Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Jag tar ledigt från orden

8 oktober, 2013

Skrivet av

Åter höst. Åter läser jag. Ty det är inte på sommaren jag läser mest.

Det är snarare så att det är på sommaren jag läser minst. Sällan har jag en boktrave vid sängen under en semester. Jag vilar. Hjärnvilar. Det kostar på att läsa, ta in, förstå, sovra, bunkra. Förra sommaren misslyckades jag. Jobbade hela sommaren, med att skriva. Och att skriva ligger alltför nära att läsa. Hjärnan är i gång 
hela tiden. Spänd som vaderna efter ett maraton.

Om de som arbetar tungt med kroppen behöver vila den på semestern, så är det tvärtom för mig. Jag behöver använda kroppen, och återhämta hjärnan. Detta trots att det mänskliga språket inte bara hör till intellektet, utan även till människans hela kroppslighet. Vi författare använder språket rent kroppsligt. Tydligast märks det nog i poesin, som äger en musikalisk beståndsdel. Poesin tar liksom upp kampen med språket. Den bråkar och ställer till det.

I poesin är det alltså inte språklagarna som styr och ställer, utan där finns klangen, rytmen, kompositionen på ett alldeles säreget sätt. Poesin är något som ljuder och artikuleras. Puttrar. Kanske är det därför jag gärna läser poesi på sommaren? Den är mer kropp än hjärna? Det är som att det jag läser omvandlas till tyngd, eller lättsamhet. Det beror på dikten, eller sången. Ty ibland upplever jag en sång som en dikt, och dikt som en sång. I sommar har jag återvänt till Wisława Szymborska, Kristina Lugn, Sonja Åkesson. På antikvariatet fyndade jag fem böcker av döda kvinnliga poeter. Nästa sommar är förmodligen räddad.

Poesin tar liksom upp 
kampen med språket. 
Den bråkar och ställer 
till det.

När vi talar om språk handlar det ofta om skrift. Litteraturen består av texter. Författaren är den som skriver. Bland djuren är det ingen som skriver. Skriften är en mänsklig uppfinning och den har en historia. Men språk är också ett system för kommunikation. Teorierna om människans språk och ursprung skiftar, men man tror sig veta att alla mänskliga populationer talar fullvärdiga språk och har samma språkförmåga. Den måste förmodligen funnits hos vår senaste gemensamma förmoder för sisådär miljoner år sedan.

För inte så länge sedan gick det inte att tala skånska i rikstelevisionen. I dag hör vi många olika dialekter. Även musiken är befruktad. Rappen bärs upp av sitt eget språk. Men även visorna har fått andra språknyanser. När jag längtar hem till Finland spelar jag Anna Järvinen. Michael Saxells låt går när jag längtar hem till Skåne:

När En Flicka Talar Skånska, 
ett språk som jag förstår
då känns det lite extra hur mitt hjärta slår
Stockholmskan är vacker, 
Göteborgskan har sin charm
men När En Flicka Talar Skånska 
är det nåt som gör mig så varm

I slutet av sommaren reste jag med nattåget. Det blev väntetid i Stockholm, Boden och Gällivare. I ryggsäcken bar jag några ex av favorittidningen Språk. Tidningen är en orgie i urspråk, språkbruk, språklek och språkvård. Det händer saker med språk hela tiden. Dialekter och språk dör ut, men nya ord föds och uppfinns också. Vad sägs om över- och underklassafari och eurobävning? Var-ifrån härstammar den så välanvända bokstaven X? Språk förändras med varje generation. Och på 
Hawaii återfinner vi världens kortaste alfabet. Blott tretton bokstäver. Och alla ord slutar på en vokal (ukulele, hula-hula). Ändå har det hawaiiska ordet wiki, som betyder snabb, lyckats ge namn åt både Wikipedia och Wikileaks.

Makalöst.

Du kanske också vill läsa…

Leka med rallybilar och blingbling

Leka med rallybilar och blingbling

Overkliga Mr. T tar över makten i USA efter en lång politisk cirkus. Kan motgången vrida världen i rätt riktning igen?

Oändliga möjligheter i en global värld

Vi måste samarbeta över gränserna i stället för spilla energi på att försöka lösa allt var för sig.

Livet går – tack och lov – vidare

Krönika, Susanna Alakoski.

”Äntligen kanske vi får en massrörelse”

Susanna Alakoski.

Hur man blir kär i ett skitord

Hur man blir kär i ett skitord

”Jag förstår plötsligt hur det går att bli kär i ett litet skitord som ty.”

Vad ska vi ha konsten till?

Vad ska vi ha konsten till?

Kultur är resor. Den förflyttar våra tankar. Vi upptäcker världen. När kulturföraktet sipprar tänker jag mig tillvaron utan konst.

Hellre dagens dikt än dagens katt

Facebook är både hemskt och underbart.

Den hårda blicken skrämmer skiten ur mig

Arbogamötet år 1435. Adel, präster, borgare och bönder. Riksdagen som ett lydigt redskap i kungens händer. Hattar och mössor. Tvåkammarsystemet. Allmän rösträtt för män 1909, tolv år senare även för kvinnor. Och slutligen 1945, gamla, sjuka, handikappade, som försörjs av fattigvården, får också rösträtt.

Social sjuka viktigare än fossiler

Kära vetenskapsradion! Jag lyssnar då och då på era program. Senast i dag, om rävar, sorkar, bandmaskhot. Mycket intressanta bildande program, tusen tack! Nu vill jag önska ett program som jag saknat länge.

Håll de kalla vindarna borta

Skräckdokumentären American Winter visar hur vanliga hyggliga familjer effektivt kvaddas ”over there”. Du blir arbetslös eller sjuk. Du genomgår en skilsmässa eller drabbas av ett dödsfall. Ett av dina barn har kanske särskilda behov. Så räcker inte pengarna, så stryps elen. 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.