon och hennes nio städarkollegor var odugliga. Om kollegorna som grät. Om de otaliga gånger när personal från bruket i skymundan såg på när hon jobbade. Allt för att få se fruntimret från städ göra bort sig, tvingas ge upp och gå hem.

– Minnena har suddats ut, men att det var en jävligt jobbig tid, så mycket minns jag. Skitjobbig.

Trots de år som gått är historien fortfarande lika aktuell. Carina Magnusson Fernlund har varit kassör i avdelningen i 24 år. Det som hände på bruket i Iggesund tror hon inte alls är något speciellt för just den arbetsplatsen eller den tiden när det hände. Tvärt om tror hon att det händer ännu oftare i dag. I tuffa tider är det svårt för fackavdelningar att säga ifrån ordentligt mot en hård ledning som vill ändra om turordningsreglerna. Men facket stod på sig den gången, ingen av dem tänkte någonsin tanken på att ge upp.

Den rosa orkidén på bordet blommar och gröna växter pryder övervakningsrummets bokhylla. En nyinköpt soffa är intryckt i ett hörn och på den vita tavlan står en enda sak skrivet med röd penna: Vattna blommorna varje söndag.

Barbro ser på tavlan, säger att alla tror att texten är skriven av henne, skiftets enda kvinna. Men nej, så är det inte. I det här skiftet är det karlarna som sköter blommorna, samma män som lärde henne köra traktor och hur hon lastar en transport på bästa sätt. De som trodde på henne när alla andra var emot. Barbro sjunker ner på en stol. Ögonen blir glansiga när hon tänker på den där tiden. Fortfarande är hon lika förbannad över hur hon blev behandlad, hur utsatt hon kände sig och hur ledningen fick hennes självförtroende att sjunka så lågt det kunde komma.

När allt började hade hon varit anställd på Iggesund Paperboard i 23 år. De fem första åren som skiftarbetare på kartongfabriken, men efter att hon fick sin dotter blev skiftarbetet för tungt. I stället bytte hon till städ.

På den tiden var det värt slitet för att slippa skiften, men sjutton år senare hade kroppen redan skrikit länge. Samtidigt kom ultimatumet från ledningen. Städningen skulle outsourcas. Om de ville behålla sina jobb fick de snällt gå över till den nye arbetsgivaren, städa större ytor för mindre betalt och tappa alla sina turordningsdagar hos Holmen.

En av dem hade jobbat åt företaget i tretton år. Resten hade mellan 20 och 30 år i bagaget. Städerskorna startade uppror, vägrade gå över. Några av dem fick gå. De andra stannade kvar utan att veta någonting om framtiden. Kaoset var ett faktum.

– Vi var ju de där jobbiga städerskorna som de gjorde vad som helst för att bli av med. Men vi gav oss inte.

Facket protesterade. Kollegorna protesterade. Iggesunds invånare protesterade. Men ledningen stod på sig.

Barbro Wall kan ibland förvånas över hur hon plötsligt vågade trotsa chefernas vilja. Fackets stöd var ovärdeligt. Under den svåra perioden hade hon hela tiden Carina Magnusson Färnlund och de andra från Pappers vid sin sida.

Carina tummar på sin kaffekopp och ser ut genom fönstret på Pappers avdelningskontor. Det är samma lokaler som då. Samma lokaler som städerskorna kom till i desperat behov av hjälp och råd. De lokaler där hon och de andra i facket samtalade i timmar om hur de skulle göra för att få ledningen att förstå hur fel deras beteende var.

Carina satt i fackets styrelse redan då och minns tydligt orden från ledningen.

– Det är väl klart att de där städerskorna inte kan klara av att jobba i produktion. Det var så de sa. De hade en så skev människosyn så det var helt otroligt.

Starkt är också minnet av kvinnan som gråtande kom till avdelningen och bad dem om hjälp. Matts Jutterström ,som nu är förhandlingsombudsman, var då ordförande i Iggesund. Fortfarande, alla dessa år senare, minns han varenda detalj från åren han beskriver som otroligt inflammerade. Han minns också hur envis han var och fullt fokuserad på att hjälpa städerskorna ur situationen. Inte heller Barbro har glömt hans engagemang.

