”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Jag tar ledigt från orden

Åter höst. Åter läser jag. Ty det är inte på sommaren jag läser mest.

Det är snarare så att det är på sommaren jag läser minst. Sällan har jag en boktrave vid sängen under en semester. Jag vilar. Hjärnvilar. Det kostar på att läsa, ta in, förstå, sovra, bunkra. Förra sommaren misslyckades jag. Jobbade hela sommaren, med att skriva. Och att skriva ligger alltför nära att läsa. Hjärnan är i gång 
hela tiden. Spänd som vaderna efter ett maraton.

Om de som arbetar tungt med kroppen behöver vila den på semestern, så är det tvärtom för mig. Jag behöver använda kroppen, och återhämta hjärnan. Detta trots att det mänskliga språket inte bara hör till intellektet, utan även till människans hela kroppslighet. Vi författare använder språket rent kroppsligt. Tydligast märks det nog i poesin, som äger en musikalisk beståndsdel. Poesin tar liksom upp kampen med språket. Den bråkar och ställer till det.

I poesin är det alltså inte språklagarna som styr och ställer, utan där finns klangen, rytmen, kompositionen på ett alldeles säreget sätt. Poesin är något som ljuder och artikuleras. Puttrar. Kanske är det därför jag gärna läser poesi på sommaren? Den är mer kropp än hjärna? Det är som att det jag läser omvandlas till tyngd, eller lättsamhet. Det beror på dikten, eller sången. Ty ibland upplever jag en sång som en dikt, och dikt som en sång. I sommar har jag återvänt till Wisława Szymborska, Kristina Lugn, Sonja Åkesson. På antikvariatet fyndade jag fem böcker av döda kvinnliga poeter. Nästa sommar är förmodligen räddad.

Poesin tar liksom upp 
kampen med språket. 
Den bråkar och ställer 
till det.

När vi talar om språk handlar det ofta om skrift. Litteraturen består av texter. Författaren är den som skriver. Bland djuren är det ingen som skriver. Skriften är en mänsklig uppfinning och den har en historia. Men språk är också ett system för kommunikation. Teorierna om människans språk och ursprung skiftar, men man tror sig veta att alla mänskliga populationer talar fullvärdiga språk och har samma språkförmåga. Den måste förmodligen funnits hos vår senaste gemensamma förmoder för sisådär miljoner år sedan.

För inte så länge sedan gick det inte att tala skånska i rikstelevisionen. I dag hör vi många olika dialekter. Även musiken är befruktad. Rappen bärs upp av sitt eget språk. Men även visorna har fått andra språknyanser. När jag längtar hem till Finland spelar jag Anna Järvinen. Michael Saxells låt går när jag längtar hem till Skåne:

När En Flicka Talar Skånska, 
ett språk som jag förstår
då känns det lite extra hur mitt hjärta slår
Stockholmskan är vacker, 
Göteborgskan har sin charm
men När En Flicka Talar Skånska 
är det nåt som gör mig så varm

I slutet av sommaren reste jag med nattåget. Det blev väntetid i Stockholm, Boden och Gällivare. I ryggsäcken bar jag några ex av favorittidningen Språk. Tidningen är en orgie i urspråk, språkbruk, språklek och språkvård. Det händer saker med språk hela tiden. Dialekter och språk dör ut, men nya ord föds och uppfinns också. Vad sägs om över- och underklassafari och eurobävning? Var-ifrån härstammar den så välanvända bokstaven X? Språk förändras med varje generation. Och på 
Hawaii återfinner vi världens kortaste alfabet. Blott tretton bokstäver. Och alla ord slutar på en vokal (ukulele, hula-hula). Ändå har det hawaiiska ordet wiki, som betyder snabb, lyckats ge namn åt både Wikipedia och Wikileaks.

Makalöst.

Läs mer: Krönikor | Susanna Alakoski


kronikor-sa@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Gamla dängor ger oss trygghet

KRÖNIKAMat, sömn och vila. Men själen måste också hållas levande, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus. 

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

KrönikaEftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Arbetsrätten

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

Vi måste få slut på otryggheten

KrönikaI praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

Efter coronan

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

När radion slutar funka

KRÖNIKADom som dräper oss har en sedelbunt där hjärtat borde sitta, skriver sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Konserten var som ett väckelsemöte

KrönikaKrönikören Carl Linnaeus om konserten som var ett väckelsemöte, och att börja stå för vem man är.

1

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

KrönikaAtt välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

KRÖNIKADet är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Knarket i industrin

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.