”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Vad är en människa värd?

Är det ens en rimlig fråga att ställa? En människas värde, hur skulle det vara möjligt att ens föreställa sig att en människa går att förvandla till en variabel i en slags ekonomisk balansräkning?

Läs utdrag ur boken Döden på jobbet här:

Döden på jobbet – om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Nej. En människa går inte att foga in i en ekonomisk kalkyl på det sätt som vi gör med exempelvis containerfartyg, ärtskörden eller optioner på kullager, ändå är det just precis det vi gör, för värdet på en människa går hela tiden att reducera, minimera. En människa kan man pressa bortom bristningsgränsen. Vi har nu sett ett antal dödsfall äga rum.

Och inte minst har vi genom Elinor Torps ”Döden på jobbet” fått ta del av beslutsgången som skapar dessa ödesdigra konsekvenser för arbetande människor. Vi vet. Vi har informationen. Vi ser det ske. Och vi stiger åt sidan för en slags empatilös rovdjurskapitalism, där en människa bara är en funktion.

Är du för långsam? För gammal? För sjuk? För trött? För ifrågasättande? Är du hemma med sjukt barn? Har du sociala problem? Är du inte tillräckligt beredvillig? Då vet alla att det är dags att gå.

Vi har fått en helt ny arbetarklass av minimilönsanställda. Rättslösa.

Så, vad är en människa värd?

Ibland är svaret: ingenting. En människa är värd just ingenting. Andra gånger är det uppenbart att det finns en slags fördold ekonomisk kalkyl som vi hukar under, en beräkning där risk i relation till vinst går att beräkna och sätta i ett slags sammanhang. Det är bara det att den som tar risken inte är den som får ta del av vinsten. Det som sker på arbetsmarknaden nu är en helt naturlig konsekvens av det ideologiska skifte som har ägt rum bakom ryggen på oss. Det är en omvänd klasskamp där gränserna förflyttas.

Marknaden.

En marknad för arbete innebär naturligtvis en marknad för människor, inte i betydelsen att marknaden skulle agera för ett slags människovärde, tvärtom. Människan är en handelsvara, som en lastpall, en container, en lastbil. Och det vet alla, ibland blir godset skadat. Eller hur? En människas värde går med andra ord att räkna ut genom en formel. Det är ett ideologiskt skifte som har ägt rum bakom ryggen på oss. Jag upprepar mig. Jag vet det, men jag vet inte hur jag skall kunna göra det tydligare så det går att förstå: vi har inte valt detta, det har skett på bekostnad av vår valfrihet, för inte fick vi deltaga i valet om att förvandla arbetsplatser till dödsfällor, inte fick vi välja ett alternativ till den här rovdjursmarknaden, där människor dör på sina arbetsplatser, där andra blir allvarligt skadade, ibland för livet. Hur har den här processen sett ut, som har gjort detta möjligt?

När blev det plötsligt rimligt att räkna på en människas värde?

En del av det här skiftet som faktiskt har skett har med bemanningsföretag och underentrepenörer att göra, för ansvarsfrågan kommer genom den typen av aktörer förskjutas bort, gömmas undan i en virvel av korsvisa ägandestrukturer.

En kort tid arbetade jag på ett större speditionsföretag i Malmö. Jag var anställd genom ett bemanningsföretag, så naturligtvis var jag inte anställd. Jag fyllde däremot en funktion, inte minst i det att jag rent konkret var en konsekvens av den nya arbetspolitiken. Jag hade tagit en plats som tidigare hade fyllts av en fast anställd. Jag blev genom min blotta existens en slags informell svartfot. Jag möjliggjorde förändringen på arbetsplatsen. Jag kom för att han hade fått gå.

Arbetet var enkelt. Monotont. Nattskift. De få som fortfarande var traditionellt anställda fick cirkulera mellan sina arbetsuppgifter. De körde truck, tog emot gods, scannade paket, stod vid bandet och lade upp paket. Mindre gods. Mindre gods i det här sammanhanget är paket upp till fyrtio kilo. Vi inhyrda hade en enda funktion: att stå vid bandet. Lägga upp paket. Hålla tempot. Tömma vagnarna. Efter åtta timmar var händerna fyllda med sår. Ryggen var böjd ner mot marken. Natt nummer två frågade jag arbetsledaren: ”Kan inte vi också få handskar? Paketen skär in i händerna på oss.” Hans svar var mycket enkelt: ”Nej. Det får du ta med den som anställt dig.” Ännu en natt, fler sår på händerna, mindre gods upp till fyrtio kilo kan innehålla vad som helst – i princip. När jag cyklade hem på morgonen ringde jag till bemanningsföretaget som hade det formella ansvaret för min placering. Jag frågade igen efter arbetshandskar. Hon svarade: ”Nej. Det får du antingen skaffa där eller köpa själv. Vi kan inte hålla alla med handskar.” Det blev naturligtvis inga handskar. De som nu arbetar på det större speditionsföretaget som bemanningsanställda har ännu inte fått handskar.

En liten sak. En bagatell. En tydligt bild av vad som pågår. I det lilla. I det stora.

Vi har på kort tid förhandlat bort arbetsrätten. En av konsekvenserna blir att det plötsligt är rimligt att människor dör på sina arbetsplatser.

En efter en. Det är knappast ens längre en nyhet. Människor är förvandlade till funktioner, reducerade in i en ekonomisk kalkyl där vi inte längre äger svaret på om det är värt det.

Kristian Lundberg

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som någon positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi har mycket att lära av Ludvika

LEDARECivilsamhället är avgörande i motståndet mot nazism. Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar, skriver Helle Klein i sin ledare.

40 år av bombhot, mord och politik

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Metso i Ersmark

Metso lägger ner fabrik i Ersmark

Metso Sweden har för avsikt att lägga ner verksamheten i Ersmark utanför Skellefteå. Över 150 anställda drabbas.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.