Känslan av att någon brydde sig och stod på vår sida mitt i allt det där, det var det som höll oss uppe.

– En dag bjöd Matts Jutterström ut oss städerskor på middag för fackets pengar. En sak som kanske kan låta betydelselös, men det var så otroligt stort. Känslan av att någon brydde sig och stod på vår sida mitt i allt det där, det var det som höll oss uppe.

Fackets protester gjorde att ledningen till slut gav efter. Städerskorna som de kallat för odugliga skulle mot alla odds få börja i produktionen.

Men inte i vilken produktion som helst. Brukets värsta arbetsplatser tilldelades dem, där ingen ville vara och där det krävdes starkt psyke för att orka jobba. Barbro fick en känsla av att de gjorde allt för att få dem att ge upp och Carina håller med. Precis så minns hon det också.

Trots att Barbro var glad över att äntligen tagit sig ett steg dit hon ville, in på arbetsplatsen, och trots att hon var slutkörd efter alla förhandlingar fanns det fortfarande kämpaglöd kvar i henne. Hon klagade om och om igen och fick så till slut omplaceras till en plats som en hel del inte trodde att hon någonsin kunde klara. Hon skulle köra hjullastare, lasta massabalar, hylsor till kartongen, lasta på och av tradare, ploga och sanda.

– Du kan ju tänka dig hur det kändes första gången jag skulle hoppa in i den här, ropar Barbro för att överrösta motorljudet och tar sats för att komma in den stora maskinen.

Hon var rädd den där första gången. Livrädd. Men samtidigt så arg att hon en gång för alla ville visa dem att hon kunde.

Tretton år senare börjar mörkret lägga sig över Iggesund när Barbro vant lägger i backen och kör iväg för att hämta upp två sling pappersmassa. Inne i kontrollrummet slänger kollegan Leif Eriksson upp ett ben på bordet och studerar Barbros körning från skärmarna. Han minns uppståndelsen som blev när hon precis hade börjat. Alltid stod det någon utanför dörren och glodde. Studerade allt som hände i körningen. Lite i skymundan, men ändå tillräckligt tydligt för att de alla skulle se, stod cheferna och stirrade lika mycket. Alla väntade de på samma sak, 
att städerskan äntligen skulle göra bort sig.

– Men de blev ju besvikna då såklart när det aldrig blev så. Barbro blev den bästa truckförare vi någonsin haft här, och då var det ju inte roligt längre, säger Leif Eriksson.

En efter en droppade den nyfikna personalen av och de chefer som behandlat dem illa slutade på företaget. Det blev en nystart för alla. Sedan dess har flera platschefer kommit och gått. I april tog Hannele Arvonen över rollen. Hon som kvinna vill vara en förebild för att fler kvinnor ska våga söka sig till pappersindustrin. På alla nivåer ska det bli mer jämställt. Men att få den blygsamma andelen kvinnor att bli större är svårt. Själv började hon jobba inom pappersindustrin 
i början av 2000-talet.

– Jag tror att det har blivit bättre. Fler kvinnor har fått ansvar i linjeorganisationen, men det går sakta.

För att snabba på utvecklingen menar hon att branschen måste marknadsföras bättre och att de själva måste bli bättre på att hitta fler kvinnor när de rekryterar. Precis som alla andra arbetsplatser behöver också pappersbruken mångfald.

Trots nystart och ny ledning sitter historien kvar i väggarna. Barbros raserade självförtroende tog år att bygga upp och Carina och de andra i fackets styrelse har fortfarande inte släppt hur illa deras medlemmar blev behandlade.  

– Det är en mansdominerad bransch och man bär med sig det arvet, tror jag. Även om det hela tiden blir bättre så finns det kvar.    

Malin Timan

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. En av dem har premiär i Göteborg på fredagskvällen – med industriarbetaren Micke Holm på scenen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.